Förvaring i gamla hus

Kan man få för mycket förvaringsplats?

Man hör nästan - eller aldrig - folk, svara JA på den frågan. Ständigt är man på jakt efter bättre förvaring, större förvaring eller bara möjlighet till förvaring.

Har man en trapp är det ett gyllene ställe att skapa förvaring under.

Vi har byggt två dörrar som man lyfter ut - inte öppnas med gångjärn. Eftersom byrån står framför dörrarna, skulle det bli för bökigt om man varje gång skulle behöva flytta den för att kunna öppna.

För att det ska harmoniera med övriga dörrar har vi gjort speglar på dem. Kortet är suddigt, men kanske att det ändå förklarar vad jag menar...

Vi förvarar vinterstövlar, cykelhjälmar, väskor och arbetskläder under trappen. Oumbärliga saker som man ändå kanske helst vill gömma undan :-)

Kram Sussie

Skomakarlampa

I många svenska hem hänger en skomakarlampa.

Jag har haft turen att få tag i en gammal sk. hisslampa. Det är inte så ofta man ser dem, men min pappa köpte den åt mig för många, många år sedan när han levde.

Den är så förnuftigt konstruerad, med mässinglodet, som gör att man kan höja och sänka den.

Sladdarna är utbytta till nya, men de ser gamla ut eftersom de är klädda med textil. Sen har vi gjort en liten extra sak, som gör att lampan kommer ännu mer till sin rätt... ser ni det lilla runda, vitmålade takfästet som lampan hänger i?

Gysinge säljer liknande fästen, om man inte vill göra själv. En liten detalj som gör väldigt mycket för helheten.

Imorgon väntar detta. Tänk att JAG åkte fritt fall förra året :-)

Kram Sussie

Välkommen!

Tuppen Råland har flyttat hem till oss! Ända från Gunnarskog kommer han :-)

När det i eftermiddags stod klart för honom, att han nu är ensam herre bland hönorna, fick han "tuppjuck" (Guuud, får man skriva så...) Fast visst ja! Jag har ju redan berättat att jag kan dra en fräckis... ibland...

Han for runt efter hönorna och visste inte vem han skulle kurtisera först...

Till morgonen får vi se, om han får behålla sitt namn, eller om vi får döpa om honom... till Vråland ;-)

Kram Sussie

Kaffetåren den bästa är...

Checklista för ett traditionellt kafferep:

• 15.00 (helst en lördag)
  
• Finaste servisen (att dricka ur MUGG är aja baja!)


• Kaffegrädde serverad ur snipa (ingen mjölk ur tetra här inte)


• 7 sorters kakor (undre gräns för antal)


• Avslutas med en gräddtårta

Ja, tänk att det blev lika roligt på torsdag som på måndag!

Och jag hoppas att gästerna trivdes lika mycket som familjen gjorde. 10-åriga sonen kanske satsar på restaurangyrket framöver... han trivdes som fisken i vattnet ;-)

Nu var det ju inte meningen att gästerna skulle ha med sig gåvor - ni fick ju gudbevars betala för er ;-) men jag måste bara få visa... Tack snälla ni!

Liiite nervös var jag allt när det skulle komma hem TVÅ byggnadsvårdare *hm*. (Inte en linoljefärg så långt ögat kan nå hemma hos oss).

Men om ni visste vad roligt det var att Mitt Egnahem och Älfgärdet kom! Och jag ska ge både linoljefärg och äggoljetempera en chans - I promise!

Några trotsade den nästan 30-gradiga värmen och kom på cykel. Och då kändes det så härligt... det var ju precis så där som man önskade att kafferepet skulle vara. En chans att få göra en liten utflykt tillsammans med väninnorna...

Till alla som kom (båda dagarna) vill jag skänka en stor kram och tacka för alla goa ord och trevligt sällskap. EN sak är i allafall säker:

Nästa år i fruntimmersveckan blir det nya kafferep i Östra Ämtervik - VÄLKOMNA!

När smaala geck!

Tänk att det kan vara så kul att dricka kaffe!

I måndags var det kafferep här hemma. Och folk kom från alla möjliga håll och kanter i Värmland. Det kom både gamla kära vänner, och NYA goa vänner! Och det skrattades, och frågades, och kaffepannan gick varm och kakorna gick åt som smör i solsken!

Och när jag tänker tillbaka på måndagen så är det med stor värme i hjärtat!

Och inte hade de väl behövt ha med sig en gåva heller... men tänk att jag fick både söt, god honung och detta ljuvliga fat:

Ett pralinfat som Annika gjort! Visst är det väl helt underbart! Blått... vitt... gammalt... hantverk... Tack snälla, snälla! Det passar så bra hos mig :-) Ja, rent av perfekt!

Och titta! När jag kikade längst in i gömmorna så upptäckte jag att jag hade ett likadant fat fast lite större.

Eftersom jag gratulerade min goa mamma som fyllde 70 igår, med ett besök på Mårbacka, så passade jag på att köpa praliner där - med Selma på - vad annars ;-)

Annika hade med sig två andra bloggerskor också, nämligen Pia och "Anna" . Vi skrattade och pratade och "smaala geck" som vi säger här i Värmland :-) Vilka underbara människor!

Och i salen satt ett härligt gäng som inte alls har några bloggar men som ÄNDÅ var sugna på kafferep! Tack snälla för att ni kom! Jag hoppas att vi ses igen nästa år :-) Ni är SÅ välkomna tillbaka!

Och tack, ni som känner mig sedan förut... Om ni visste vad det betydde mycket att ni kom - jag hoppas ni kände det!

Idag ska vi bara sola och bada på favoritstället. Fast i morgon mina vänner! I morgon kommer ett nytt HÄRLIGT gäng på ett nytt kafferep och jag känner värme i mitt hjärta!

P.S: Till Helen vill jag passa på att säga, att Roland hälsar! D.S

KRAM Sussie

Lycka!

Sista visningen för dagen...

Vi är glada över att vi hann med den sista guidade visningen av Carl Larsson-gården.

Fortfarande har caféet bredvid öppet, även om det gapar tomt i hyllorna efter dagens alla kaksugna kaffegäster. Efter besöket hos Carl slår vi oss ner en stund och vilar, innan det är dags att åka vidare.

Alldeles innan bron, på väg till parkeringen, passerar vi en antikaffär - Murmanska gården.

"Stopp! Här vill jag gå in! ropar jag till övriga i familjen.

"Ja, skynda dig då... de stänger ju nu".

Tre sekunder... tre sekunder, inte mer, tar det innan jag får syn på dem... RIPSMATTORNA som kommer att göra vår trapp underbar, vacker, ombonad och härligt Carl Larssoninspirerad!

Och det finns två likadana. Och tillsammans blir de i precis rätt längd... Och priset ligger på mindre än hundra kronor per meter... Och färgen är alldeles rätt... Och kanterna är hela...

Och jag känner att hela resan till Dalarna för alltid kommer att vara förknippad med de där vackra ripsmattorna :-)

Tack för att ni kikar in! Att glädjas åt det lilla är stort. Att glädjas åt andra är större...

Kram Sussie

Den som väntar på något gott...

Dalarna!

Falu koppargruva var fascinerande, Zorngården magnifik och Carl Larssongården ett riktigt lyckopiller! Gissa vad jag fann i en antikaffär alldeles bredvid Carls hem?

Kom tillbaka i morgon får ni se! Då ska jag fota i dagsljus och GISSA om jag är glad! De bara låg där och väntade på mig...

Och ibland lönar det sig faktiskt att vänta.

I ett av mina allra första inlägg skrev jag om rosentornet som maken gjort i smea. Nu - ett år efteråt - har det blivit sådär vackert rostigt. Gammaldags rosor växer så det knakar och i år har jag planterat ett par klätterrosor. De får jag vänta på tills nästa år innan de börjar växa till sig och blomma... Men det gör inget. Det lönar sig ju att vänta...

Kram från en resetrött Sussie som också vill passa på att önska alla kaffegäster HJÄRTLIGT välkomna till veckan! Vilken succé!

Kafferep!

Förr i tiden samlades kvinnorna för att dricka kaffe och umgås på sk. kafferep.

Nu är ni bjudna att göra samma sak!

Passa på om du/ni har vägarna förbi Östra Ämtervik måndagen den 21 juli klockan 15.00 eller torsdagen den 24 juli klockan 15.00

Ta med dig några väninnor på ett gammaldags kafferep hem till oss. Ni bjuds på vetebröd, sju sorters kakor och tårta. Allt är naturligtvis hembakat.

Antalet platser är mycket begränsat och först till kvarn gäller! Anmälan är bindande och görs på telefon 0565-30034 senast fredag 18 juli.

Pris 50 kronor.

Välkomna!
önskar Sussie med familj

Du ska göra som du själv tycker...

Ibland är det skönt att inte alltid göra saker "som saker SKA göras". Inte behöver spegeln sättas upp på väggen... Den kan väl lika gärna stå vackert lutad?

Inte behöver man ha vanliga dukar heller. Några vackra kvistar går minst lika bra...

Känner ni igen stolen? Den får nya "kläder" efter årstid :-).

Kram Sussie

Sussie var en stor pöt

Borta bra men hemma bäst!

Men vi har haft det SÅ underbart... och underbart är kort sägs det ju. Två dagar har vi tillbringat i stora staden . Vi har ätit gott och bott flott. Vi har träffat goda vänner och besökt slott, skrattat, shoppat och på Rosendal gått...

Nja... någon vidare skald lär jag aldrig bli, men det var roligt att rimma lite ;-)

Nu är jag taggad till tusen och vill ut i trädgården och GRÄVA! Rosendal var så vackert, så vackert...
Jag har lagt alla mina foton från besöket här. På varje bild finns något som jag inspirerats av... en växtsammansättning, ett materialval, en tanke eller en känsla. Ibland är det något som inspirerat till nya tankar och som egentligen inte har med bilden att göra...

Hoppas ni också blir inspirerade. Fast jag rekommenderar verkligen ett besök "på riktigt".

Kram Sussie

Kittlande kunskap - del 1

Sommar...

Det är sol och bad, grillning i Ängen, loppis och TV-program med Ernst...

Men det är också fönstervård och framför allt kittning. I 20 år har det alltid ingått kittning av fönster i mina somrar (!). Man kanske skulle fråga glasmästaren om extraknäck...

På baksidan av vårt hus har vi ett pågående flerårsprojekt. Vi kan kalla det "Stora verandan". En veranda med både öppna och glasade ytor.

Det är svårt med verandor på gamla hus om de inte suttit där från början... Verandan ska ju kännas som ett med huset och inte som något påhängt... För att få till så mycket rätt känsla som möjligt bygger vi alla fönster själva - från karm till fönster.

Det tar tid!

Här kommer lite "bra att ha -information" när det gäller kittning av fönster. Men OBS! Endast baserat på 20 års erfarenhet och inget egentligen kunnande rent teoretiskt:

Det är absolut värt att köpa kittet hos en glasmästare! Det kitt man kan köpa i färgaffären brukar vara hårt och omöjligt att få till. Hos glasmästaren köper du kittet i lösvikt.

Fråga om kittet är så färskt att det behöver "ligga till sig" lite. Om det är det, kan du dra ut kittet på en plastpåse och låta det ligga och lufta ett dygn eller två. Då blir det lättarbetat. Är det FÖR färskt blir det bara kletigt att arbeta med. Men då gör du bara som jag skrev innan.

Var extra noga med att få hörnen snygga! Det är där man kan skilja lekman från fackman.

Hörnen ska vara skarpa och kantiga! Dra med kittkniven tills du får in "rätta knycket".

Kittet ska läggas, så att en liten bit av fönsterbågen på andra sidan syns.

När du sedan målar kittet, så målar du ända fram till träkanten som syns igenom glaset från andra sidan. Färgen ska alltså täcka kittet, men inte gå utanför träkanten som syns från andra sidan.

Lägger du kittet ända fram till kanten eller över, så kommer du att behöva måla ÄNNU längre ut, med påföljden att kittet och färgen syns från insidan (inte snyggt!)

I kitt finns ämnen som behöver dra ur innan man kan måla på det. Ungefär tre veckor (gärna mer) ska man vänta. Annars drar kittet ihop sig och blir "krulligt".

Vi har lagt en del fönster inne för att skynda på processen lite. Men det finns ju inget som hindrar att fönstren sätts upp under tiden man väntar på att få gå lös med penseln...

Om du köper kitt som är linoljebaserat kan du dock måla direkt på det med linoljefärg.

Hoppas ni vågar er på att kitta. Sätt på en talbok och njut under tiden, så kanske du till och med längtar efter att få kitta :-) Kanske blir du så biten att du också lägger ner några timmar på sysslan varje sommar... i 20 års tid... *hua*

Kram från Sussie

Nussekudden

Jag tillbringar gärna mina mornar på trappen. Har du uteblommor som ständigt behöver plockas för att vara fina, så är det perfekt att ha dem där... om du sitter där ofta vill säga :-)

Solens första strålar värmer skönt, morgonkaffet smakar himmelskt och blomman som kräver lite extra omsorg blir plockad ofta, ofta...

Något mer meditativt finns inte. Ro för själen.

Men för att det hela ska vara komplett, kan jag inte vara utan min kudde. Jag bär med den överallt där jag ska sitta. På trappen, i utemöbeln, ja t.o.m. hit.

Kudden är platt, lite tung och fylld med dun. Jag köpte den på auktion förra året.

Den är enkelt broderad med en liten hålsöm. Tänk så många timmar det är nedlagd på den... Nog är det bäst att vårda den ömt...

Idag är det lite mulet, så idag får blommorna på trappen vara utan morgonomsorgen. Och kudden får ligga kvar på soffan ute på verandan. Det blir bra det med.

Apropå veranda förresten!

Glasningen har påbörjats på den stora verandan på baksidan (ni som bor nära vet vad jag menar). Kul va?!

Kram Sussie

Helgens loppisrunda

Kram från målarsugen Sussie

Kan man inreda med mjöl?

Selma Lagerlöf - en fantastisk kvinna!

Men hur många förknippar henne med - mjöl?

Hennes pappa, Erik Gustaf Lagerlöf, var mycket trädgårdsintresserad. Han ville ha en stor och ståtlig trädgård i bästa herrgårdsstil. Och marken skulle också brukas till frukt och grönsaker.
Detta innebar mycket arbete som krävde arbetskraft.
Ett trettiotal människor arbetade på Mårbacka när gården och trädgården hade sin storhetstid.

Skrädmjöl av märket Mårbacka Havrekraft var en av de produkter som producerades.. Skrädmjöl är gjort av rostad havre. Det är en värmländsk specialitet som fortfarande finns att köpa lite varstans i landet.

På skrädmjölspåsen från Mårbacka stod det skrivet :

"Ät havresikt det är din plikt!".

Dagens skrädmjöl kommer från Stöpafors Kvarn, som ligger norr om Sunne.

Och visst kan man inreda med mjöl! Om ni tittar riktigt noga på bilderna så hittar ni nog påsen :-)

Kram Sussie

Hand med karlar!

Jo... jag talade ju förmanande med dem, det gjorde jag ju...

... men att jag hade en sån auktoritet det visste jag inte :-)

Två (!) meter riddarsporre har börjat blomma - OCH står fortfarande stark och ståtlig. Inga veka, liggande karlar så långt ögat kan nå.

För inte kan det väl ha med riddarstavarna att göra...? Nehej, det tror inte jag...
Stavarna syns ju knappt längre... Kan INTE vara det! ;-)

De som inte tycker om röda pelargoner utan föredrar vita, får nog hålla för ögonen nu för snart kommer en "färgchock"! Och inte nog med att pelargonerna är starkt röda... den intensiva blå färgen från riddarsporrarna mixas in också!

Och jag bara njuter...

Ooops! Någon har LAGT (obs! Inte SLÄNGT - det gör de aaaaaaldrig) en cykel utanför fönstret... Och jag som inte kan photoshop;-) Fast då skulle jag ha "shoppat" bort spegelbilden av stolarna också..

Imorgon ska tre generationer hit. Sommartradition... mmmm....

Kram Sussie

Skärp dig!

Ibland kan man inte sätta fingret på vad det är som gör att man tycker om en möbel eller inte.

I hallen nere står en byrå, köpt på auktion för 20 år sedan, som ändrat skepnad ett otal gånger.
Den har varit blå, avlutad, nävervit och från allra första början var den... orange!

Någonstans har jag aldrig riktigt hittat DET med byrån.
Kan ni känna igen den där gnagande känslan? Det ÄR något som inte riktigt stämmer...

Nu tror jag dock att jag kommit ett steg närmare den slutgiltiga förändringen. Jag har tagit bort de fyra beslagen i mitten.

Byrån känns plötsligt HÖGRE och smalare. Rentav lite smäcker och inte så klumpig och bred.

- Ok! Du får stanna i hallen ett tag till! Men om du inte skärper till dig, så blir du utbytt mot en gustavianskt inspirerad byrå, med raka ben och kannelyrer... bara så du vet!

Igår tog jag och barnen en tur hit. Vilket HÄFTIGT ställe! Och vilka fantastiska människor!

Kram Sussie