Det börjar likna något!

Lite bökigt och meckigt att få till det kring alla snickerier.

När tapeten väl är på plats kan man gott kosta på sig att ta ett par steg bakåt och bara njuta av hur fint det blir, eller hur?

Nu är det färdigtapetserat i sonens rum.
Det enda som fattas är att skära våderna uppe vid taklisten och måla alkoven en gång till.  Det får ni se en annan dag.

Alla snickerier kom fram så fint till tapeten. De "gifter sig" som man säger.

Jag är så glad över att vi byggt breda golvlister i alla rum. Till just denna tapet passar de extra bra.

 

Jag har varit i Stockholm ett par dagar i jobbet. Tänk, vilken fin stad det är! Det kändes nästan som en liten minisemester även om jag hade resväskan full av administrativa arbetsuppgifter som måste göras. När jag stod på Stockholms central och väntade på tåget hem så värmde solen i ansiktet. Snart, snart är det vår på riktigt.

Kanske jag skulle passa på att köpa nya arbetsskor.... Mina älskade "foppa" är fula, fläckiga men fantastiska. Det finns få skor som slår ett par fejk-foppa för några tior när det gäller skor att renovera i.

Kram Sussie

Randiga tapeter och möss man inte vill vara utan

Här syns de spacklade väggarna. Snyggt på ett vis tycker jag. Under finns en tapet med lite struktur som måste spacklas bort.  Raymond är en mästare på att spackla. Slätt och fint blir det. Alkoven målas ljusare än den var förut. Den ska bli en walk in closet.

Tapeterna blir randiga. Äntligen får jag ett rum med randiga tapeter! Vi har hållit oss ifrån det eftersom gamla hus sällan låter sig tapetseras med randiga tapeter utan att ställa till med mycken möda för att få det rätt. Ska man gå på känsla, ögonmått eller lod, liksom...

Den lilla musen är målad i skarven mellan murstocken och golvlisten och är ett minne från när barnen delade rum och kakelugnen stod mitt i det gemensamma rummet mellan alkoverna. Lilla musen får vara kvar även om rummet inte längre är ett barnrum. För många "god natt lilla musen"-minnen för att ta bort.


 

Vi tapetserar i sonens rum denna helg. Han har fått välja precis hur det ska se ut där inne.

Han har valt en randig tapet som är underbart fin. Den är vit och ränderna upplevs som ljust grå men är egentligen en bestrykning av en annan glans på bottenfärgen.
Vi hann sätta upp några våder igår innan dagsljuset förvann och det kommer att bli toppenfint.

Kram Sussie

Att vara här och nu

Stolen har jag skrivit om här

Lampans modell kallas Strindbergslampa. Bredvid står ett Traderafynd: En byst av Selma Lagerlöf tillverkad av Rörstrand.

Mina fina vantar gjorda av min mamma. Fodrade med fleece och alldeles oumbärliga när det är 20 grader kallt ute.

Söndag igen.

Veckorna går fort.

Just nu känns det mest som en stilltjeperiod när det gäller inredning här hemma. En mellanperiod där jag inte riktigt vet vad jag ska ta itu med. Det är för tidigt att väcka mårbackapelargonerna och för sent för julpyntet. Kanske är det just en perfekt tid till att träna mindfullness på. Att stanna upp och bara njuta av stunden som den är.

Ibland blir det dock en skön mix av inredningsdetaljer utan att man haft en tanke på att det skulle kunna bli något estetiskt av det. Som när vantarna "Made by Mormor" plötsligt hamnade på skrivbordsstolen i hallen efter en promenad. Plötsligt blev det bara... fint.

En loppad stol, ett slitet skrivbord, en lampa given av en älskad pappa och ett par vantar stickade av en älskad mamma. Plötsligt behövs inget nyinköp eller någon ny inredningstrend uppsnappad på Formexmässan. Inredningslusten kom tillbaka i all sin kraft!

Kram Sussie - som förresten pallrade sig iväg till gymmet igår för att försöka ruska liv i en kropp som haft mindfullness och fokus på det goda i stunden alltför länge nu.

Tigeröga och längtan efter nytt

 

Vi har tillbringat helgen i Uppsala. Emma och Mike har flyttat till en alldeles nybyggd studentlägenhet på Dag Hammarskölds väg och vi har hjälpt dem att bära, plocka och inhandlat en del nytt på stora möbelvaruhuset. Säga vad man vill om charmen med gamla hus och lantligt boende - det är ändå något visst med alldeles, alldeles nytt.

Fredagskvällen tillbringade vi hos goda vänner. Trevliga samtal på nattkröken, gott vin i glasen och fantastisk mat på tallrikarna. Det är vad man bjuds på där. Vi fick bland annat en sallad med stekta päron i. Jag var nog en sväng in i himmelriket när vi åt. Så gott!

Idag tar vi det lugnt. Jag vägrar ta ner julstjärnan i tv-rummet och ställa undan smidesljusstaken som står på trappavsatsen ut till verandan. Jag vill inte ta bort det nu när det är så fint med all gnistrande snö utanför. Det är som att ögon och hjärna måste få till sig lite julig stämning trots att julen redan är förbi.

En sak som jag i alla fall ska byta ut tämligen snabbt är mina kuddar i soffan. Jag tycker det nya tyget Tigeröga från IKEA är härligt. Vi får se om det blir någon kudde av tygbiten jag inte kunde gå ifrån utan att köpa.

Den här marina stilen är jag färdig, klar och över med nu.

Kram Sussie

Kålsallad och date med en man

Jag gillar att baka.
Jag gillar att städa.
Jag gillar att rensa rabatter.
Jag gillar att stryka.

Jag ogillar att laga mat.

Fast sallad går an att göra. Minimal arbetsinsats för maximal känsla vid måltiden. Check på den!
Rödkålen är en favorit.

Eftersom jag gärna experimenterar och kör Kajsa Varg-stilen är det svårt att säga några direkta mått på varje ingrediens. Pröva er fram!

Av endast tre ingredienser blir det snabbt en  jättegod kålsallad som passar till... allt! Passar också bra istället för potatis, ris och pasta för er som inte äter det.

Rödkål (ca 1/2 litet huvud)
1 äpple (Ingrid Marie är absolut godast tycker jag)
1 klick majonnäs (ca 1 msk)


Ikväll har jag date med en person som charmat tusentals nämligen mannen som heter Ove. Det är sista kvällen den går på biografen här hemma så det gäller att vara på plats i tid för att få en biljett. Jag som är så oerhört lättgråten ska smyga med några näsdukar i jackfickan. Jag kommer ju ihåg tårkavalkaden i slutet när jag läste boken.

Kram Sussie