Jag är en känslomänniska

 Hej alla!

Jag är en känslomänniska. Det syns på mig vad jag tänker, tycker och känner. Jag har inget som helst pokerface. Jag är oftast glad men har lätt till tårar. Jag kan gråta till Lilla huset på prärien och till Pretty woman trots att jag nog sett den filmen uppåt 10-15 ggr. Det stockar sig i halsen när jag bevittnar orättvisor eller när människor blir behandlade elakt.

Jag inreder utifrån känsla också. Både inomhus och ute i vår trädgård. Jag är ingen trendmänniska alls. Jag har kört min stil sedan jag började intressera mig för inredning. Aldrig riktigt modern, aldrig riktigt omodern heller för den delen. Något slags in between eller sån där inredning som bara är. Inte sticker ut, inte framkallar några "Wow" men som många benämner som hemtrevlig.. Och se där! Hemtrevligt är ju en känsla som är typ hur fin som helst.

Jag har börjat göra om i salen nu. Målet är ju att sitta i en nyfräsch sal och äta den traditionella julmiddagen. Vår sal är jättefin! Men jag är jättetrött på den. Nu vill jag ha tapet och skulle vi ångra oss kan man ju bara måla över och sätta tillbaka listerna igen. Det är ju inget livsavgörande beslut men ett ganska veligt sådant. Jag har varit på väg att tapetsera i flera omgångar men det slutar alltid med att det är rätt många som skriker till: "Nej! Det här är ju jättefint!". Och så blir jag osäker. 

Nu vet jag definitivt att det är en känsla där inne som saknas. Jag tror det är känslan av genomtänkt. Det är så otroligt många stilar så jag blir vilsen. Salen är i dagsläget inte det praktfulla rum som jag tycker att en sal ska vara. Hur många har ens en sal? Vi utgår från vad som står skrivet på innanfönstren när vi benämner rummen i vårt hus och på dessa fönster står det "Salen". 

Känslan jag vill åt är sekelskifte blandat med 1700-tal. Titta vilka fina tapeter som skulle passa fint om ni frågar mig (bilder lånade från Tapetorama). Inget trendigt, inget minimalistiskt utan mer klassiskt och känsla av något annat än vad vi har idag.

Dags att ta tag i söndagen. Jag ska gräva upp dahliorna och fortsätta måla fönstersmygar i salen. Och sen.... sen ska vi ta oss en tur på den här stora leksaken. Det blev visst en BMW 1200 GS med hem från Rättvik. Känslan, den känslan!

Loppisfynd, julkänsla och cliffhanger

 Hej alla!

Jag har hittat tillbaka till loppisar igen. När vi gjorde iordning stallet för att bli kafé tillbringade jag mycket tid på både loppisar och auktioner. Sen har det varit en ganska lång period när jag inte varit ett dugg intresserad. Nu kan jag känna pirr igen när jag kliver in på en loppis. Jag har fortfarande kvar den där drömmen om att hitta en stor byst av Selma Lagerlöf som väntar på att bli köpt av moi. 

Ingen byst av Selma men väl en väldigt söt vas till biblioteket och en terrin som nästan var gratis blev förra veckans loppisfynd. Terrinen ska jag sätta hyacinter och mossa i till jul. Inte många veckor kvar nu.

Längtar lite, lite...

Onsdag igen hörrni! Dags att duka fint och plocka blommor från trädgården till en fin bukett. I måndags skrapade jag rutorna men konstigt nog tog det inte dahliorna. De står skyddat och än finns fina blommor att plocka. Till helgen åker nog knölarna upp men först.... på fredag åker vi till Rättvik för att köpa en... kika in på söndag får ni se. 

Kram Sussie

Kakelugnsfix och söndagsmiddag är livet!

 Hej alla!

Söndagslunk med söndagsstek på gång. Jag älskar söndagsmiddagar, speciellt när barnen med respektive ingår. Och när man verkligen gör det ordentligt: söndagsstek med potatis, grönsaker och gelé. Efterrätt är ett måste. Och kaffe på maten.

Äldre generationers trygghet som går i arv. Barnens farmor har lämnat ett fint sådant efter sig. Söndagsmiddagsmys med extra allt. Astrid, eller Fam som hon också kallades, brukade planera hela veckan för de där söndagsmiddagarna när barn och barnbarn skulle dyka upp. 

Biblioteksfixet börjar lida mot sitt slut. Det enda som är kvar nu är att få bort kajboet i kakelugnen. 

Raymond gör grovjobbet och springer upp och ner från taket, dammsuger bort kvistar och skitar ner sig. Jag beställer tidstypiska detaljer till kakelugnen som behöver bytas ut och kokar kaffe. Älskar´t!

Trotjänare

Så blev det färdiga resultatet på den större av de två bokskåpen i biblioteket.. Grunden är Billy från Ikea. 

När kakelugnen är rensad är det bara omklädning av stolarna kvar innan det är helt, helt klart. Längtar efter att ta tag i nästa rum som jag vill ha klart till julafton eftersom målbilden är att äta julmiddag där.

Dags att duka fint och äta söndagsmiddag med extra allt. Sen ska jag gräva ner en ros jag köpt för billig peng. Säkert för sent men jag lever på hoppet :)

Kram

Sussie

Favoritdahlior och onsdagstrevliga jag

 Hej alla!

Jag gör ett försök och testar även onsdagar som bloggdag tillsammans med söndagar. Då blir det mer flyt i allt och bloggen kan bli den där digitala dagboken jag vill att den ska vara. Det fanns en tid när jag uppdaterade nästan dagligen. Där är jag inte än på långa vägar, men två dagar i veckan känns just nu överkomligt.

Vi brukar oftast göra onsdagar till "litemittiveckan-mysiga, jag och Raymond. Vi äter gott och dukar fint. Pratar och skrattar. Tänder en brasa och bara njuter av att det finns en vardag och att vi får dela den. Så gjorde vi när barnen var små också och turades om att överraska varandra med menyn varannan vecka.

Nu för tiden skulle det verkligen vara en överraskning om det vore jag som lagade maten. Inte min kopp av te alls faktiskt. Jag städar hellre hela huset än lagar middagen.

Städa, duka och plocka in blommor från trädgården - där har ni min insats!

Men jag är onsdagstrevlig.... alltid något!

Ny dahliasort för mig men jag gillar den mycket - Chic a dee.

Chic a dee

Den här dahlian heter Sweet Nathalie och är kanske den dahlia jag gillar allra mest. 

Jag brukar gilla knoppar minst lika mycket som själva blommorna på nästan alla blommor. Dock INTE på dahlior. De knoparna tycker jag bara är fula och tråkiga. 

Nu ska jag äta gott och ha det onsdagstrevligt tillsammans med en av de människor jag tycker mest om i hela världen.

Hej så länge!

Kram

Sussie

 

(Kanel)bullens dag och smask i fyllningen

 Hej alla!

Bullrecept är litegrann som köttfärssåsrecept. Det finns tusen och en varianter och alla som bakar har sin egen hemliga twist på fyllning och mängden mjöl. Det fanns en tid när jag inte förstod mig på när folk sa: "Njaej.. jag vet inte riktigt hur mycket av ditten eller datten jag har i. Jag tar det på känn och höftar lite."

Nu är jag likadan!

Mina egna favoritbullar  är alla gånger släta bullar med nymortlad hel kardemumma i degen! Alltså... inget slår det! 

Och så gillar jag små bullar eftersom jag tycker att de är mer som en "förrätt" till kakorna och tårtan. Ni vet, ett riktigt kafferepskalas är ju uppbyggt så.

Men men. När kanelbullen nu har en alldeles egen dag gör jag ett undantag och fick faktiskt bakfeeling även denna söndag. 

Varsågoda! Stora kanelbullar med lyxig fyllning serverade i vårt nyfixade bibliotek. Hemligheten med smaskigaste fyllningen är att addera sirap i den. Häll i på känn. Till 100g smör med kanel och socker hade jag i kanske 1/2 dl ljus sirap. För att fyllningen lättare ska stanna kvar i bullen vid gräddning är det bra att använda bakformar. Det använder jag aldrig annars - eftersom jag ju sällan bakar fyllda bullar - men till de här godingarna behövs det.

Eftersom jag själv inte äter varken gluten eller socker mumsade jag på plommon till kaffet. (Inte alls) lika gott. Jag får trösta mig med att de var snygga till kopparna...

Jag har fått in en rytm i mitt bloggande igen. Så glad för det. Söndagar är en fin dag för eftertanke och blogginlägg och jag funderar på att göra en dag till i veckan till en bloggdag. Förr hade jag olika teman. Kanske också vore något att ta upp igen. Jag funderar vidare och lunkar på i ett stilla tempo för att inte hamna i samma prestationskravsläge igen. 

Nu dags att ta tag i dagen. Lite sugen på att städa faktiskt. Jag gillar det. Meditativt på något sätt och just nu alldeles, alldeles välbehövligt.

Kram

Sussie