Söndagstankar om målning och älskad blå blomma

Visst är det underbart att solen och värmen kommit tillbaka!

Nu för tiden bedömer jag vädret utifrån om det är bra målarväder eller inte. Denna helg har det varit bra väder eftersom vi har kunnat skrapa och måla på huset. Vi har fått en hel del gjort även om det mesta är sådant som inte syns. Vi har målat inne i fönsterkarmar, bytt ut dåliga lister på fönsterutsmyckningar och lite annat småplock. Vi trodde vi skulle hinna så mycket mer i sommar men det tog längre tid än väntat att bygga färdigt verandan på övervåningen.  Som alltid är det underarbetet som tar tid. I nästa inlägg hoppas jag kunna visa före- och efterbilder på verandan som vi lagt golv på och fixat till i sommar. Det blir så bra och jag känner mig så nöjd!

En annan sak som jag känner mig glad och nöjd över är att jag lyckats rädda en streptocarpus från drunkningsdöden. Dessa blommor gillar inte att vattnas på vanligt sätt utan vill serveras vattnet underifrån. Jag brukar låta mina dricka en stund och sedan häller jag bort vattnet så att den slipper stå blöt för länge. I gengäld blommar den ofta, mycket och länge. En riktig mormorsblomma som nästan alltid finns hemma hos oss.

Kram Sussie

- Kärlek vid första ögonkastet -

Sista stoppet på vår lilla sistasemesterrycket-resa gick idag till Gysinge. Det var tolv år sedan jag sist var där och nu var det roligt att åka dit igen.

Bland annat köpte jag med mig färg och beslag hem. Vi funderar nämligen på att måla om vår ytterdörr till en grön nyans. Idag är den vit. Jag tycker det är så fint med grönt till gula hus men tycker att det är svårt att hitta "rätt" grön färg. På Gysinge fick jag hjälp att komma rätt i nyanserna. Får vi hoppas iallafall. Jag ska testa lite när jag kommer hem.

Som alltid har jag fullt sjå att kolla in blommor och växter också och på Gysinge fanns det överallt  en helt ljuvlig gul blomma placerade i vaser och krukor. Jag, som nästan inte har en enda gul blomma i min trädgård, blev så betagen av denna lilla solstråle. Den hade ingen direkt styrsel i sig utan såg nästan ut att ramla ur vasen. Som för att kompensera sitt beteende så lyste den som en liten sol i en alldeles klargul färg. Av fina vänner på instagram har jag nu fått veta att den heter Rudbeckia och brukar återfinnas vid gamla gårdar, alltifrån torp till fäbodar. Den kallas också bonnros eller fattigmansros. En sådan ska jag bjuda in till Stavik!

Kram Sussie

Skoklosters slott

Jag gillar känslan i kroppen när man kliver in i gamla slott och känner historiens vingslag fläkta i ansiktet. Jag tittar på golv, på tak, på dörrar och alla sådana där byggtekniska saker mycket mer än alla porträtt som guider alltid envisas med att prata länge om. Inredningsintresset vinner alltid över historien även om det många gånger hänger ihop.

På Skoklosters slott fanns det inredningsdetaljer att titta på överallt. Bara dörrarna fick mig mållös. Här är ett axplock.

Jag skulle absolut kunna tänka mig att måla blommor i dörrspeglarna på en dörr där hemma. Jag har redan målat motiv på toadörren. Jag tror nästan jag har missat att visa den dörren här på bloggen. Hm! Så bra! En icke visad plats i vårt hus efter 9 års bloggande! Jag lovar att göra ett inlägg om dörren längre fram.

Kram Sussie

En minnesvärd dag i Sigtuna

Vi tog en tur ut till Sigtuna idag och sedan till Skoklosters slott. Jag hade inga förväntningar alls men måste säga att jag verkligen haft en toppendag idag. Inte bara för att vi spenderat tid med Emma och Mike, utan också för att utflyktsmålen verkligen var helt i min smak. I Sigtuna finns Sveriges äldsta gågata och stadskärnan är uppbyggd och bevarad från medeltiden. Vackra trähus och små pittoreska butiker och inte en storkedjebutik så långt ögat kan se.

Jag älskar sådan här bevarade miljöer och kan gå i timmar och bara insupa hela atmosfären. Det finns så många detaljer att vila ögonen på.

Vackra utsmyckningar ovanför portar

Färgerna, snickerierna, gatstenen, skyltarna...

Vackra målade rullgardiner.

En så kallad skvallerspegel så att man kunde sitta inomhus och ha full koll på människorna ute på gatan, både på höger och vänster sida om fönstret.

Vackra grindar...

Och ett dörrstoppar helt i min smak: ett enkelt vedträ. Varför krångla till det? Och vad är det Ernst brukar säga: I det enkla bor det vackra.

Minsann fanns det inte Mårbackapelargoner i flera av fönstren också!

När jag besöker olika ställen har jag upptäckt att jag ofta fotograferar blomurnor. Sigtuna är inget undantag. Jag fotograferade blomurnor även där.

Sen gick vi förbi en gammal telefonkiosk som numera är en bokkiosk. Man tar en bok och lämnar en annan istället. Vilken härlig idé och så mysigt med sådant som ändå bygger på en slags tilltro till människors ärlighet.

Vi hann med ett besök på Skoklosters slott också men det får vänta till nästa inlägg. Nu ska vi äta toast Skagen och så ska jag mysa med Otto.

Kram Sussie

Bloggtankar

Om man räknar bort helgen är det sista semesterdagen för mig idag. Det känns som jag varit ledig i evigheter. Och ändå känns det som om jag skulle vilja ha minst två veckor till som kompensation för de kalla och regniga dagarna som augusti hittills levererat.

Jag, som aldrig brukar reflektera över vädret känner mig lite gnällig över allt regn eftersom vi hade planerat att hinna så mycket mer när det gäller ommålning av vårt hus i sommar. Det funkar ju inte att skrapa och måla när regnet aldrig vill ge sig.

Nog om det!

Sommar är instagram, höst är blogg. Nu blir det mer fart på bloggen igen och jag har bestämt mig för att släppa lite på prestationsångesten. Det blir sådär när man hållit på att blogga så länge som jag har gjort. Man får ångest tillslut och tänker " Hur många gånger kan jag visa upp den här vinkeln från köket?" Eller "Det här skulle jag kunna skriva om men nu har jag inte kameran med mig och kan fota utan bara mobilen". Och så slutar det med att inget inlägg blir gjort.

Men som sagt - slut på prestationsångesten!

Tätare inlägg på prov och mer foton från mobilen. Då kan man blogga lite mer på språng, precis som livet är. 

Idag är jag på väg till Emma och Mike i Uppsala. De har fått tillökning. En liten Otto. Han har fyra ben och päls och så säger han mjau.

Kram Sussie