Kejsarrabatten - del 4

"Erik i Falla och Jan i Skrolycka var en kall vinterdag uppe i storskogen och högg timmer. De hade sågat igenom en grov stam. Trädet skulle till att falla, och de drog sig åt sidan för att inte komma under grenarna, när det störtade till marken.

- Akta er, husbond´! sa Jan. Jag tror att ho kommer åt ert håll.

Det hade varit god tid för Erik att springa undan, medan granen stod och vägde och lutade. Men han hade fällt så många träd i sitt liv, att han tyckte, att han borde förstå sig på saken bättre än Jan, och han blev stående på samma fläck. I nästa ögonblick låg han kullslagen på marken med granen över sig. Han gav inte ett ljud ifrån sig, när han föll, och grangrenarna låg så täta över honom, att han var alldeles skyld av dem.
…
- Gå efter häst å folk, Jan, så jag kan bli hemkörd!
- Ska jag inte hämta fram er först? frågade Jan. Har ni det inte svårt där

ni ligger?
- Gör, som jag säger, Jan! sa Erik i Falla.

Och Jan visste ju, att husbonden var sådan, att han först och främst ville bli åtlydd, så han gjorde ingen mera invändning.

Jan sprang alltså hem till Falla så fort, som det var honom möjligt. Men det låg just inte nästgårds, utan han behövde en rundlig tid för att komma dit. Den första han träffade av gårdsfolket var Lars Gunnarsson, som var gift med Erik i Fallas äldsta dotter och var utsedd till att överta gården, då den gamla husbonden fölle ifrån.
Så snart Lars Gunnarsson hade fått besked, gav han Jan befallning att gå in i huset till matmodern och tala om för henne hur det stod till. Sedan skulle Jan gå och båda drängpojken.

… Jan fick då lov att gå in till mor i Falla, och hur mycket han än skyndade sig, så tog det sin tid att berätta för henne vad som hade skett och hur det hade gått till.
När Jan kom ut på gården igen, hörde han hur Lars dundrade och svor i stallet. Lars hade en dålig hand med djur.

… Det skulle inte bli vältaget, om Jan försökte hjälpa honom, det visste han, så att han gav sig istället av i det andra ärendet och hämtade drängpojken. Det var rätt besynnerligt, att Lars inte hellre hade bett honom säga till Börje, som stod och tröskade på logen alldeles i närheten, utan skickade honom efter pojken, som gick och gallrade ungträd borta i björkhagen ett gott stycke från gården.
Den svaga rösten under grangrenarna ljöd i öronen på Jan, medan han gick dessa onödiga ärenden.
…
- Jag kommer, jag kommer, viskade Jan tillbaka, men han hade densamma känslan över sig, som då man ligger i en mardröm och gör allt, vad man kan, för att skynda sig, men inte kommer ur fläck.
... Äntligen körde de från gården, Lars och Jan och drängpojken, men de kom inte längre än till skogsbrynet, förrän Lars stannade hästen.

- En blir som vilsen, när en får så´na här nyheter, sa han. Inte förrän nu kommer jag å tänka på att vi har Börje stående på logen.
- Ja, sa Jan, det hade varit gott å ha honom mä. Han är dubbelt så stark som nån åv oss andra.

Då fick drängpojken befallning av Lars att springa ner till gården och hämta Börje, och det blev ny väntan.

… Medan Jan satt på släden och ingenting kunde göra, tyckte han, att inom honom öppnade det sig ett stort, tomt, isande kallt svalg, som var mörkt och hemskt att se ner i. Men på samma gång var det inte något svalg, utan bara den vissheten, som han hade, att de skulle komma för sent.

… Nästa morgon, då Jan kom till arbetet, fick han höra, att Erik låg sjuk i stark feber och svåra plågor. Han hade förkylt sig, medan han hade legat på marken under den långa väntetiden. Det blev lunginflammation, och fjorton dagar efter olyckshändelsen var han död."

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

I Kejsarrabatten har jag:

• Satt ner gärdsgårdsstörar som får symbolisera det fallande trädet som Erik I Falla fick över sig.
  
• Planterat lungört. Om du klickar på länken kan du bl.a. läsa det här:

"Lungörtens vetenskapliga namn Pulmonaria kommer av det latinska pulmo som betyder lunga. Man tyckte att växtens fläckiga blad liknade sjuka lungor. I enlighet med signaturlärans princip om att lika botar lika har örten också använts som medicinalväxt mot just lungsjukdomar."

• Lungörten får symbolisera Erik i Falla som dog i lunginflammation.

Fortsättning följer nästa söndag.

Kram Sussie

P.S Många har mailat frågor till mig, och det känns som om jag har missat att svara på en del... Snälla - maila igen! D.S