~ DJUREN PÅ VÅR GÅRD ~

Djuren på vår gård fyller olika funktioner. Några finns där för att leverera, andra för att få något att försvinna. Alla har dessutom ett fint uppdrag att tillföra trivsel och glädje. 

Pysen 

(eller Mr Mosley som han heter sedan han flyttade hem till oss för drygt ett år sedan när förra ägarna flyttade utomlands).

Mr M är 15 år gammal och döpt efter betjänten Mr Mosley i Downtown Abbey. Huruvida det är katten eller vi som är betjänt i det Eklundska residenset låter jag vara osagt, men klädseln är färgmatchad på båda Mr M i alla fall. Svart och vit färgskala.

En försynt herre som är både belevad och lågmäld. Vi har aldrig hört honom jama. På sin höjd nåt litet ljud för att hälsa hej när han ska ut eller in. Kurrar desto mer och har sin favoritplats i mitt knä. Makens famn kan han vara i på nåder, i brist på annat. I brist på mig. Han är en livsnjutare av rang.

Om jag sitter vid skrivbordet och arbetar vill han gärna vara med. Tar sin rättmätiga plats och lämnar mig med ytterst lite utrymme kvar för dator, kalender, pennor och allt annat som behövs. Blängblicken väntar ut mig tills knät upplåts åt någon som förväntar sig en plats där.

Som en hjärtevän kom han till oss efter att vår förra katt Hus-Alf blev sjuk och fick avlivas, lika gammal som Mr M är nu. Hoppas inte vi hamnar i samma situation än på länge, länge. Lika glad i mig som han är, lika glad i honom är jag. Ibland brukar jag skoja med maken och fråga honom om han vill att jag ska hälsa på honom på samma sätt som jag hälsar på Mr M när vi kommer hem efter en arbetsdag. Då skulle det bli tuttinuttspråk i falsett och nos-snos så det stod härliga till. Haha!

Berry, Diana, Mary och Florence.

Ankorna är döpta efter tjejerna i The Supremes och deras manager. Ankor är bland de roligaste djur vi haft på vår gård. Vi lånar dem fortfarande och jag hoppas vi får köpa loss dem i år. Alltså, på riktigt - vilka sköna typer! Berry är en sachsenanka och trion av damer är sk. kejsarankor.

De smattrar och låter. Vankar och sover i skift när de går lösa i trädgården. Hör direkt när vi rullar in på vår gård och stämmer upp i kvack-kören. Hej, hej, hej, hej, hej, hej!

Sedan i höstas har de fått flytta in till hönorna eftersom vi fick påhälsning av något rovdjur och vi blev en Mary mindre. Jag hoppas kunna kläcka fram fler små ankbebisar till våren. 

De äter sniglar som franska gourmeter och tycker att livet är härligt bara de får en balja vatten att slabba och bada i. Gärna alla tillsammans. Trångt är ingen anledning att låta bli. Det de kommer åt i pallkragarna innefattas av allemansrätten hos oss. Nu är odlingslådorna höjda och i alla fall jag är nöjd med höjd.

Gösta, Gösta, Selma och damerna

Tuppen (tupparna. Oklart om den ena Gösta är en tupp eller inte faktiskt) och hönorna är döpta efter Gösta i Gösta Berlings saga och Selma efter Selma Lagerlöf. En period hette alla honor något med anknytning till Selma Lagerlöf som t.ex. Valborg, Gerda och Sofi, men det blev för svårt att komma ihåg. Den höna som alltid varit halt heter Selma och resten kallas nu rätt och slätt för Damerna. Räcker gott att komma ihåg det för ett överansträngt arbetsminne.

För någon vecka sedan upptäckte vi ett hål i hönsgården där nätet släppt. Lite längre in i köksträdgården låg  ett hav av vita fjädrar på marken.  Stackars Gösta hade skyddat hönorna från räven (?) som försökt ta sig in i hönsgården och fick därmed plikta med sitt liv. Nu håller jag tummarna för att Gösta den II verkligen är en tupp så att jag kan kläcka fram fler kycklingar under våren och därmed säkra vårt hönsbestånd.Vi har nämligen hönor av kulturarvssorten Gammalsvensk vit Leghorn och den finns det inte så många av.

 Om Gösta II inte vill vara Gösta så hoppas jag att det finns någon bloggläsare som skulle kunna sälja en renrasig gammalsvensk vit leghornstupp till mig. Eller ägg för kläckning. Hör av er om ni har  något tips. ❤️

Finns det några djur jag skulle vilja ha utöver dessa?

Mmmm, det finns det.

Här kommer en önskelista

Värmlandsfår 

En snäll, tålig ras som inte är så stor och som passar bra att ha i små besättningar. Värmlandsfåren kan vara svarta, gråa, bruna, beiga och vita. Perfekt för någon med beslutsångest. Perfekt för oss. 

E l l e r  h u r  R a y m o n d ?

Påfågel

Bild lånad här.

Kunde Selma hålla påfåglar kan väl jag? Båda är vi en kvinnlig varelse som varit lärarinna och som bor i Östra Ämtervik. Garanterat stabil påfågelgrund om ni frågar mig.

 E l l e r  h u r  R a y m o n d ?

Pingvin

Skämt åsido, men vi pratade faktiskt på jobbet härom dagen om vilka djur vi skulle vilja ha och då kom pingvin upp. Alltså... ja, varför inte om det är görbart och bra för djuret. Hemskt söta är de ju. Här ropar jag dock inte på maken. Då kommer han att tro att jag fullkomligt tappat det. Värmlandsfår och påfågel riskerar att hamna med i ett nekande svar till fler djur på gården.

På Greenpeace hemsida finns det roliga fakta om pingviner.

Även här kan ni läsa mer om djuret i frack och därifrån har jag också lånat bilden.

Kram

Sussie