VECKA 12 - DAGS ATT SÅ LUKTÄRTER

 

Vecka 12 är här. Snart över förvisso, men ändå. Det är dags att så luktärter. Jag har längtat sedan i höstas när jag samlade fröer.

Jag har en sort som jag sått i många år. Jag vet inte alls vad den har för namn. Det gör inget även om jag gillar att veta vad alla mina växter heter.  Kanske någon av er som läser kan hjälpa mig när det blir dags att fota blommorna i sommar.

I år har jag köpt en ny sort luktärt som jag hoppas ska gå fint ihop med min gamla, mörkt blålila sort. Den heter Royal Family Lavender.

Foto lånat från florea.se

Jag har köpt mina fröer från Fröbanken.

Just nu börjar det bli trångt i alla fönster. Det står sådder överallt. Och så en hel del pelargoner som väckts. Tur vi bor i ett hus med många fönster. 

Har inte satt upp gardiner överallt. Vad gör man inte för att ta tillvara allt ljus som någonsin går så sådderna ska ha det bra…

När luktärterna kikar fram får de stå någon vecka till inomhus. Sen ställer jag ut dem på glasverandan. Blir det inte alltför kallt så trivs de bättre där än inomhus. Där blir de mest gängliga och småtråkiga innan de kan planteras ut på rätt växtplats längre fram i vår. När de växt sig cirka 7-8 cm långa toppar jag dem så de förgrenar sig och kan producera ännu flera blommor.

Ser det ut så här hemma hos er också? Byttor överallt.

Visste ni förresten att luktärter har odlats sedan 1600-talet? Fröer skickades då från Sicilien till England av munken Fransiscos Cupani och den första luktärten fick också munkens namn. 

Tror kanske jag ska klicka hem en påse Cupani. För historiens skull och för glädjen i att värna om gamla kulturarvssorter. Måste fundera på färgen bara. Vet inte vad jag tycker om den. Kommer garanterat att vara en ensam fågel i min än så länge samlade färgpalett gällande sommarblommor. Det var ju aprikos och blått jag skulle satsa på i år!

Foto lånat från impecta.se

Suck, suck, suck. Att det ska vara så svårt att vara stringent och hålla fokus. Säg till mig på skarpen hörni!

Kram

Sussie

~ KNÖLVAL ~

I Sverige äter vi i genomsnitt 85 kg potatis/person och år. Tänk ändå vilken fantastisk variation man kan få till med denna älskade knöl:

Bakad potatis, potatisgratäng, mos, potatisbullar, hasselbackspotatis, stekt potatis, potatissallad, pommes frites, klyftpotatis, kokt potatis, raggmunkar.

De här tre sorterna brukar vara mitt knölval varje år:

Rocket

Rocket är en av de allra tidigaste potatissorterna. Knölarna är runda och smaken är mild. Förra året kom mina Rocket ner sent i jorden, men den är ju snabb så jag fick potatis i rimlig tid ändå även om den inte blev så tidig då. 

Amandine

Amandine är en av de absolut populäraste potatisarna. En fransk delikatess! 2011 valdes den till Årets potatis.

Asterix

En populär vinterpotatissort. Köttfärgen är gul vilket är snyggt tillsammans med lite ljusare potatisar om man liksom jag även tänker estetik när det gäller matens utseende.  

Kanske jag i år lägger till ytterligare en sort. Den här känns spännande:

 Heiderot

Anledning: Det kommer att bli så vackert med en rödrosa nyans på potatis när vi rostar potatis och grönsaker i ugn.  Förr om åren odlade jag gärna Blå Kongo eftersom det är så vackert med olika färger på potatis i ugn. Kokad är Blå Kongo däremot inte jätterolig. Då ser den nästan jolmig ut.

Potatis är förresten en riktigt bra grönsak att satsa på om man vill vara trendig i sitt odlande. Trendigt är nämligen att odla grönsaker som är lätta att lagra. Perfekt att välja potatis med andra ord.

Kram 

Sussie

P.S Bilderna är lånade från Klostra.se där jag också lagt min förhandsbeställning i år. OBS inget samarbete. D.S

~ EK(LUNDSKT) TÅLAMOD ~

 Tålamod är

förmåga hos högre stående djur att lugnt kunna vänta på något som tar tid, eller att lugnt kunna hantera svåra och provocerande situationer

Idag tittar jag till mina fyra ekollon som jag plockade för snart ett halvår sedan och som jag låtit ligga i en skål med vatten sedan dess. Jag har pysslat om dem genom att byta ut vattnet då och då,  inte mer än så. Fast jag har haft dem under noggrann bevakning, det har jag. Det skulle ha blivit "katastrof" om vattnet avdunstat och processen tagit stopp. Ja, för ollonen då förstås... okej då... även för mig.

Nu har två av ekollonen börjat vakna till liv. De andra två  har mörknat i färgen till nästan svarta och det kanske är tecknet på att de inte vill vakna till liv alls. Någon som vet?

Ser ni färgskillnaden på de  två till höger jämfört med de till vänster?

Här är det definitivt något på gång!

Även här.

En ek kan bli väldigt gammal. Det sägs att trädet växer i 500 år, står still i 500 år och sedan dör i 500 år. 

I Småland finns den ek som brukar anges som Sveriges äldsta. Den kallas för Kvilleken eller Rumskullaeken och undersöktes på 1940-talet för att man ville  ta reda på hur gammal den var. Baserat på årsringarna bedömdes den då vara mellan 750-950 år gammal. Det skulle i så fall innebära att den idag är upp mot 1000 år gammal. Imponerande eller hur?!

Här är det nog tyvärr kört, men jag låter dem vara någon vecka/månad till för säkerhets skull. Svarta som synden. Eller en oliv, för de som hellre gör den liknelsen.

Jag brukar inte själv tycka att jag är så tålmodig, men har  börjar omvandla den synen på mig själv utifrån hur andra säger att jag är: - har ett j***a pannben, uthållig, stönig... det kan väl paketeras ihop till ordet tålmodig kanske.

Mitt bästa tips för att hitta sitt tålamod är att skaffa målbilder. Isi pisi för en sån som liksom jag tänker i bilder. Här var min målbild när jag i september 2022 promenerade i en allé av ekar och plockade ekollon som ramlat ner på cykelbanan.

Bild lånad från Svenskt Tenn.

Kram 

Sussie

~ GRÖNA LISTAN 3 ~

Omplantering

Följande är nu omplanterat och börjat repa sig efter förflyttningen till större plats och matigare jord:

Kål, chili, paprika, 

Att odla är verkligen ett kretslopp på alla sätt och vis. Jag odlar i allt möjligt. Plåtburkar, plastkrukor som det varit kryddor i från mataffären, juice- och mjölkförpackningar, köttfärstråg. Allt går att odla i. Gillar detta mer än plastbrättena som det verkligen ska odlas i. De använder jag bara till det allra första - när fröet ska sättas i såjord - och för att det går att odla så otroligt mycket på liten yta i dem. Det är ett stort plus.

Sådd 👩‍🌾

Under helgen har jag planterat följande och ställt under växtlampa:

Gräslök - både kinesisk och vanlig med frön från våra redan befintliga ruggar. Jag planterar alltid nya ruggar av vanlig gräslök varje år. Tycker den är fin som häck med sina runda lila bollar som jag låter sitta kvar tills jag kan ta nya frön för nya sådder.

Tomat - Brandywine Gardeners delight, Principe Borghese, Black Cherry, Indigo Rose, Goldstein

Rödlök    - Hade frö från en sättlök som gick i blom och sådde mest för att se om det kan bli nåt.

Blommor- Vitpytta, Bolltistel (egna frön),  Klockmalva (egna frön, Murreva

Purjolöken sådde jag för någon vecka sedan och den har börjat titta upp redan till vänster i bild.

Köksträdgården 🥬

Så här mycket snö har vi inte kvar men strukturen för köks- och blomsterträdgården syns bra. Jag är så glad över att vi byggde staketet längst ner mot äppelträdgården. Det ger rumskänsla.

Än vilar köksträdgården. I alla fall på ytan. De dagar det är plusgrader i sträck passar jag på att gräva ner bokashi och proppa jorden full av smaskigheter inför vårsådd och planteringar.  

Bukett 💐 

När jag dör vill jag dö lika vackert som en dyr tulpanbukett från blomsterbutiken. I tyllkjol likt en överblommad bägare i yster virvelvind.  Om jag nu skulle få ett finger med i spelet på den fronten.

Tips ‼️

Skillnadens favoriter. Lättläst och informativ bok som presenterar 15 olika grönsaker och hur du lyckas bäst med odlandet av dem från frö till skörd.

Bild lånad från sarabackmo.se.

Kram

Sussie

~ I MITT PINTERESTFLÖDE JUST NU ~

 

Bikupor, bikupor, bikupor. Helst placerade bland blommor eller i en lite mer rufsig del av trädgården. 

Ju mer jag engagerar mig i vår  trädgård och i min odling, desto mer förstår jag att det är förutsättningarna jag måste lära mig mer om innan jag kommer vidare. 

För att det ska bli vackra äpplen i träden måste förutsättningarna ses över. Trädet behöver beskäras, frukten gallras och så måste blommorna pollineras.

För att det ska bli kraftiga plantor av kål måste förutsättningarna ses över. Jorden behöver gödslas, plantorna skyddas mot kålfjärilar och blommorna befruktas av pollinatörer.

Jag planterar blommor som ska locka både fjärilar, bin och humlor till vår trädgård eftersom jag vill förbättra förutsättningarna för det jag odlar.  Jag vill att vår gamla äppellund ska orka leverera skörd i många år till. Jag vill skapa bra förutsättningar för pollinatörerna, på samma sätt som jag vill bli bästis med maskarna i jorden. En trädgård är verkligen ett helt ekosystem.

Rufsigt men helt underbart fint.

Kan det egentligen bli vackrare än så här? Knasigt opraktiskt tycker du säkert om du är biodlare och ska ta reda på honungen, men i övrigt.... Suckar lite smått av hänförelse nu faktiskt. När naturen själv skapar blir det oftast bäst.

Tistlar - check

Brännässlor - check

Parksallad - check

Kungsljus - check

Utifrån denna bild kan jag konstatera att förutsättningar för glada bin finns i vår trädgård.

Mmmmmm

Jag har ingen kunskap om biodling men jag har en stor trädgård med blommor, äppelträd och åkrar och ängar runt knuten. Vägen ner till sjön är en grusväg och i dikeskanterna växer minst sju sorters blommor.

Jag slänger ut en fråga: Har du bin men behöver en plats att placera en kupa eller två? Kontakta mig gärna. Kanske kan vi hitta på något ihop? För mångfaldens skull och för att öka förutsättningar för våra vänner pollinatörerna.

Kram

Sussie

Insprationsbilderna kommer från Pinterest.

Min julledighet i bilder och TACK Marie

Jag har varit ledig många dagar. Vilat och fyllt på med energi. Att jag tagit upp bloggandet igen känns  otroligt uppiggande.  Som en sockerbombad energikick utan onödiga kalorier.

Här kommer en liten (nåja) bildkavalkad av vad jag fyllt mina lediga dagar med. 

       

Vi firade jul med de allra närmaste. I år blev jag mest nöjd med sillen som jag la in själv. Säger som Pippi: 

- Det har jag aldrig gjort förut så det kan jag säkert. 

Ja jäsingen vad jag kan lägga in sill! Raymond hyllade mest Mozartkulorna på gottbeordet men jag säger bara det: Sillen...

Vi tog vårt tråkiga, opiffade sovrum och bestämde oss för att låta det bli en rörig, byggdammig byggarbetsplats istället. Tanken var att "bara" bygga en fin bröstpanel men ni vet hur det är. När man nu ändå är igång kan man ju lika gärna göra mer/annat/lite till. Jag rev ut garderoberna för att kunna bygga om inredningen i dem och Raymond hakade på, glad över att få slänga ut vår gamla stationära dator som huserar i en av garderoberna. 

Skrattade lite när jag såg hur otroligt monokrom färg- och formskalan är på det som fanns i linneskåpet. Någon som tvivlar på att jag gillar ränder, rutor, blått, vitt, grått och linnefärgat? Nu finns det bildbevis.

Men så, längst in i garderoben hittade jag ett tyg som jag sparat. Ett tyg i fantastiska färger och mönster. Inget blått, beige eller vitt. Inte en ruta eller endaste rand så långt ögat kan nå.

Tror jag ska göra kuddar och stolsdynor av det. Har inte bestämt mig än.

 Apropå fjärilar, nyckelpigor och gräshoppor...

Jag sådde kål, chili och paprika. Blev varse om att vi inte har 25 grader varmt i huset eftersom fröna inte grodde förrän jag ställde in dem i duschrummet. Där är det varmt och gott och fröna tackade för att jag förstod att de behöver värme också, inte bara kärlek. Efter 4 dagar dök små groddar upp.

Jag tröttnade på att ha gamla handarbeten liggande som inte gjorts färdiga och såg till att göra färdigt några. Och påbörja nya så nu är det som det var innan återigen. Stickningsglädjen smittade av sig och fick flera att börja. Mysiga samtal över en kopp kaffe med elden sprakande i bakgrunden är verkligen inget man ska underskatta när det gäller vila. Jag trillade naturligtvis dit på vitt och beige, men mitt sticksällskap slog till på ett melerat garn i väldens vackraste färgkombination. Nu tröstar jag mig med att just den här mössan är en beställning. Den jag stickade till mig själv blev grå...

Jag åt årets första semla. Ingen gluten- eller mjölkfri variant och alldeles fullproppad av socker. Inte bra för mig men OJ så gott. Åt den som jag alltid äter semlor. Locket först!

Omnomnomn

Köpte en primula som passade fint till mormorskopparna med rosenmönster. Färgen är fin, men titta lite extra på kanten. Så elegant med den smala vita kanten mot det svulstiga rosa!

När vi ändå är inne på godsaker så var jag husmorsaktig och tog reda på juläpplena genom att torka äppelringar. 

Vissa hänger upp tyggardiner, jag kör på ätbara . Åtminstone nu och åtminstone i köket.

Jag besökte någon loppis och fyndade två lampskärmar för 5 kronor styck. Färgen är helt fel, men jag gillar strukturen och storleken. Vet precis hur jag ska pimpa upp den så håll utkik framöver. Just lampskärmar är ett bra tips att hålla utkik efter på loppisar. Kostar nada. 

Varje jul både tänker jag och säger högt: 

- Vi borde ha fler stora skedar att ta julmaten med.

Gamla skedar är stora, vackra men inte trevliga alls att äta soppa med. Tycker att de är alldelels för djupa och stora att ta i munnen. Men de är perfekta att plocka till sig mat med på ett julbord. På loppisen fyndade jag även stora, gamla silverskedar och putsade silver på min ledighet som den värsta piga på 1700-talet.

 

Mest av allt har jag gjort minsta möjliga. En fin ledighet. Batterierna är laddade.

Kram

Sussie

P.S Tack Marie, som kommenterade under inlägget Carmen Curlers! Nu slipper jag fundera längre.D.S