Frösådda pelargoner

 

Det är exakt två veckor sedan jag sådde mina pelargonfrön. Makalöst vilken växtkraft!

Rotsystemet är kraftigt och det har blivit dags att skola om plantorna. Jag sådde i såjord och det är inte så mycket näring i den.

Det var 12 frön i påsen och alla har grott och utvecklats bra. Sorten jag valde att så, är väl ingen särskilt utmärkande sort men ni vet... ibland måste man bara hitta nåt som vill bli sått tidigt på säsongen så att man får dra igång.

Det står F1 på påsen. Det betyder att fröna härstammar från en korsning av två  plantor med skilda egenskaper, som har valts ut för att de är särskilt goda.

Det roligaste med dessa fröer är att jag nästa år får sk. "busfrön". Jag har alltså ingen aning om vad det blir för pelargoner av de nya fröerna. Sånt är ju kanonroligt! Det kan med andra ord bli både flipp eller flopp.

 

Nu ska jag ta mig an mina frösådda violer. De behöver också planteras om i näringsrik mullig jord. Längtar efter att få ställa ut krukor med violer, sätta mig på trappen med en kopp kaffe och känna vårsolen i ansiktet.

Kram Sussie

 

 

Säg hej till hönorna!

Tänk, att om bara några månader kommer det att vara full fart på växtligheten i odlingslådorna! Nu när februari kommit är det mycket som måste hända när det gäller odling. Så många fröer som ska sås och så många små plantor som ska omskolas. Varje år är det som värk i kroppen för att få dra igång.

 

I det lilla huset i bakgrunden bor hönsen. Lådan som hänger på det minsta utbyggnadshuset är reden där hönorna lägger sina ägg eller ruvar när de känner för det. Förra sommaren fick vi tre kycklingar men bara en överlevde. Det blev en tupp. I år hoppas vi på fler kullar och att det blir några hönor också.

 

 

Trots att hönsen har en stor, fin utegård att vara i, vill de helst vara inne nu när det är vinter. De kurar tillsammans under värmelampan, plockar i fjädrarna och har det allmänt mysigt. De båda tupparna, Gösta och Nils, trivs bra tillsammans, far och son som de är.

 

Här kikar Nils ut. Gösta och Valborg håller sällskap. Visst är de fina?! Hönsen är av äkta lantras som heter gammalsvensk vit leghorn. Jag tycker de ser ut som riktiga Emil i Lönneberga-höns. Man gör  en god gärning också när man hjälper till att bevara den gamla lantrasen. För bara ett par tiotals år sedan höll rasen på att dö ut. Här kan du läsa mer om GSVL om du vill.

 

Ingen sak att ta sig till hönsen med så fina handskottade små vägar :)

 

Kram Sussie

Söndag är vilodag och krämdag

Idag är det skön söndagslunk som gäller. Efter många år i full fart har jag den hårda vägen lärt mig att lyssna på kroppen och idag säger den: Ta det lugnt! Veckan som gått har nämligen varit minst sagt intensiv.

Måndagen innehöll möten och tågresa till Stockholm på kvällen. Trevligt, trevligt men hjärnan måste vara på topp. Hinner köpa med en ansiktsmask i Karlstad som jag planerar att hinna lägga när jag äntrar hotellet i huvudstaden senare på kvällen. Tisdag innehöll möten med andra skolkommuner i Skolverkets regi. Och så tågresa hem på kvällen, snabbt hem, packa om väskan och sova lite. Ansiktsmasken har ännu inte hunnit läggas. Jag tänker att jag tar den på onsdag kväll eftersom jag ska ligga borta även då.

Onsdag morgon, nytt ställe att checka in på för tre dagars utbildning. Utbildningen är SÅ bra och SÅ intensiv. Ansiktsmasken blir inte lagd men det är två nätter till på hotell så än finns det tid.

Torsdag och fredag svischar förbi. Vi studerar skoljuridik och jag får många nya, fräscha infallsvinklar på det jag jobbar med. Ansiktsmasken har jag glömt men minns den på fredagskväll när jag kommit hem och sitter trött och nedburrad i gosig filt framför tv:n. Fast nu lockar den inte... jösses så trött jag är efter en vecka på språng. Lördag är bättre. Då kan jag lägga den på dagtid, i dagsljus. Vad nu det ska spela för roll... så långt reflekterar jag inte. Lördagen kom och näej - ingen tid för ansiktsmask då heller!

Nu är söndagen här och jag ska faktiskt spendera någon timme med mig själv och ta hand om glåmig och vintertrött hud idag. Nu är det dags för ansiktsmasken. Och den nya ansiktskrämen jag också köpte i måndags. DEN har jag verkligen glömt bort! Det är roligt att vara på språng, träffa nya människor, utbyta jobberfarenheter och utbildningsångest tillsammans med andra i samma arbetslivsläge. Men när man får tillfälle att stanna upp och varva ner så gäller det att göra det fullt ut. Njuta av små saker av stor betydelse. En god fruktsallad med kokosgrädde, en bortglömd ansiktsmask, en lyxig ansiktskräm, en visit hos hönsen för att se att de är okej. Älsk på söndagar!

Gillar mina stolsdynor i matsalen. Hopplöst otrendigt, på gränsen till tantvarning men åååh säger jag bara!

Underlägg här

Kram Sussie

Sådd och återbruk

Äggkartonger och tomatbyttor i plast är väl kanske inte det allra mest miljövänliga. Men om man återbrukar dem har man i alla fall gjort något för att värna om miljön. Faktum är att de är helt fenomenala till sådder. Några hål i botten på den del som ska vara över sådden och plötsligt har man fått världens bästa lilla drivhus.

Jag öppnar alltid mina fröpåsar genom att klippa rakt över ena långkanten. På så vis har jag fröpåsen kvar i nästan ursprungligt skick. Jag sparar nämligen ofta fröpåsarna så att jag kan ha koll på vilka sorter jag sått från år till år.

Visst, det är ju så mycket enklare att köpa färdiga plantor. Säkert är dessa plantor också många gånger finare växta än de man drar upp själv, men det är nåt med känslan av att få följa en planta ända från frö. Man kan ju alltid så nytt om det misslyckas.

Vissa fröer ska planteras ett och ett. Klockmalvans frö är perfekta att så i en äggkartong, ett frö i varje utrymme. Sen spraya vatten med sprayflaska, på med locket och där är drivningen igång.
Många fröer får en extra skjuts om de får undervärme så har du något golv med golvvärme är det perfekt.

 

Lycka till med era sådder! Det är en hektisk men rolig tid framöver nu.
Kram Sussie

Impulsköp av fröer

 

Hur har ni det med snö hos er? Hos oss är det ganska mycket. Det känns fint och ljust och alla ljud bli mjukare och behagliga.

Idag blev det impulsköp av fröpåsar. Skulle BARA köpa planteringsjord men gick ut från butiken med 10 fröpåsar också.

 

Fast jag hade faktiskt bara fem påsar med till kassan från början. Sen sas de magiska orden:

- Du vet om att du får de fem billigaste fröpåsarna på köpet om du köper tio va?

 

Så... ja... så blev det. Och fort fick det gå att bestämma sig också, för expediten hade börjat slå in mina inköp och kön började växa på sig.

 

 

Jag köpte bland annat jätteverbena (har redan sått en påse men det går att få plats med ännu en), fjärilskrasse, kålrabbi, basilika, gyllenbär, blomstermorot, solros Ice Cream, vit blomstertobak, klockmalva och en tagetessort som heter Alumia Vanilla Cream.

 

Det kommer att bli fint i köksträdgården det! Här syns hönsgården och tomathuset. Det är nåt visst med falurött mot vit snö, visst är det!?

 

Kram Sussie

 

 



Tillbaka!

Och plötsligt fanns den bara där igen! Lusten att börja blogga. Nästan på dagen exakt två år tog det innan jag åter hittade känslan. Två år! Det är lång tid. Mycket har hänt sedan sist. Både på inredningsfronten, trädgårdsfronten och privata fronten. Vart börjar man ens berätta?
Kanske är det bästa att börja från här och nu. Risken finns väl att jag annars tappar gnistan igen. Jag blickar bakåt när det behövs om det är okej för er, jag är nämligen inget stort fan av att göra det. Jag gillar mycket mer att se framåt än att titta bakåt.

Nog om detta.

Ni som följt bloggen har delat renovering av hus och stall tillsammans med mig. Framöver kommer bloggen troligen att handla mycket mer om trädgård. Det har blivit ett stort intresse på gränsen till passion! Mer och mer sugs jag in i drömmar om svulstiga dahlior och peppriga chillisar. Jag har upptäckt bokashi och vi har skaffat höns igen. Jag hoppas att ni alla som kikar in här ska känna samma glädje som jag över att bloggen är återuppstånden. Välkommen åter alla underbara läsare!

Kram Sussie

Sötpotatischips

Sugen på chips?
Börjar det bli svårt att hålla nyårslöftet?

Idag har jag gjort chips av sötpotatis. Det är supergott! Och superenkelt att göra själv! Nyttigt är det också, i jämförelse.
En normalstor sötpotatis är lagom till en liten skål för 1-2 personer. Jag delade inte med mig (hm) så jag skulle nog säga att receptet är för en person :)

Du behöver:
1 sötpotatis (skalad eller bara sköljd om du vill ha en mer lantlig touch på chipsen)
1 msk kokosolja
flingsalt

1. Sätt ugnen på 125 grader. Bäst resultat har jag fått när jag använt varmluftsugnen.
2. Hyvla en sötpotatis med osthyvel, det blir bra tjocklek på skivorna.
3. Lägg allt i en bunke och ta 1 msk kokosolja och värm upp den i handen så den blir mer rinnig.
4. Blanda runt sötpotatisen med händerna så att kokosoljan fastnar på sötpotatisen runt om.
5. In i ugnen på 125 grader i ca 45 minuter.
6. Strö över flingsalt.

Mums! Supergott! Och med en bra deckare i tv-rutan är myset räddat.
Kram Sussie

Bästa julkolan som passar alla smaker

När vi hade öppet på Lilla julkaffet hade jag gjort en kola som verkar passa för alla smaker. Den gillades av er som tycker om det söta, ni som hellre föredrar sälta och ni andra som var nyfikna på lite lätt beska i julkolan. Jag hade nämligen gjort salt kaffekola. Ni är några stycken som hört av er för att få receptet så varsågoda, här kommer det: Mitt bästa recept på en kola som "har allt":

Du behöver:

2 dl vispgrädde
3 dl strösocker
1 dl ljus sirap
2 msk smör
1 tsk vaniljsocker                                     
3 msk starkt kaffe
1 krm salt
                                                                                                                                                                                                                                                   flingsalt att strö över

Så här gör du:

1. Blanda alla ingredienser utom flingsaltet i en vid kastrull.
2. Koka upp och låt koka på medelvärme till 126˚C. Det tar ca 20-25 minuter. Rör inte i smeten för då finns det risk för att kolan sockrar sig. Var istället noga med att inte koka på för hög värme.
3. Häll smeten i en bakpappersklädd form, ca 25 x 15 cm.
4. Strö över flingsalt. (Jag gillar ganska mycket sälta så jag har på en del).
5. Låt svalna i kylen.
6. Skär kolan i bitar och slå in i smörpapper.
7. Förvara kolan kallt, i kylskåp.

Idag tänder vi andra adventsljuset och fikar traditionsenligt på något hemabakat när mörkret sänker sig. Jag älskar, älskar, älskar advent!

Kram Sussie