3 TISDAGS-T

Toppa på

Den ena sorten av mina luktärter har kommit igång jättebra. Den andra sorten har inte kommit igång alls. Jag testar därför att så om den sorten och toppa de som kommit upp.  Jag har aldrig brytt mig om att toppa luktärter tidigare men nu testar jag för att se om det kommer att ge någon utdelning.

Jag klippte helt resolut av rankan precis ovanför första bladparet och satte ner toppen i såjord. Förhoppningen är att topparna ska rota sig och att den toppade stjälken ska grena sig. Jag håller tummarna för att jag ska få tre gånger så många luktärter som tidigare år. Det lär behövas ifall det bara blir en sort som tar sig i år.

 Tutta på

Jag fortsätter att röja undan i den del av trädgården som fått namnet Lövsalen. Gamla döda träddelar och flera års komposterade julgranar brann bra när vi tuttade på.

Termometer

Men oj, så skoj det är att ha en jordtermometer! Plötsligt känner jag mig som en riktigt avancerad odlare. En som inte petar ner sättpotatis för tidigt utan istället har koll. 

Jag kom på mig själv med att på jobbet berätta att ”nej, jag väntar allt med sättpotatisen jag för den trivs inte alls om jordens temperatur är under 7-8 grader” för att sen utbrista i ett ”ja, du vet, det är ju lätt gjort att peta ner potatisen för att jordtemperaturen visar 15 grader efter en riktigt solig dag, men det gäller ju att ta tempen även tidigt på morgonen efter en kall natt.”

Ja, då är kollen verkligen på plats även om inte  potatisen är det ännu.

En jordtermometer. Jag säger bara det. En jordtermometer.

169 kronor kostade det att gå från hobbyodlare till rena rama proffset.

Kram

Sussie

(EK)LUNDS LÖVSAL

 Målbilder!

Här har jag börjat ta bort ett gammalt dött träd som blivit kvar i dungen sedan stormen 2014.

Hela mitt huvud är fullt av målbilder. Det jag gör nu kommer att vara fint om fem… tio… femton år. Så har jag inrett vår trädgård sedan dag ett. Idén tar alltid form i huvudet där den får snurra runt några kvällar när jag ska somna. Jag tänker som bäst (och vildast) på vilka projekt jag ska ta mig för, precis innan jag ska somna.

Sedan förra sensommaren har jag gjort en lund i huvudet. Det växer sippor där och den ska vara som en liten gömd trädgårdsplätt känd enbart för den som vet om den. Typ jag och alla andra som läser bloggen då. 

Under påsken påbörjade jag härjarfasen. Den är nästan roligast. Och jobbigast. Kroppen blir trött men lycklig och jag njuter verkligen. 

Lunden kommer att placeras i ett buskage vid vår trädgårdsgräns beläget mot ett fält på andra sidan. Det som växer där idag är:

Sibirisk örtbuske - får troligtvis vara kvar. En fådd planta vi satte ner där för att vi inte visste vart annars den skulle planteras. Har vuxit sig stor.

Rönnspirea - funderar på att spara som en insynshäck av den. Ett riktigt gissel om den släpps efter för mycket. Får fundera vidare.

Buskros - oklart om den får vara kvar.

Rönn - den är jättefin och kommer att få en huvudroll.

Sälg - stora vackra träd som får vara kvar.

Gran - självsådd. Tas bort.

Björk - ska vara kvar.

Kornell - ska testa att stamma upp den till något mer träd- än buskliknande.

Funkia - säg någon plats i vår trädgård där det inte växer någon form av funkia. Går knappast. Men den får nog vara kvar där på skuggsidan av lunden.

Idag är det ett mellanrum mellan de två ytorna som ska få bilda lunden. Jag kommer att plantera fler träd och göra en liten stig någonstans. I härjarfasen finns det tid att drömma och planera vidare. Man behöver nya målbilder hela tiden när det värker i kroppen efter en hel dags hårt trädgårdsarbete.

Inser att det nog låter lite pretentiöst att det är en lund jag anlägger, men en lund är en mindre lövskog, en lövsal. Vilket vackert ord förresten! Lövsal…

 Kanske lunden ska få namnet Lövsalen? Alla mina rabatter och trädgårdskvarter har ju faktiskt namn. Lövsalen blir det! 

Kram

Sussie