GOTT NYTT ÅR!

Med en bild av vår trädstuga - en kompromiss från när barnen var små, där sonen ville ha en koja och dottern en lekstuga - önskar vi er alla ett riktigt Gott Nytt År!

Kram Sussie med familj

Ränderna går aldrig ur - eller deckargåta del 1

Barndomens jullov...

Då kröp man upp i soffan med täcket runt omkring sig. Egentligen lite för trött för att gå upp, men man ville ju inte missa Scooby-Doo. Eller Trazan och Banarne.

Och vet ni?

Jag gör samma sak nu.

Jag går upp lite för tidigt (för att vara ledig), drar täcket runt om mig och äter frukost framför tv:n.

Det enda som ändrat sig är valet av film. Nu blir det inspelade, engelska serier- och deckare.

Nicholas Nickleby... David Copperfield...

Ränderna går som bekant aldrig ur.

Förresten!

Tänkte att jag skulle slänga ut en alldeles egen deckargåta här på bloggen.

Vad har 1560, miljö och Selma Lagerlöf gemensamt?

Ledtrådar kommer inom kort. Ska fixa lite med svaret först:-)

Kram Sussie

Mandelmusslor

Det finns vissa "måsten" när det är jul, även om det i år varit lite si och så med måsten hemma hos oss.

Med ett kök som stundtals varit mer av en byggplats än ett kök, så har vi fått lägga fokus på annat inför julen.

Eftersom vi bytt ut spis, ugn, kyl, frys, så har julbaket få stå tillbaka i år.

Men!

Två dagar innan julafton blev allt inkopplat i köket.

Jag: - Det blev ju inga hembakade lussekatter i år...

Sonen: Neej...

Jag: Det blev ju inga hembakade pepparkakor heller...

Sonen: Nej, men det kvittar!

Jag: Hur gör vi med mandelmusslorna då?

Sonen: DOM SKA VI HA!

Mandelmusslor ca 36 st

5 dl vetemjöl, 300 g
1 dl strösocker
1 1/2 dl sötmandel, 100 g, skållad och mald
2 bittermandlar, skållade och malda eller ett par droppar bittermandelolja
200g riktigt smör, kylskåpskallt
1 ägg, rumstempererat

1. Blanda mjöl, socker och mandel i en skål.
2. Lägg i kylskåpskallt smör och finfördela det i mjölblandningen med fingertopparna till havreflingskonsistens.
3. Tillsätt ett ägg och blanda in det i degen.
4. Arbeta igenom degen och lägg den i folie i kylen över natten.

Nästa dag

1. Sätt ugnen på 175 grader.
2. Dela degen i tre bitar och rulla dem till längder. Dela längderna i 12 jämna bitar.
3. Lägg bitarna i smorda, veckade formar och tryck ut degen med mjölad tumme.
4. Ställ formarna på plåtar och grädda kakorna i mitten av ugnen ca 13 minuter.
5. Låt kakorna svalna något innan de stjälps upp. Knacka formen mot bakplåten.
6. Servera med vispad grädde och bär eller en klick sylt.

Stor kram till er alla!
/Sussie

Hysch...

Ända sedan barnen var små, har vi kvällen före julafton, ställt in en tallrik gröt i en av kakelugnarna, precis innan sängdags.

Ett ljus ställer vi också in, så att tomten hittar vägen genom skorstenen.

Det är presenter till den där rödklädda herren som varje år lägger en morgonpresent i strumpan vid sängen...

Han, som smyger så tyst, att ingen vaknar och ingen ser.

En riktigt God Jul önskar vi er Alla!

/Familjen Eklund i Stavik och Tomten.

Tradition eller vana?

Här syns fönstret mellan köket och hallen. Hallen blev ljusare och det är vackert när kökets kakelugn syns.



Söndag...

Det har blivit en vana, att göra ett inlägg på bloggen då.

Var går gränsen mellan vana och tradition förresten? För om man räknar alla söndagar som jag gjort ett inlägg på bloggen, så är ju de fler, än de jular jag har firat.



Selma-kronan är pyntad med röda juläpplen - Ingrid Marie. Vilket vackert namn på ett vackert äpple!


Men man säger ju inte att julen är en vana... nej, den är tradition...

Idag tänkte jag därför lista sådant som är tradition hos oss i juletid.

1. Granen tar vi alltid in kvällen före julafton. Att klä den brukar vara bland det sista vi gör innan vi lägger oss.
2. På julaftons förmiddag, är vi alltid till kyrkan och tänder ljus på gravarna.
3. Som fika på julafton äter vi mandelmusslor, som vi fyller med grädde och sylt. Pepparkakor och lussekatter har vi för länge sedan ätit oss trötta på ;-)
   
4. Vi firar julafton hemma hos oss. Vi åker inte bort till någon annan.
5. Hos oss är det levande ljus istället för ljusslingor.
   
6. Granen är klädd i allehanda krims och krams. Saker jag gjort när jag var liten, saker som barnen gjort. Något slags tema kanske det finns färgmässigt om man vill vara snäll, och det är rött.
7. Vår jul kommer aldrig att vara vit - inredningsmässigt. Den är röd!

Stor julkram till er alla!
/Sussie

Idag kom tomten!

Fler vackra sätt att slå in paket, hittar du här.

Idag kom tomten på besök.
Inte hade han skägg. Inte hade han luva. Och inte heller några paket.
Han kom från Länsstyrelsen och han hade ett "JA" med sig! Ett JA som innebär att vi nu kan sätta igång med stallet.

Direkt efter julhelgen sätter vi igång. Först och främst ska taket bli tätt och iordning. Det känns fantastiskt roligt att få börja projektet. Och lika fantastiskt roligt är det, att så många är positiva till idén.

Kram från glad Sussie!

Staffan var en stalledräng

Lucia...

Jag minns när jag var liten. Mamma hade jobbat länge på kvällen innan, och var trött på luciamorgonen. Själv knatade jag mig upp tidigt, tidigt eftersom jag ville lussa för min mamma innan jag gick till skolan.

Hallen var mörk och jag var nog lite mörkrädd. Sen såg jag ett svagt sken som spred sig ut från köket.

På köksbordet stod min största docka, nästan lika lång som jag själv. Hon var klädd i mitt lucialinne och hade luciakronan med elektriska ljus på huvudet.

Mamma...

Hon visste att hon aldrig skulle orka gå upp tidigt på luciamorgonen, men visste också att ett litet barn vill bli lussat för i tidig morgontimma.

Kram och tack till alla mammor som skjutsar, stryker, bakar och ordnar för att alla luciaframträdanden ska bli vackra, speciella och minnesvärda.

/Sussie

Fotojobb väntar!

Det tog några dagar och några urrivna garderober innan vi till slut hittade batteriet till kameran.

Ni vet känslan när man hittar något man letat febrilt efter - den är något av det bästa som finns.

Och ni kan aldrig tro, vad jag behöver min kamera under ett par dagar framöver!

Jag och Mia ska nämligen ut på turné igen. Fast den här gången är det jobb som gäller- ett fotojobb för min egen del och ett skrivarjobb för Mias del.

Så mycket mer kan jag inte berätta just nu, men jag lever efter devisen

Gläd dig alltid i förväg! Har du tur blir du glad två gånger!

I förra inlägget lovade jag er bilder på vårt nya köksgolv. Här kommer de - vitoljat trägolv från Siljan... underbart att gå barfota på!

Kram Sussie

Inläggspytt

Dagens inlägg får nog betecknas som bloggpyttipanna! En mix av både det ena och det andra. Häng med - nu rensar vi lite i frågor och kommentarer!

• Någon (jaja - det är väl jag då!) har lagt undan kartongen där extrabatteriet till kameran ligger. Innan den har kommit tillrätta, kan jag inte föra över några bilder till bloggen... Typiskt! Hade tänkt visa vårt nylagda golv i köket idag ...
• Några har mailat och frågat var jag köpt ljusstaken med text. Det har jag gjort hos Sara, som har en butik i Gamla Stan som heter S. Sara brukar pyssla i Aftonbladets heminredningsbilaga.
• Inget är som väntans tider sägs det ju... Så fort Länsstyrelsen har sagt sitt, kan vi börja med stallet. Men de har inte sagt något än... Väntar och väntar och väntar... Ett litet ja eller ett litet nej skulle betyda full fart på byggandet. Innan dess - Stiltje!

Och så vill jag så gärna berätta om en liten solskenshistoria som jag fick i kommentarerna härom dagen.

En liten flicka har nyligen fötts. Pappan utstrålar en sådan fantastisk kärlek när han ser på sin lilla dotter, att mamman kommer att tänka på Jan i Skrolycka, som hon läst om i min tolkning av Kejsarrabatten... Flickan kommer nu att döpas till Klara!

Visst är det väl härligt! Att man kan inspireras så av en berättelse! Du kunde du, Selma Lagerlöf!

GRATTIS till er alla - mamma, pappa och Klara!

Pyttipannan är snart slut. Det börjar bli dags att toppa med lite rödbetor - eller nötskorpor med smak av apelsin för all del. Jag kommer nämligen att sälja sådana på en julmarknad idag.

Kram Sussie

Jag slår ett slag för...

När jag döptes fick jag silverskedar i present.

Ett helt dussin fullt + en extra sked med mitt namn ingraverat på baksidan.

Är det någon som ger bort dopskedar nu för tiden?

Eller rättare sagt:

Är det några föräldrar som önskar kaffeskedar till sin lilla bebis idag?

Jag kan ha fel, men jag tror inte att det är så många.

Det är synd i så fall. Jag är väldigt glad över att ha dessa skedar. Och även om de inte används varje dag, utan mest ligger i sin lilla sideninklädda ask, så bidrar de till stämning och glädje, när de äntligen används.

Jag slår ett slag för dopskeden idag!

Och apropå skedar, så vill jag gärna visa ett fint smycke som jag fått av Annika. Ser ni vad det är? Jo, skaftet på en sked! Tack Annika! Allt du tar i, blir vackert, personligt och genuint!

Och apropå bebisar, skedar, dop, så ska jag berätta en liten solskenshistoria som kom i kommentarerna härom dagen i nästa inlägg.

Välkommen tillbaka!

Kram Sussie

Ge bort lite tid i julklapp!

Tid...

Att ge någon av sin tid - det är stort och vackert.

Nu när det snart är jul, kan man faktiskt ge bort tid i julklapp! Tänkte tipsa om detta i dagens inlägg.

Klicka här så kommer du till Hjärt- och Lungfondens specialerbjudande.

Kram Sussie