- Inredning - Trädgård - Recept - Feng Shui - Välkommen till Granne med Selma!


torsdag 11 februari 2010

Miljötorsdag

Vi svenskar äter ungefär 15 kilo godis per år och per person.

Varor som inte behövs ur näringssynpunkt, som tex  godis, glass, och söta drycker utgör ju egentligen en onödig miljöbelastning.

Men det är ju så gott!

Fast om man börjar tänka efter hur mycket hallon ett gelehallon innehåller *hrm* eller hur mycket jordgubbe en jordgubbsglass består av, ja då kanske man kan tänka sig att köpa en annan slags godis NÅGON gång. Något som faktiskt smakar hallon... eller blåbär. På riktigt!

Genom Bibbi, Sunnes duktiga vinkännare, har jag kommit i kontakt med varor av märket Renée Voltaire.






































Och som det godiset smakar!! Det smakar.... riktigt... mumsigt....fantastiskt gott!

Inte som något annat godis. Och det är ju på ett vis hemskt. Att jag aldrig ätit godis som smakat som det heter - geleHALLON t.ex.
Vill Du läsa Renées blogg kan du klicka här.
Vill du läsa Bibbis blogg kan du klicka här.

Kram Sussie - som inte vill sluta äta godis men som kan tänka sig att ändra lite på innehållet.

tisdag 9 februari 2010

Stickiga minnen




































Titta noga på de vackra bilderna i dagens inlägg!
De visar min fina vinst från Moas Lovey Things. Ett par riktiga "Sussie-vantar". Jag kommer att få hålla hårt i dem. Risken är stor, att de annars kommer att bli ett par "tonårsdotter-i-huset-vantar"...

Min mamma hade garnaffär när jag var liten. Det gällde att ha många modeller uppstickade, så att folk blev inspirerade till att sticka själva. Mamma satt alltid framför tv:n på kvällarna och stack...

Och så gjorde även jag.

När jag var nio år stack jag min första tröja. En ljusblå slätstickad sak som jag var väldigt stolt över...




































När jag var femton år, stack jag tröjor åt en exklusiv boutique i Amerika. Tröjorna stickades i vackert mohairgarn och jag fick 200 kronor styck för dem... Inte mycket till timpenning, men välbehövda pengar för en tonårstjej.




































När jag var 24 år sydde jag två lapptäcken åt den här damen, och fick en stickad tröja som del av betalningen. Jag hade inte hjärta att säga, att jag hellre ville ha betalt i pengar, eftersom jag stickade själv, och hade gjort sedan jag var nio...

Visitkortet, där hon skrev sitt namn och telefonnummer på baksidan, har jag sparat som ett kul minne :-)


















Ha det bra i kylan! Sätt på er en extra tröja -- gärna en stickad :-)
Kram Sussie

söndag 7 februari 2010

Min sura kompis

Igår gjorde jag iordning en sk. surdegsgrund av grovt (ekologiskt) rågmjöl och vatten. I morse när jag tittade till min kompis hade det verkligen hänt grejer!




































Det har börjat jäsa i glasburken...

Surdegsbröd blir saftigt och håller sig längre än bröd bakat på jäst.
Själva surdegsgrunden är en odling mjölsyrebakterier som är väldigt bra för näringsvärdet i brödet. Det frigörs mineraler som  kan tillgodogöras i kroppen på ett nyttigt och bra sätt.

Nu ska min kompis få sura i ytterligare två dagar innan det är dags att börja baka.

Varsågoda: Här kommer receptet på en enkel rågsur:
































Dag 1



Blanda 1 dl vatten 40°C med 1 dl grovt rågmjöl, förvara i en lufttät burk. 
Låt burken stå i rumstemperatur i 3 dygn och rör om i burken varje dag.

Den ska ha en ganska stark syrlig doft när den är klar. Om du förvarar burken varmt kan det gå snabbare, den ska gärna bubbla och dofta syrligt.


Dag 4



Häll över i en lite större bunke Tillsätt 2 dl 40°C vatten och 2 dl grovt rågmjöl, rör om.

Dag 5


Tillsätt ytterligare 6 dl 40°C vatten och 6 dl grovt rågmjöl, rör om. Använd inte för liten bunke, degen kan "koka över".

Dag 6


Nu kan man äntligen börja baka av rågsuren! Fast hit har jag inte kommit än. Det får bli ett nytt inlägg på det *ler*



Kram alla sura!
/Sussie

torsdag 4 februari 2010

Miljötorsdag

Tack alla ni som kommenterade förra inlägget! Svaret var entydigt - ni vill se hela processen från förfall till uppbyggnad!

Och då tar jag sats, tar ett djupt andetag och slänger in en bildkavalkad utan dess like. Så att vi står på samma gemensamma plattform, så att säga.

Eftersom det är torsdag, får det samtidigt bli en miljöaspekt på inlägget också.

Jag ger en hyllning till ÅTERBRUKET, dvs att ta tillvara det gamla för att använda igen. Kanske med samma funktion eller också med en helt ny.

Allt vi kan, kommer vi att försöka ta tillvara i Stallet. Allt för att få till en gammaldags, genuin och eco känsla. Och är det något jag lärt mig genom alla år av renovering så är det följande:

Allt kan vara guld, fast det inte glimmar!

Titta bara på den här friska, sågade brädan.


Kärnfriskt virke som naturligtvis kommer att återanvändas. 

På YTAN ser brädan inte mycket ut för världen. Många skulle nog ha kastat eller eldat upp den.Kolla in bilderna nedan ska ni få se.  Hur hade ni gjort?

Häng med nu! Så här såg det ut förra veckan:



































Här på gaveln ska det sättas en stor fönstervägg. Utomhusgården för hönsen måste bort först...





































Ovan ser ni där hönorna kunnat gå in...
Fortfarande finns väggar kvar där boxarna stått.  




































Det visade sig att en del var riktigt dåliga nerefter. Kanske beroende av att smutsigt sågspån legat mot väggarna. En del av väggarna verkar också ha varit bestrukna med någon slags tjära.

Vi sparar det som går, och lägger undan det under tiden.


Varsågoda! Låt Er inspireras av DENNA veckas arbete som går under temat RIVNING. Det måste tydligen bli värre innan det kan bli bättre. 

Varje gång ett ting återanvänds har man gjort en miljösparande gärning!




































Alla kan bli vinnare i miljöns lotteri - ÅTERvinnare :-)

Här har det förut varit två hästboxar. Ni kan se var väggarna varit om ni tittar på stolparna och golvet.

Puh!


Kärnfriska bräder var det ja....

Kram Sussie

tisdag 2 februari 2010

Visa... eller inte visa...




































Vårt kök börjar sakta men säkert bli färdigt...

Det är ju tänkt att den här bloggen ska vara en inspirationsblogg.

En blogg man kan kika in till och njuta av bilder, inspiration och en och annan trevlig text.

Därför har jag hamnat i ett litet dilemma...

Eftersom vi river för fullt i stallet så har jag MASSOR av bilder som absolut inte kan räknas till den inspirerande kategorin.

Vill ni se det eller ska jag vänta tills det har hänt lite mer därute... ?

Ni vet... lite tillrättalagt så där. Ungefär som man gör när man visar bilder inifrån sitt hem!

Ja, för ni trodde väl inte att jag alltid har hembakade kakor, prunkande pelargoner eller knastrande björkved sprakande i kakelugnarna i ett romantiskt sken av levande ljus och soft musik i bakgrunden? *blink*

Lämna gärna en kommentar om hur ni vill att jag ska göra:
Visa eller inte visa - det är frågan!




































Under tiden får ni  njuta av en kopp kaffe med mig.
Kram Sussie