Bästa julkolan som passar alla smaker

När vi hade öppet på Lilla julkaffet hade jag gjort en kola som verkar passa för alla smaker. Den gillades av er som tycker om det söta, ni som hellre föredrar sälta och ni andra som var nyfikna på lite lätt beska i julkolan. Jag hade nämligen gjort salt kaffekola. Ni är några stycken som hört av er för att få receptet så varsågoda, här kommer det: Mitt bästa recept på en kola som "har allt":

Du behöver:

2 dl vispgrädde
3 dl strösocker
1 dl ljus sirap
2 msk smör
1 tsk vaniljsocker                                     
3 msk starkt kaffe
1 krm salt
                                                                                                                                                                                                                                                   flingsalt att strö över

Så här gör du:

1. Blanda alla ingredienser utom flingsaltet i en vid kastrull.
2. Koka upp och låt koka på medelvärme till 126˚C. Det tar ca 20-25 minuter. Rör inte i smeten för då finns det risk för att kolan sockrar sig. Var istället noga med att inte koka på för hög värme.
3. Häll smeten i en bakpappersklädd form, ca 25 x 15 cm.
4. Strö över flingsalt. (Jag gillar ganska mycket sälta så jag har på en del).
5. Låt svalna i kylen.
6. Skär kolan i bitar och slå in i smörpapper.
7. Förvara kolan kallt, i kylskåp.

Idag tänder vi andra adventsljuset och fikar traditionsenligt på något hemabakat när mörkret sänker sig. Jag älskar, älskar, älskar advent!

Kram Sussie

Första advent kom fort i år

 

Plötsligt var det första advent! Jag fick ett plötsligt uppvaknande när en vän förra helgen påminde om att advent är denna helg och inte nästa. Förstår ni vilket uppvaknande för någon som håller första advent mer kär än julafton! För mycket stress, för lite" baravara".

Där och då förstod jag att jag måste dra lite i handbromsen. Stanna upp, njuta och tillåta hjärnan att vara småmosig och fokuserad på ljusstakar, julbak och skogspromenader för att hitta den där perfekta mossan och laven och de där ursnygga pinnarna och kottarna som bara måste få följa med hem. Jag kompenserade mitt försummade julhjärta med att köpa tre nya adventsljusstakar till köket. Märkligt vad man hitta på för att stilla sitt dåliga julsamvete...

Idag får ungdomarna sin första adventspresent. En försmak på julen. Bara för känslan att få ge de man älskar mest av allt, något totalt onödigt men med den största omtanke. Inget slår känslan av att få vara en del av deras liv trots att de flyger och far över världen och sliter med jobb och skolor.

Och så blir det fika med nybakad saffranskaka. Älskad son är hemma, älskad dotter befinner sig i Uppsala och jobbar extra denna helg mellan tentorna. Tur att tekniken finns, en skypefika är ju trots allt inte så dum den heller.

Annars rullar det på som vanligt här hemma. Både jag och Raymond får hålla i oss för att inte sätta igång med att riva i väggarna mellan sal och förmak på nedervåningen. Båda har nämligen längtat efter att få börja sätta in fönster i väggen på varje sida om dubbeldörrarna. Men förhoppningsvis håller vi på oss och hittar andra jultraditioner än att dra igång med sådant där alldeles före jul. Att slappa och vara allmänt relaxad ska ju vara så skönt. Har vi hört...

Kram Sussie

Christmas pudding

Ja, det får bli ett julinlägg till innan 2016. 

Som alltid är jag faktiskt ganska pepp på julen när den väl är över. Det är då som jag vill spara och komma ihåg det som kanske blir nya  traditioner. 

Mikes mamma hade gjort fyllning till något som kallas minzepie och sedan hade Mike också med sig en klassisk christmas pudding. Ni vet en sån där engelsk efterrätt som man ser i Downtown Abbey. Mycket speciella smaker i båda dessa efterrätter. Russin, apelsincest, mandel och annat juligt som legat och dragit sig i konjak ett par månader och som man sedan äter med vaniljglass eller grädde. Jag tokälskade det medan övriga familjemedlemmar möjligtvis hade en något mer ljummen inställning till smakerna. Men, som sagt/ christmas pudding och minzepie... Just love it!

Kram Sussie 

Christmas crackers

Här kommer ännu en brittisk jultradition som vi införde i vårt julfirande i år:
Christmas crackers!

Smällkaramellerna är fyllda med godis, en rolig text eller gåvor. Vi använde våra som placeringskort på julbordet och varje person fick sin egen. En annan variant är att två personer drar i smällkaramellen och att den person som drar till sig största biten av karamellen får innehållet.

Mike hade med sig färdiggjorda från Storbritannien men nästa år ska vi göra egna när vi julpysslar. Kanske sådana som översta bilden...? I sådana fall får jag väl börja redan nu om jag ska hinna brodera dem färdigt innan jul 2016...

Kram Sussie

Angel in the christmas tree

 

I år har vi lagt till en hel del brittiska traditioner till vårt julfirande. Emma och hennes engelske pojkvän, Mike, har firat jul med oss och kom hem från Uppsala redan för en vecka sedan. Vi har haft tid på oss att pyssla och laga mat tillsammans och det är den allra bästa julklappen av alla.

 

Några dagar innan julafton hade vi pysselkväll och Mike berättade att man vanligtvis har en ängel i toppen av granen i hans familj. Vilken fin tradition! Jag som älskar änglar mer än jultomtar!

 

Mike pysslade ihop en söt liten ängel ängel som nu pryder vår julgran.

Vi andra gjorde smällkarameller och annat papperspynt som vi hängde i smideskronan över bordet.

Tänk att man kan ha så roligt med lite papper, bokmärken och lim! Där och då kom julkänslan smygande trots plusgrader och gröna gräsmattor. Visst är det som Ernst säger: Jul är inget datum, det är en känsla!

Kram Sussie

Pyssel av gamla värmeljus ~ tealight holder diy

För något år sedan hade jag dille på att göra pyssel av gamla böcker. Granar till exempel. Just det här inlägget blev väldigt populärt och spred sig både i Sverige och utomlands.
I Sunne stannade folk mig på gatan för att tala om hur roligt man tyckte det var att vika granar. Sånt är jättekul förstås.

Kanske har ni tröttnat på att vika pappersgranar och är sugna på lite nytt återvinningspyssel inför jul?
Jag har tagit tillvara värmeljushållare och gjort pyssel av det i år. Enkelt, billigt och roligt. Lite läckert också tycker jag :)

Börja med att plocka ur hållarna för veken.

För att göra löv gör du så här:

1. Vik ihop värmeljusen som på bilden
2. Platta till dem med en kavel
3. Kavla dem på båda sidor så att de bli platta och inte svängda som apelsinskalsklyftor
4. Ta en vass skruv och gör hål genom att skruva igenom lövet. Aluminium är en tunn, lätt metall så det behövs inte mer för att få till ett hål

 

 

För att göra stjärnor gör du så här:

 

1. Rita av värmeljuset och markera ut "klockan 12, 3, 6 och 9" och sedan ett streck emellan dessa "klockslag".  Lägg värmeljuset i mallen du ritat och markera med penna var strecken hamnar på värmeljuset

2. Klipp där inåt mot värmeljusets bottenplatta

3. Klipp spetsar på varje flik

4. Kavla och gör hål  på samma sätt som löven

 

 

 

 

 

En fin andra advent till er alla!
Kram Sussie

Adventsförberedelser

Jag har tillbringat tid i skogen idag.

 

Lyssnat på porlande vatten och dragit in djupa andetag av skogsdoft. Känt mig tacksam för att jag har en skog att gå i där jag känner mig trygg nu när världen gråter av rädsla för nya attacker och andra vidrigheter som sker runt om på vår fina jord.

 

 

I korgen hamnade pinnar fulla av skägglav, mossa, kottar och lingonris. Tillsammans ska det få bli årets adventsljusstake. Under mossan har jag lagt en plastpåse som skydd för bordet. Ovanpå kommer jag att arrangera ljus och en liten miniatyrvärld av något slag. Än har jag inte riktigt bestämt mig för vilken sorts miniatyrvärld det ska bli. Jag älskar den där tiden mellan kreativa tankar och beslut. När ingenting är bestämt är ju allt fortfarande möjligt.

 

 

Få saker ger sån underbar julkänsla som röda äpplen.

 

 

Kram Sussie

 

 

Fars Dag och änglaspel

Vi har tillbringat helgen i Uppsala. Hela familjen har varit samlad. Det var längesedan sist. Emma flyttade dit i september. Det har varit så mysigt att få strosa runt på Uppsalas gator tillsammans alla fyra i familjen. Kika in på universitet, besöka domkyrkan och sedan slå sig ner på ett mysigt fik när novemberregnet duggar utanför fönstret.

En fin Fars Dag med de bästa av bästa.

 

I Uppsala finns butiken Norrgavel. Det är något visst med den affären. Klassisk inredning utan en massa krusiduller. Jag kan gå där länge, länge och bara njuta. Såg en upphottad variant av det gamla änglaspelet som jag ångrar att jag inte köpte.

 

 

 

Ljusstaken heter Whirlabout och är tillverkad för hand i svart mdf, stål och mässing av S.O.O.P.  Den finns för ett, tre eller fyra julgransljus. Värmen från ljusen får det att snurra.

 

Undrar om man skulle testa att göra en egen variant tro... Annars får det väl bli en tur till Uppsala igen innan jul.

 

Kram Sussie

 

 



Försmak av julen

Tänk att man kan bli så glad av människor!
Sådana man känner och sådana man ännu inte hunnit lära känna.

Igår var det tredje året vi hade öppet i samband med julmarknaden på Mårbacka. För varje år hittar fler och fler gäster hit till oss i Stavik. Det är alltid lika pirrigt innan vi slår upp porten: Kommer det någon? Räcker kaffebrödet? Kom vi ihåg att sätta ut skylten...? Hittar de hit?

 

Välkända ansikten blandas med nya bekantskaper. Trogna gäster som besökt oss varje år och nya vänner som kommer för att de hört någon annan som varit hos oss och som uppskattat atmosfären.

 

Då njuter jag!

 

 



Idag skrotar jag runt med dammtrasan i högsta hugg. Det är något meditativt med att städa. Jag g i l l a r  att städa!
Och så gillar jag november! Tokgillar till och med.

Kram Sussie

Salt caramel fudge

 

 

Hoppas ni alla haft en fin jul. Hos oss har den - som alltid - varit väldigt lugn. Ett medvetet val som gjordes när barnen var små. På jul vill vi bara vara hemma och mysa runt bland julgotter, gran och sällskapsspel.

 

På tal om julgotter förresten. Vår dotter Emma besökte England för någon vecka sedan och köpte med sig traditionellt brittiskt julgodis hem - fudge.

 

Askarna var så fina och min absoluta favorit är salt caramel fudge.

Jösses!

 

Hur har jag bara kunnat missa salt caramel fudge i alla år?

 

 

 

Imorgon ska jag jobba igen. Slut är långledigheter i form av jullov, sommarlov och alla andra lov som skolan levererar.

Nu gäller det att hålla fokus på klämdagar, kompdagar och semester istället.

Det gör mig ingenting. Ärligt talat känner jag, att jag äntligen hittat balansen mellan jobb och ledighet. 

Love my family, love my work - simply love my life.

 

Kram Sussie

 

 



Ljusgran i köksskåpet

Kikar in som hastigast och önskar ~ God Jul ~ !

Vi tar det lugnt. Äter gott och öppnar några paket. Njuter av att vara tillsammans och småäter ur godisskålarna.

Ute har det kommit lite snö och det är allt som behövs för att få julstämning i hela kroppen.

Kram Sussie

Fjärde ~ ADVENT ~

Så roligt att så många tyckte om min keramiklucia! För de som undrar vem keramikern är kommer här en länk till  Vallis Keramik.

I köket står julkartongerna framtagna. Tomtar, kransar, ljusstakar väntar på att få komma upp ur lådan för att invadera vårt hus. Men vet ni, jag pyntar allt mindre och mindre för varje år med sådant där. Inte ens juldukarna kan känna sig säkra på att få komma fram. Istället pyntar jag med granris och röda äpplen, mossa och blommor.

Veckan som kommer är jag helledig. Jag älskar att pynta, lite men vackert, och städa mycket och rejält. Fel julpynt på rätt ställe skaver lika mycket som rätt julpynt på fel ställe.

Någon som känner igen sig?

Kram Sussie

Tredje ~ ADVENT ~

 

Mina söta luciabarn har fått en ny kompis, tillverkad av samma konstnär. Snällt sprider hon ljus på köksskänken.

Även tavlorna i köket har fått nya budskap som passar lite bättre till jul och nyår.

Dagarna går fort nu men jag vägrar låta mig stressas. Jag anammar budskapet på tavla nr 3 fullt ut.
Idag ska jag testa att göra fudge, det har jag aldrig gjort förut så det är definitivt inget måste för att det ska bli jul. Jag tror till och med jag skippar knäcken om ingen i familjen skriker rakt ut att den måste finnas.


Kram Sussie

Andra ~ ADVENT ~

 

 

Jag är en analytisk person, det vet jag om. Ibland kan jag komma på mig själv med att se på min omvärld ur vinklar som andra kanske viftar bort som för djupa eller rent av lite värmländskt stõlliga.

Det är okej.

Vi har alla våra egna sånger som vi dansar bäst till.

 

 

 

Ta det här med mål, och vägar dit, till exempel. Om målet är att ljus ska brinna gör det ju ingenting om inte alla ljus är likadana. En del kan ju för ögat se anskrämliga ut på grund av att de använts ofta och har varit med ett tag. En del kanske rent av skulle säga "sådana där ljus passar inte in här".

 

Men de lyser ju lika mycket som alldeles nya, fräscha ljus.

Och målet är ju uppnått lika fullt.

 

Så ser jag på människor också.

 

Om vi är överens om målet är det helt okej att vi ibland gör på olika sätt för att nå dit, så länge ingen skadas eller blir utsatt på vägen.

Så skönt om vi alla kunde räknas, trots våra olikheter. Så vackert att få vara unik.

 

Ja, ni förstår ju att en del kan tycka att jag nog är en väldigt djup person som kan hamna i filosofiska tankar utifrån att ljusen brinner olika beroende på i vilken miljö de står i.

Det är okej.

 

Jag dansar gärna efter både min egen och andras sång.

Pipan däremot, den skulle jag aldrig falla mig in att dansa efter någon annans.

 

Kram Sussie

 

 

 

~ Första ~ Advent

Ni som läst min blogg länge vet att jag har en stor kärlek till just första advent. I år är inget undantag. Jag finner sådan ro vid första advent. Eftermiddagsfikat är lite mysigare, ljusen strålar lite starkare och samvaron är lite extra trevlig när ljuständningen sker. Och varje advent får barnen varsin present trots att de börjar bli vuxna.

Annars uppfylls mina dagar av nya jobbet. Jag lär mig så mycket nytt varje dag att hjärnan måste vara alldeles chockad. Har man arbetat länge på samma arbetsplats går mycket på rutin så jag njuter i fulla drag av att lära nytt och att få hjärnträna igen.

Hoppas solen kikar fram någon dag och att snön kommer. Jag saknar ljus så jag kan fota. Dagarna går för fort och när jag kommer hem på kvällarna är det mörkt... mörkt...

Kram Sussie

Scenterior design

Har ni hört talas om scenterior design?
Det handlar om att inreda med dofter och locka fram positiva känslor och minnen genom dessa.
En frisk människa kan i snitt urskilja tiotusentals olika dofter och det är viktigt att det luktar gott hemma där vi lever och kopplar av.

Hos mig luktar det just nu väldigt gott av apelsinblomma. Mitt lilla, söta apelsinträd har inte förstått att det ska vila efter den sommar som gått. Det luktar harmoni, lugn och en försmak av julen.

 

Nu ska jag ta mig en promenad ut i skogen och plocka mossa. Mina krukväxter ska få ett grönt täcke som skyddar jorden mot uttorkning i den torra inomhusmiljön. Dessutom ser det lite juligt ut med mossatäcke på krukväxterna..

 

Kram Sussie

 



Lilla julkaffet den 1 november

I samband med julmarknaden på Mårbacka är Stallet öppet mellan klockan 

12-18 lördagen den 1 november..

Välkomna till 

Lilla julkaffet - en försmak på julen.

Kram Sussie

Pappersängel

Idag har pysselsjukan slagit till. 

En gammal pocketbok och en liten virkad  blomma har fått nytt liv som gammaldags julpynt. 

Kram Sussie 

Jag har blivit hästägare

Hästar är vackra
Och, om du frågar mig: livsfarliga.

Men keramikhästar är både söta och hanterbara så det fick bli en sådan.

Det blev liksom kärlek vid första ögonkastet när han dök upp på Tradera. Rätt storlek, rätt färg, GANSKA rätt pris.

De flesta har säkert, eller har haft, någon keramikfigur från jie keramik. När jag flyttade hemifrån var keramiktavlor därifrån jättepopulärt.
Företaget finns inte längre kvar. Det gick i konkurs 1992.
Nu kan man kanske undra varför jag så gärna ville att denna goding skulle flytta hem till oss?
Faktiskt av två anledningar.

För det första:
Han har två kompisar i vårt hus som gärna vill bli vän med honom.

Visst passar han bra tillsammans med mina luciabarn? Samma bruna nyans, rätt storlek och samma mjuka och naiva uttryck.

Den andra anledningen har med själva jie keramik att göra. Åt dem jobbade nämligen ett värmländskt par vid namn  Solveig och Siegfried Uelzhöfer. Solveig är för oss fryksdalingar mer känd under namnet Solsieg i Lysvik.

Nu är det inte Solsieg som designat min häst, men den nära kopplingen finns där och det räcker. 

Kram Sussie