- Inredning - Trädgård - Recept - Feng Shui - Välkommen till Granne med Selma!


lördag 29 juni 2013

Ripsmattor


Min allra första ripsmatta köpte jag på en skolresa - i årskurs 5.
Kanske inte riktigt vad man kan förvänta sig att en 12-åring köper på en skoresa till Danmark, men det var något som klack till i mig när jag såg den. Direkt visste jag att den skulle med hem och läggas ner i brudkistan.

Finns det överhuvudtaget någon som sparar i en brudkista nu för tiden?

Ända sedan Danmarksresan har jag älskat ripsmattor.

 Min nya köksmatta i svart och vitt, kommer från Nyblom & Kollén. Jag valde ett klassiskt mönster som stämmer med kuddens linnetyg. 

Mattan har så fina detaljer.



Snart börjar det bli dags att inreda den stora glasverandan. Vi har satt ett datum som "dåskaviförsökavarafärdiga"-datum. Jag vet redan nu att jag ska köpa ännu en ripsmatta dit. Just nu lutar det mest åt den här.

Kram Sussie



fredag 28 juni 2013

Hildur Humla ~ en eldsjäl

Man kan bli såld bara på namnet - Hildur Humla!

Jag måste medge, att jag fram tills igår, inte visste så särskilt mycket om Hildur Humla. Men så fick jag en inbjudan och därmed också möjlighet att delta i Frykenstrands jubileum för att uppmärksamma att det nu är 70 år sedan Hildur Humla, riksdagsledamot med speciellt intresse för kvinnofrågor, initierade och startade semesterhemmet Frykenstrand.

Starka kvinnor, det gillar jag!

Kvinnor som Selma Lagerlöf, Lena Bergström, Amelia Adamo, Helen Tursten, Hildur Humla. Kvinnor som inte enbart är starka för sin egen skull, utan använder sin styrka för att stärka andra och göra andra kvinnors röster hörda. Det gillar jag!



Grattis Mona Vestlund som vann stipendiet för goda insatser gällande barn och ungdomar i utsatta miljöer! Vi behöver fler som du!

Och tack Lena, för att du uppmärksammade ännu en kvinna värd att uppmärksammas jämte Selma Lagerlöf. Sunne kommun utmärker sig sannerligen när det gäller starka kvinnor. Så har det varit och så ska det fortsätta vara.

Det gillar jag.

Kram Sussie

söndag 23 juni 2013

Richmond Hill

De senaste dagarna har tillbringats i London, därav blogguppehållet. London, staden som hela familjen älskar.
Dottern är också med hem. Tänk, nu är vi alla samlade. Så härligt!

Ibland får man så intressanta kommentarer här på bloggen. Kommentarer som gör att man börjar fundera och reflektera. Jag blir GLAD när det dyker upp kommentarer som den här:

Bara undrar, om man älskar inredning, vet precis var man ska göra med allting, färger, former och vet exakt vad man ska ställa alla möbler och saker. Men så kommer man till trädgården och så har man helt plötsligt inga idéer. Det är tomt. Vad gör man? Var börjar man? Hmmm??

Jag ska försöka svara på denna fundering och jag tänkte göra det i flera inlägg under sommaren varvat med inlägg om andra saker.

Ett bra tips när man ska försöka sig på en trädgård, är att ta kort på hur andra gjort. Vilka blomsorter har de satt ihop? Vilket tema verkar trädgården ha? Stensättningar? Kantsättningar?

Förevigat genom en kameralins har man sedan massor av inspiration att titta på.

Följande bilder kommer från Richmond Hill. Där finns ett väldigt mysigt café, vacker trädgårdsmiljö, och massor av träsoffor tillägnade olika människor som brukade sitta och blicka ut över den vackra miljön. Så glad över att Emma tog oss med hit och jag rekommenderar er som ska till London att strosa runt där ett tag.














Kram Sussie




lördag 15 juni 2013

Mellan hägg och syren

Insprationsbild från Verdigris Vie

Det är en hektisk tid den där tiden mellan hägg och syren.

Jag märker det på bloggen. Liksom tidigare år, blir det väldigt glest mellan inläggen just under denna period.

Inom skolans värld är det jäktigt just då. Betyg ska sättas, terminen ska avslutas, sommarfester avlöser varandra och kvar blir obefintligt med tid.

Men snart är jag igång igen. Behöver bara lite bloggpaus fram till fredagen den 21 juni.
Varför får ni veta då :)

Kram Sussie

lördag 8 juni 2013

Magisk kväll

Planterar rosor i solnedgången. Lika vackert och magiskt som det låter.

måndag 3 juni 2013

Känner du din trädgård?

Har man en trädgård, har man aldrig tråkigt.
Visst är det lite slitigt, lite kämpigt och ganska tidskrävande att ta hand om den, men det är det värt.
Tusen gånger om.

Vår trädgård är stor. Det finns alltid saker att ta tag i. Hänger ni med mig på en liten trädgårdspromenad?


I höstas satte jag ner massor av lökar vid den uteplats där vi oftast intar vår frukost. Det blev lyckat. De olika sorterna harmonierar fint med varandra. Nöjd!


Tagetesrädslan är överkommen. Den första blomman har blygsamt kikat fram. Kanske är den lite rädd att jag ska halshugga den, jag som i alla år "hatat" tagetes.


Jag har planterat alla mina tagetes i krukor och kärl. Då kan jag lyfta bort dem ur synhåll om jag drabbas av tagetesrädsla igen.

Tydligen är det fler än jag som "gillar" tagetes...


Jag är inte helt säker på att det är snäckor som ätit upp dem, men misstanken är stor då det låg snäckor i jorden bredvid  plantorna. Tyckte precis jag hörde en rap också...


I två år har jag haft jordgubbar i blomlådorna. I år kör jag petunior och lobelia. Tråkigt kanske, men tacksamt och vackert. Satsa på bra jord till dina blomlådor. Det är inte världens enklaste jobb att blomma överdådigt i ett trångt utrymme. Jag har använt sk. U-jord.


Förra året planterade jag två vindruvor. En planta har överlevt vintern.


Lite roligt är det om man läser på informationslappen: "Mognar bra i Fryksdalen" Bättre anpassade plantor får man leta efter.


Höstens nyplanterade rosor klarade inte heller vintern. Nya är inhandlade och jag hoppas att de klarar den kommande vintern bättre. På plantaffären såldes de som "Scneewittchen". Nu har jag läst på lite i efterhand och risken är stor att jag köpt rosor som heter "Iceberg". 
En äkta Schneewittchen blir ca 70 cm hög och Iceberg blir 120 cm. På lappen står det att mina rosor blir ca 120 cm...

Det är tydligen väldigt vanligt att dessa två rosor förväxlas. Mig gör det ingenting. Jag köper efter hur de ser ut och inte efter namnet. 

Det gäller att vara uppmärksam i trädgårdsdjungeln!

Häromdagen uppmärksammade jag också min dillpion som blommar makalöst. Den är tidig, den är speciell och den får allas uppmärksamhet när den dundrar igång sin blomkaskad.

- Åh, har du en dillpion!?
- En dillpion skulle jag också vilja ha, men de är så dyra.

Och så har jag stått där och nickat och känt mig glad och stolt över att ha några dillpioner.

Ha!!!

Av en händelse googlade jag dillpion och nu är jag nästan helt säker på att jag inte alls har några sådana.


Mer troligt är det att pionerna är Herrgårdspioner.
Bladen skiljer sig tydligen ganska mycket om man vet vad man ska titta efter.


På odla.nu kan man läsa följande om Herrgårdspionen: 

"Herrgårdspionen i sin tur har något mindre finflikiga blad. Den är lite mer robust till växtsättet, har lite mer blårödtonade blommor och förekommer ofta i gamla trädgårdar. Blommorna brukar vara mer eller mindre nickande."

Japp! Det stämmer med mina det!

Jaja... vad är väl en bal på slottet? Vad är väl en Schneewittchen mot en Iceberg och en dillpion mot en herrgårdpion?

Håller med Karlsson på taket:
Det är världsliga saker!

Kram Sussie