DET HÄNDER SAKER I VÅRT KÖK

För några veckor sedan var blickfånget påskrelaterat

 Jo, men visst! Det var fint förut också. Med tallrikshyllan och skåpet från pappa som egentligen är överdelen av en större pjäs. Fint och fotovänligt. En hörna som nästan bara har haft till uppgift att vara just det- fin. En plats att ställa blickfång på. Julkrubbor, påskägg, buketter, ljuslyktor, you name it!

Så här ser det ut just nu. Nederdelens sockel är inmåttad och formen bestämd liksom storleken på skafferiet. Hörnet kommer att vara lite sneddat, en rätt tydlig feng shui- åtgärd för att ta bort känslan av att bli skadad av vassa hörn om du skulle stöta emot.

Inuti skåpet har det däremot inte varit så fint. Därinne har det kastats in kökshanddukar, vaser, pepparkaksformar, och på en hylla diverse bra att ha- grejer. 

Ett litet avbräck i hörnet. Fint som snus!

Samtidigt- i en annan del av världen - har ett skafferi känt sig felanvänt och blivit svuren åt eftersom det inte har gått att ha överblick i det. Ett skafferi som är trekantigt i formen för att passa in bredvid kyl och frys. Fint, men opraktiskt.

Innan det byggs upp måste somligt rivas ner. Bakom gamla golvlisten syns de grå väggarna vi hade förut. När vårt stora  kök bestod av ett mindre kök och en kökskammare.

Nu gör vi slag i saken!

Vi bygger ett stort skafferiskåp och låter det trekantiga bli städskåp. Allt går enligt plan. Startdatum gick igår.

Sitter just nu och funderar på vilken färg skafferiet ska få. Jo…. För det är ju så. Dominoeffekten är stark. Jag kommer att måla om hela köket och skafferiet kommer att få agera testpanel. Egentligen skulle jag vilja måla med linoljefärg men jiiiises vad jag inte tycker om torktiden. Funkar äggoljetempera lika bra på köksinredning? Det är nämligen en typ av färg jag är smått kär i. Någon som vet?

Men först måste det eka tomt i hörnet och bli rörigt, flyga sågdamm och rotas till. Det är sen gammalt. Inget fint innan lite fult.

Glad Valborg alla fina läsare!

Kram

Sussie

SUSSIE SVAMLAR

 En lång ledig helg väntar. Det är som skönast nu, fredag kväll, när hela helgen och ledigheten fortfarande ligger framför. 

Det är fint med stillhet. Att känna ro och att inte rädas inför det faktum att ingenting finns inplanerat. Dagarna får komma och gå som de behagar.

Bara ett måste har jag att göra och det är att flytta ut kycklingarna till hönshuset. De har växt sig så stora att det börjar bli svårt att hitta något vettigare för dem att bo i än den plastbox de rumsterar i nu. Sen har vi en födelsedag att fira också. Födelsedagar är gåvor varenda en ju äldre man blir.

Man inser inte vilket lugnt liv man lever förrän någon frågar vad man ska göra under helgen, storhelg till råga på allt.

Älskar. Ä l s k a r. ÄLSKAR. 

3 TISDAGS-T

Toppa på

Den ena sorten av mina luktärter har kommit igång jättebra. Den andra sorten har inte kommit igång alls. Jag testar därför att så om den sorten och toppa de som kommit upp.  Jag har aldrig brytt mig om att toppa luktärter tidigare men nu testar jag för att se om det kommer att ge någon utdelning.

Jag klippte helt resolut av rankan precis ovanför första bladparet och satte ner toppen i såjord. Förhoppningen är att topparna ska rota sig och att den toppade stjälken ska grena sig. Jag håller tummarna för att jag ska få tre gånger så många luktärter som tidigare år. Det lär behövas ifall det bara blir en sort som tar sig i år.

 Tutta på

Jag fortsätter att röja undan i den del av trädgården som fått namnet Lövsalen. Gamla döda träddelar och flera års komposterade julgranar brann bra när vi tuttade på.

Termometer

Men oj, så skoj det är att ha en jordtermometer! Plötsligt känner jag mig som en riktigt avancerad odlare. En som inte petar ner sättpotatis för tidigt utan istället har koll. 

Jag kom på mig själv med att på jobbet berätta att ”nej, jag väntar allt med sättpotatisen jag för den trivs inte alls om jordens temperatur är under 7-8 grader” för att sen utbrista i ett ”ja, du vet, det är ju lätt gjort att peta ner potatisen för att jordtemperaturen visar 15 grader efter en riktigt solig dag, men det gäller ju att ta tempen även tidigt på morgonen efter en kall natt.”

Ja, då är kollen verkligen på plats även om inte  potatisen är det ännu.

En jordtermometer. Jag säger bara det. En jordtermometer.

169 kronor kostade det att gå från hobbyodlare till rena rama proffset.

Kram

Sussie

HUMLESURR OCH KOMPISHÄNG I TRÄDGÅRDEN

I höstas planterade jag några hundra lökar av krokus. Jag drömmer om en hel äng det första jag ser när jag kommer hem efter jobbet eller tar första steget ut genom dörren på morgonen. Jag är inte där än, men några hundra nyplanterade krokusar varje år under några års tid kommer att göra drömmen till verklighet.

Eftersom jag så gärna vill locka pollinatörer till vår trädgård är krokusarna också en gåva till dem. Nu är det en kritisk tid på året för många insekter eftersom det inte finns så mycket som blommar än. De tidiga lökväxterna blir med andra ord väldigt viktiga och krokus är en av dom lökväxter som blommar tidigast på våren. 

Gissa om vi har humlor hos oss just nu!

Det surras överallt och när jag tittar runt i vår trädgård ser jag också annat som är medvetet planterat just för pollinatörer, fjärilar och bin. Kanske har du själv några av samma arter som vi har.

• Sälg
• Krokus
• Blåstjärna
• Snödroppar
• Hägg
• Pärlhyacint

Senare blommar också

• Äppelträden
• Fingerborgsblomma
• Lind
• Gräslök
• Vallört 
• Rosenflockel
• Lönn
• Körsbär
• Rönn
• Maskrosor
• Kungsljus
• Plymsprea
• Bolltistel
• Schersmin
• Brännässla
• Liguster
• Lavendel
• Klöver
• Salvia

I år har jag dessutom köpt massor av olika solrosfröer som också är bra för de små viktiga trädgårdsvännerna. Det enda jag inte har, men absolut måste försöka få till, är en liten kryddträdgård. Timjan och oregano till exempel, de är älskade av insekter. Klart att trädgårdskompisarna måste få sitt om de nu vill hänga i vår trädgård!

Ljud på om du liksom jag älskar humlesurr. Varje dag hjälper jag humlor ut tillbaka till trädgården efter att de förirrat sig in på vår glasveranda om dörrarna stått öppna. 

ODLA POTATIS I EN SLÄNT

Vår trädgård består av olika nivåer. Mellan huset och köksträdgården är det en 25 meter lång slänt som fram tills nu varit fylld av funkia. Läget har dock inte varit optimalt för växten eftersom slänten vetter mot sydväst. Funkia vill ha det mer fuktigt och skuggigt för att utvecklas till sin vackraste version av sig själv.

Varje år har jag också slitit mig gråtfärdig med att hålla efter slänten mot ogräs och lovat mig själv att någon gång ta bort allt och börja om med något annat än funkia eftersom den  ändå inte kommer till sin rätt där. 

 

Förra året började jag ta bort all växtlighet i slänten. Inte en endaste liten rotbit av kvickrot skulle få finnas kvar. Av drygt 25 meter blev jag klar med typ tre innan hösten gjorde arbetet både mörkt och kallt. 

Trots otaliga googlesökningar har jag inte funnit vad jag vill fylla slänten med.

Nu vet jag äntligen.

Jag har helt släppt idén om att tänka år i förväg- vad ska jag plantera nu som blir fint och täcker om tre… fem…tio år?

När jag också samtidigt letade plats för att odla alla mina potatissorter så visste jag helt plötsligt:

Jag ska odla potatisen i slänten tills jag vet vad jag vill med den!

Till vänster i bild ser ni själva vilket ogräsgytter slänten består av innan funkia kommit upp och jag har rensat bort kvickrot och annat ogräs som hittar hit varje år.

Ord överflödiga.

Än återstår många timmar innan slänten är tömd på funkia och rensad på ogräs, men nu känns det lättare än vad det någonsin har gjort kring just den här platsen i trädgården. 

Tre potatisfåror kommer att bli perfekt för naturligtvis var jag ju tvungen att testa min idé innan jag gick in igår kväll. För att känna känslan. 

Potatis ska inte sättas i för kall jord. Minst 7-8 grader behöver jorden vara. När jag mätte temperaturen igår eftermiddag så visade den 15 grader. Det är fortfarande väldigt kallt på nätterna så jag ska mäta jorden tidigt nu på morgonen också för att se vad termometern visar nu. Kanske kommer knölarna ner i marken redan denna helg. 

Ibland är det bra att tänka utanför boxen och titta närmare på de möjligheter som finns rakt framför ögonen på en. Jag tror min potatisslänt är det absolut bästa alternativet för platsen i år. Hur den kommer att se ut nästa år har jag ingen aning om. Det är det som är det fina i kråksången med att ha en trädgård. Ständigt nya äventyr. 

Kram

Sussie