Med utsikt över sjön

Har ni någon gång åkt över Fryksdalshöjden, från Västra Ämtervik och mot Arvika, vet ni vad jag talar om, när jag säger:

Vackra hus, vacker bygd, hantverk... och trevligt folk!

Trakterna kring Arvika sjuder av hantverkskunniga människor. Och jag har den stora äran att känna två av dem lite mer.

Många i bloggvärlden vet vilka jag menar om jag säger Pia och Annika - eller varför inte Vardagsrummet och Med utsikt över sjön.

Jag skulle vilja tillägna ett par inlägg till dem, och jag börjar med Annika.


På årets kafferep dök hon upp i en mycket vacker tunika med broderier.

- Vilken vacker tunika du har, tittade själv på något liknande häromdagen från Odd Molly.

- Jaaa, fast den här har jag gjort själv, sa Annika. Det är en kaffeduk som jag ropat in på auktion och sytt om till en tunika. Tyckte den passade till idag... En kafferepstunika gjord av en handbroderad kaffeduk på ett kafferep...



Vilken idé! Tyvärr glömde jag ta kort av den, men istället visar jag bilder av en annan skapelse som hon gjort.

Att Annika är fantastisk på att skapa, det har vi läst om många gånger i hennes blogg, men jag tror inte hon vet om själv, vilken fantastisk blick hon har.

Av rostig taggtråd, skedar och porslinskärvor har hon också gjort en oerhört vacker kafferepskrona.

Så rostig, så romantisk, så skir... och så underbar!

Kram till er alla!

Och största kramen till dig idag, Annika! Och tusen tack till dig, Nea, som tipsade mig om html :-) Nu kan jag fixa med bilderna igen.

/Sussie

T-A-C-K

Kafferep...

För andra året i rad har det nu bjudits till kaffrep hemma hos oss i Stavik. I två dagar har huset fyllts av människor, skratt och hemtrevnad.

Och det är märkligt.

Människor man känner, och tycker om, blandas med människor man inte känner, men tycker om innan dagen är slut.

Att träffas, att umgås, att prata, skratta och dricka massor av kaffe - det är magi! Att knyta kontakter, att ta tillvara gamla, fina traditioner och att få vara en del av detta - det är också magi!

Från hela Värmland kom kaffegästerna och alla hade de en gemensam inställning:

Det är roligt att umgås!

Stort tack och stor kram önskar

Sussie med familj

P.S Jag kommer att relatera en del till kaffrepet i några inlägg framöver. Bland annat kommer ni att få läsa om kvinnor från Arvika och om tidningsreportage.

OCH

Kan någon hjälpa mig? Jag kan infoga foton i bloggen, men de lägger sig längst upp i inlägget och sedan kan jag inte flytta dem. Detta resulterar i att jag antingen får ha alla foton längst upp - vilket stör mig eftersom jag vill varva text och bild så att de överensstämmer eller bara ha en bild i inlägget... Hoppas innerligt att någon kan hjälpa mig. D.S

Kafferep pågår

Naturen är givmild

Det krånglar fortfarande med bilderna. Jag kan inte välja var jag vill ha dem i inlägget utan de lägger sig där de själva vill. Sedan går det inte att flytta dem... Hoppas det går bra ändå.

Man kan ärva många saker - pengar, klenoder, egenskaper...

Och man kan ärva uttryck.

Av svärmor Astrid finns många roliga uttryck att minnas.

Till exempel Styggpryl (används som uttryck för någon som man inte gillar:

- Denna Roland Cedermark, han ä att en rikti styggpryl han!

Om man däremot gillar någon, sa hon istället: arbetskarl. Fast det ska sägas på bred värmländska:

- Tänk, tåcken dukti arbetskäär, han ä! Väldi å festa! Men gud tåcken dukti arbetskäär!

När det är något som ska göras här hemma, och den andre inte vill, säger vi som min pappa alltid sa:

- Int i dag nô! eller Inte nu nô!

Och av mamma har jag tagit till mig ett uttryck, som hon ofta använder:

- Naturen är givmild!

För det är den ju. År efter år dignar äppelträden, svampskogarna och ängarna, av allt vackert som bara naturen kan ge. Och jag plockar in det i huset och njuter! Och inom mig tänker jag stilla:

Naturen är givmild!

Kram på er

/Sussie

P.S Nytt avsnitt av Kejsarrabatten kommer nästa söndag. D.S

En salig röra

Var sak har sin tid.

Om sen andra tycker att det är fint och att man istället borde ägna sig åt sådant som inte så "onödigt", det är en annan femma.

För även om salen har känts okej, så har rosetterna och potatisfärgen, gjort sitt.

Nu ska golvet såpas och saker plockas. Det är en salig röra överallt. Men det gör inget.Just nu älskar jag SALiga röror...

Sista bilden på salen i rosettklädd potatisfärg. Kolla in alla gitarrer :-)

Kram Sussie