Juldekorerad knoppbräda

Antalet tomtar i vårt hus kan räknas på en hand. Jag vet inte varför, men det har aldrig funnits något överflöd av dem här hemma.

Fast en tomte som alltid får komma fram är en handgjord herre av Stina Schelin. I år sitter han uppe i salongen och vaktar julklapparna på knoppbrädan.
(Kan ni förresten tänka er att vi kallar rummet för salong nu. Förr kallade vi det för skämsrummet).

Det är så fina detaljer på tomten. Handsytt, kviltat och broderat.

Undrar om Stina fortfarande gör tomtar. Skulle vilja gifta bort vår tomte så att han får en fru...

Knoppbrädan är juldekorerad. Mässinghornet har jag fått ärva av min pappa. Det hängde i hallen när jag var liten.

Julkram till er alla!
/Sussie

Grattis Camilla!

Camilla Andreasson vann det fina smycket från Dimma Design.

Din gåva är på väg!

P.S: Jag efterlyser fortfarande "Tessan" som blev vinnare av boken Utan egen vinning av Karina Johansson. Hör av dig så att du får din bok. Annars kanske vi får dra en ny vinnare bland alla som var med och tävlade. D.S

Kram Sussie

Underbar adventsljusstake från Lovelygreenie.

Tankar inför julen

Smideskronan är julklädd i mossa, lav och Ingrid Marie

 

 

Det är snart jul.
Jag tänker inte skriva att det går för fort nu, för det gör det inte. Det går inte fortare än annars. Skillnaden är bara, att man tror sig vara tvungen att göra en massa saker bara för att det är jul.

Jag har tränat mig på att ha en ganska avslappnad attityd till julen. Det jag hinner, hinner jag. Det jag inte hinner... hinner jag inte. Större än så känns det inte.
Även om det låter klyschigt så stämmer det - det är känslan av jul som betyder något. Finns inte julen i hjärtat, så finns den inte under granen heller.

 

 

Ju äldre barnen blir, desto mindre antal klappar under granen. Istället önskas det kuvert... med pengar i. Det är lite tråkigt på sätt och vis, men ändå är det trots allt den ultimata julklappen. Det är så lätt att byta mot något annat ifall de skulle tröttna och inte är det säsongsberoende heller *häpp*.

 

Kram Sussie

Knäckebröd á la Granne med Selma

Om ni aldrig har bakat knäckebröd förut kan jag rekommendera er att göra det. Det blir så gott, det känns så genuint och det hör verkligen julen till.

Knäckebrödet på bilden har jag bakat efter recept från boken "Vinterns goda ting" av Anna och Fanny Bergenström.

Knäckebröd från Äppelviken

Till 12-14 brödkakor behöver man:

Dag 1:

25 g jäst (ett 1/2 paket)
1 msk honung (eller sirap. Jag tar alltid honung som första val)
2 rågade tsk salt
2 dl filmjölk
4 dl vatten
6 dl grovt rågmjöl

Dag 2:

6 dl grahamsmjöl
1 msk stött kummin
1-2 dl (eller ev lite mer) vetemjöl

1. Smula ner jästen i en bunke och lägg i honung eller sirap samt salt.
2. Häll på filmjölken och rör om.
3. Häll därefter på vattnet och rör om ordentligt.
4. Blanda i rågmjölet.
5. Låt stå väl övertäckt över natten i rumstemperatur.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

1. Nästa dag tillsätts stött kummin blandat med grahamsmjölet.
2. Rör sist ner 1-2 dl vetemjöl. Degen ska bli smidig och lättarbetat. Inte för kletig.
3. Värm ugnen till 225 grader.
4. Dela degen i 12-14 bitar. Kavla ut på väl mjölat bakbord och kavla sedan fram och tillbaka några gånger med kruskavel.
5. Grädda direkt utan jäsning i övre delen av ugnen i 225 grader 8-10 minuter.

Kram Sussie - som snart får hem goaste dottern från London. Bästa julklappen ever!

Efterlysning!

Om du heter Tessan och vet att du deltagit i utlottningen av boken Utan egen vinning, så hör av dig till mig via susanne@grannemedselma.se.

Du har en vinst att hämta ut.

Jul i vår hall

Detta gamla isskåp är det första du ser när du kommer in i vår hall.
I familjen råder det delade meningar om, ifall det är ett fint skåp eller inte.

Jag fullkomligt tokälskar det! Jag tycker det är jättefint!

Men dessvärre är jag tämligen ensam om att tycka så.

Jag har gjort en girlang (av sidor ur en pocketbok... märk väl att jag viskar det som står i parentesen. "Tar det aldrig slut på pyssel från de där pocketböckerna", kanske någon tänker. Därför viskar jag...)

Och ser ni vad jag har ovanpå skåpet?

En gran av gamla trattar som jag ställt ovanpå varandra.

Jag kan nog inte direkt påstå att jag fått några stående ovationer för min gran här hemma. Det är väl lite detsamma som med skåpet. Det är bara jag som ser skönheten i den.

Men julpynt ifrån naturen, det tycker alla i familjen om.


Kram Sussie

Trumvirvel.......

Vinnaren av boken Utan egen vinning författad av Karina Johansson är....

Klicka här för att få svaret.

Granne med Selma gillar Dimma Design

Jag använder sällan smycken, men när jag gör det, vill jag gärna ha något som är personligt. Något som verkligen berör mig och som visar vem just jag är.

Priset eller utseendet spelar mindre roll. Det är, som alltid, känslan jag vill åt. Smycken som ges med varm hand och öppet hjärta blir fina och älskade oavsett hur de ser ut. Vi är nog många som gått omkring med pärlade halsband gjorda av någon liten människa som vi bryr oss alldeles särskilt mycket om.

När jag av en händelse kom i kontakt med  Dimma Design upptäckte jag unika och handgjorda smycken. Om man vill, kan man designa sitt eget smycke. Det har jag gjort.

Jag valde denna text:

 

Texten är en påminnelse om att jag duger som jag är. Ett smycke att känna tröst i de dagar som jag fokuserar mer på sådant jag inte hann, inte klarade, inte dugde till, än på det jag faktiskt utförde.  De dagar som jag tror att jag är en dålig människa bara för att jag inte räcker till.

Och så är det lite kaxigt också på samma gång. Det gillar jag.

Tillsammans med Dimma Design blir det nu en utlottning här på bloggen. Vinsten är ett alldeles underbart smycke.

 Smycket hänger i en kulkedja som också medföljer.

 

 

Gör så här:

1.       Skriv en kommentar till detta inlägg och tala om att du vill vara med i utlottningen.

2.       Har du en egen blogg, länkar du till detta inlägg. Använd bilden ovan.

Har du ingen egen blogg men vill vara med i utlottningen? Då gör du så här:

1.       Maila och tala om att du vill vara med i utlottningen (susannerannemedselma.se)

2.       Svara på frågan: Vilket år startade företaget Dimma Design? Ni hittar svaret här.

Utlottningen pågår fram till 18 december.

Kram Sussie

 

P.S Vinnaren av Karina Johanssons bok "Utan egen vinning"presenteras i nästa inlägg. D.S

 

Riv en gran!

Detta år har verkligen granar och pocketböcker blivit en kär kombo för mig.  Nu har jag gjort en tredje variant på samma tema.

Jag rev pappersbitar ur en pocketbok och satte dem lite "slarvigt" på kartong. Som stjärna har jag använt tejp från det stora varuhuset som jag klippt i två trianglar och fäst ovanpå varandra.

Tänk vad en liten röd detalj kan få några pappersbitar att signalera jul!

Om det kikat in några nya läsare idag, så vill jag säga ett extra stort välkommen till er. Jag tror nämligen att julreportaget från vårt hem är med i VF idag.


Kram Sussie

Första Advent

Julens bästa dag.
Näst efter juldagen.

Idag ska vi njuta av saffranskaka och paketöppning. Det är tur att ungdomar sover länge på mornarna. Jag hinner packa in adventsjulklappen utan att behöva smussla sent på  kvällen innan.

Årets adventsljusstake är enkel och traditionell - fönsterlav och röda äpplen i en keramikstake från Fryksta Krukmakeri.

Andra Advent tänkte vi öppna upp Stallet för Adventsfika. Mellan 14 och 18 kan ni njuta av adventsfika hos Granne med Selma.  Viss försäljning av hantverk kommer det också att finnas. Lite lagom sådär.  Mer information finns på hemsidan.

Ingen förbokning behövs.

VÄLKOMNA!

Kram Sussie

Mjuk pepparkaka

För en tid sedan köpte jag hängen i trä som är formade som granar, domherrar och hjärtan.

Det är nog meningen att de ska hänga i granen. Men jag, som totalt snöat in på granar i år, såg något helt annat för mitt inre. Jag la dem på den mjuka pepparkakan och snöade över med florsocker. Lite röda lingon och en lingonbladskvist därtill och julkänslan infinner sig direkt.
Och det är ju det julen handlar om - känsla! Sånt som sällan kan köpas för pengar.

Du behöver:

100g smör
2 1/2 dl farinsocker
2 ägg
1 1/2 dl gräddfil
3 dl vetemjöl
1 msk kanel
1 tsk kryddnejlikor
1 tsk ingefära
1 tsk bikarbonat

• Sätt ugnen på 175 grader
• Smörj och mjöla formen.
• Rör rumstempererat smör och socker tills det blir vitt och poröst.
• Tillsätt ett ägg i taget under omrörning.
• Rör ner gräddfil och sist mjölet blandat med kryddor och bikarbonat.
• Häll smeten i en form med löstagbar botten.

Grädda kakan i nedre delen av ugnen i 50-60 minuter.

Kram Sussie - som idag har haft Värmlands Folkblad på besök. Den 6 december kan ni läsa julreportaget om vårt hem i tidningens julbilaga.

Vintage Paper Christmas Tree

Aldrig trodde jag väl att en pocketbok kunde få igång min julpysselnerv så!

Nu har jag testat att göra en annan modell av pappersgranar i lite mer vintagestil

Du behöver:

• En pocketbok som du river fyrkanter av i olika storlekar. Jag rev varje kant för att det skulle se ännu mer "operfekt" ut.

• En pinne. Jag plockade smala pinnar i skogen, men man kan ta blomsterpinnar eller grillspettspinnar också. Tänk så sött att använda tandpetare...

Sen är det bara att trä pappersbitarna på pinnen. Börja med de största och vänd bitarna åt olika håll när du trär så att granen blir proportionerlig åt alla sidor.

Jag ställde mina granar i ljuslyktor av zink, men gamla lerkrukor med mossa i skulle också vara fint.

Kram Sussie

Glöm inte!

Ni glömmer väl inte utlottningen av boken Utan egen vinning?

Vik en pappersgran

Idag tänkte jag visa hur man viker pappersgranar av gamla pocketböcker.

Jag gillar stilen ~ lite ruffigt, inte så perfekt och så återbruk som pricken över i.

Du behöver:
Pocketbok som du tagit av pärmsidorna på.

Nu är det bara att sätta igång att vika. Det är svårt att säga exakt hur många blad som går åt. Det får man känna efter. När det börjar bli riktigt besvärligt att vika fler sidor, då är det dags att sluta. Till den större granen använde jag ca 100 blad.

1. Ta bort pärmen men se till att klistret sitter kvar på boken.
2. Ta tag i ett hörn och vik det in mot mitten. Var noga med att få en skarp kant på vikningen.
3. Vik sidan en gång till mot mitten och var lika noga med att få en skarp vikning.
4. Vik upp det som hamnar utanför boken.
5. Upprepa detta tills granen är färdig.

Jag hittade små stjärnor i min pyssellåda som jag satte ner i hålet som blir när man vikt alla bladen.

Det drar ihop sig. Snart är det advent...

Kram Sussie

U~T~L~O~T~T~N~I~N~G

Kommer ni ihåg Karina?

Nu har hon gjort det igen - skrivit en bok,som jag har fått den stora äran att lotta ut ett exemplar av, här på bloggen.

Spänningsromanen heter ”Utan egen vinning”, och utspelas i Sunne, Värmland.

Baksidestexten lyder:

Stina vaknade av ett kras. Hon slog upp ögonen och stirrade ut i mörkret. Det var glas som krossades och den här gången lät det inte som om någon krossade fönstren till stallet utan att ljudet kom från en plats en bit undan. Hon la handen runt handtaget på en spade och öppnade långsamt dörren. Den här gången skulle han inte komma undan.

Äntligen kan kattföreningen Stjärnan bygga ett härbärge för hemlösa katter. De letar lokal och hittar snart ett stall som stått öde i årtionden vid Uddebergs gård utanför Sunne.

Men ingenting blir som Stina och de andra medlemmarna tänkt sig. I samma veva som de ska flytta in hittas en kvinna mördad på gården och under renoveringen börjar märkliga saker hända. Snart förstår de att allt har ett samband med deras flytt till Uddeberg. Frågan är bara vem som inte uppskattar att de bygger om det gamla stallet.

"Utan egen vinning" är en fristående uppföljare till debutromanen "Bara en pärla" som gavs ut 2010. Handlingen är förlagd till Sunne, Värmland, där också författaren Karina Johansson bor.

Karina har en blogg där ni kan läsa om hennes bloggturné som pågår just nu. Klicka här för att komma dit.

Gör så här om du vill vara med i utlottningen av boken:

1. Kommentera i detta inlägg.
2. Länka till tävlingen om du har en blogg ELLER skicka ett mail och berätta varför just du vill vinna boken. (susanne@grannemedselma.se) 

Tävlingen pågår till den 28 november. 

Här kommer en liten intervju med författarinnan:

1. Vem är Karina Johansson?

Jag är 43 år, bor i Sunne och jobbar deltid som reporter på Sunnes lokaltidning. Jag är intresserad av ganska många saker; måla tavlor, djur och då främst katter, åka båt och semestra i vår nyinköpta husbil, samt utförsåkning för att nämna några saker. Sen gillar jag att samla maskeradkläder, och att skriva, förstås. 

2. Din bok utspelas i och kring Sunne. Varför?

Det kändes helt naturligt att förlägga handlingen till Sunne eftersom det är här jag bor, och känner till miljöerna. Men lite bygger jag om verkligheten. I min nya roman ”Utan egen vinning” finns exempelvis inte Broby Badhotell och Uddebergs gård som ligger på Uddeberg, en vacker udde i sjön Fryken, i verkligheten. Så jag byggde en gård, trots att det råder byggförbud på udden…

3. Vilka reaktioner har du fått på att du skriver om Sunne?

Betydligt fler än jag räknat med! De som bor i Sunne, eller som varit här (många turister besöker Sunne, speciellt om somrarna) tycker att det är väldigt kul att känna igen sig. Något annat som är roligt är att folk funderar över vilka karaktärerna är, i verkligheten. Jag har fått många förslag, men naturligtvis stämmer inget, alla är ju tagna ur min fantasi. Men jag gillar att få frågan, det betyder ju att de har skapat en egen bild av en karaktär och det är ju det som är själva grejen.

4. Varifrån får du inspiration till dina böcker?

Innan jag började skriva ”Bara en pärla” läste jag en tidningsnotis om en kvinna som drunknat vid en brygga. Det stod att det inte fanns någon misstanke om brott och då satte min fantasi igång; hur kan de vara så säkra på att ingen har mördat henne?

I ”Utan egen vinning” är handlingen förlagd till en kattförening eftersom jag själv är en stor djurvän. På senare år har jag också börjat intressera mig för djurskydd, och då började jag fundera över om inte en sådan förening skulle kunna råka ut för en del händelser. Och på den vägen är det.

LYCKA TILL!

Kram Sussie

Vill ni se en stjärna?

Min pinnstjärna hamnade på bordet som en duk. 

Nu tror jag kanske inte att den ska ligga kvar där utan hängas upp på väggen borta i Stallet. Men för tillfället ligger den bra där på bordet.

I morgon mina vänner, är det dags för tv-inspelning här hemma. Kanal 12 ska göra ett program om mig och om att blogga. Visst är det lite nervöst och visst känner jag mig lite orolig.

Men!

"Att oroa sig är som att sitta i en gungstol. Du har något att göra, men du kommer ingenstans."

Kram Sussie

Uppdatering: Pga av sjukdom blev tv-inspelningen framflyttad. Vilken tur att jag inte satte mig i gungstolen i torsdags då :-P

Skogsdag

Jag gör det för sällan.

Tar med kameran och tillbringar en dag ute i naturen.

I morse begav vi oss till ett ställe som heter Borrsjön. Vägen dit är vacker. 

Tillsammans med en vän begav vi oss ut på jakt. 

Pinnjakt!

Jag ville leta pinnar för att göra en adventsstjärna och gissa om jag hittade pinnar!

Tack snälla Herr Bäver för att du byggt och fällt och ordnat vackra, vackra pinnar åt en pysselsugen varelse.

Korgen blev full av skogens rikedom - mossa, kottar, lingonris... och pinnar.

Det hann bli mörkt innan vi kom hem och maten blev lagad och uppäten. Det blir svårare och svårare att hinna ta kort men jag lovar att ni ska få se bildbevis på hur stjärnan blev. 

Dagen har varit rofylld och skön på alla sätt och vis. Trots att dottern nu har åkt tillbaka till London för att göra färdigt sin hösttermin där. Nu dröjer det fem veckor innan vi ses igen. Bäst att fylla dagarna med innehåll som stärker och berikar.

Kram Sussie

Mitt olivträd blommar!

Hur gick det här till?

Mitt spretiga ~ kanske inte alltför vackra ~ olivträd blommar.

Det är fullt med små vita blommor på det.
Och jag är jättestolt!
Tänka att JAG har ett olivträd som överlever hos mig och som dessutom trivs såpass att det tackar med att blomma.

"Nothing is impossible! The word itself says I´m possible!" Audrey Hepburn.

Kram Sussie

Inspirerande Halloween

Inspiration från nätet.
Håll muspekaren  över bilden så syns internetadressen där jag hittat bilderna.

Kram Sussie

Hemligheten

Hemligheten, eller The Secret, av Rhonda Byrne, är boken som slog igenom efter att Ophra Winfrey lovordat den i sitt program

Efter ett besök i Stallet fick jag också höra talas om den och beställde den direkt. Jag har precis börjat läsa den så någon recension kan jag ännu  inte ge. Men jag tilltalas av tanken den vill förmedla oavsett om den är bra eller inte:

Du kan förändra ditt liv genom dina tankar.

Positiva känslor leder till positiva tankar som drar till dig ännu mer som är positivt.

Jag testade direkt. 

Visst har jag ondgjort mig över rådjur som äter upp mina rosenknoppar och tulpanlökar. Visst har jag ondgjort mig över älgar som äter upp våra äpplen och gör djupa spår i gräsmattan. Visst har jag! 

Igår kom jag på den här "lilla" rackarn liggandes mitt i vår aplagård.

Tio meter ifrån mig låg han där och vilade. Säkert med magen full av Värmlands paradis.

Vi kikade på varandra ett tag innan han tog det säkra före det osäkra och reste sig upp.

Kanske han kände på sig att jag försökte tänka positiva tankar, inte vet jag. Men bråttom hade han inte. Han stannade till vid ett annat äppelträd och vände sig om igen.

Ja, okej då! Det är ju faktiskt inte varje dag man har besök av kungligheter i sin trädgård.

Och att få bo med naturen alldeles inpå knuten, det är en stor gåva. 

Positiva tankar skulle nu dra till sig mer positivt. Gjorde det det?

I morse när jag drack mitt morgonte sken solen och fem meter från mitt köksfönster var hela häcken full av domherrar. LYCKA!

Bild lånad från nätet.

Vår lilla plätt här i Stavik som vi kallar vår, är ju inget annat än ett lån från naturen. Där lever djur och där lever människor. Och att jag skulle ha mer rätt till den här plätten bara för att jag har betalat för den, förstår nog inte älgar, rådjur och domherrar. Inte heller gör jag.

Kram Sussie