POTATISLÖK SÖKES

 

Årets skörd av rödlök blev den bästa någonsin. Jag tror hemligheten är att jag vattnat kontinuerligt med ankbajsvatten.

Just lök är häftigt att odla. Det är liksom ingen gröda som är odlad för att den kräver lite jox och ställer krav på odlingsintresse -som aubergine. Eller för att den är snabb och ger odlingspepp - som rädisor. Nej, lök det använder man i det mesta när man lagar mat. Den odlas liksom bara för att den går åt. Så användbar!

Den här veckan har jag upp ögonen för något som heter potatislök. En ny bekantskap för mig. Jag antar att det heter potatislök för att man sätter en lök och skördar massor av lökar som växer ut från den plantan. Precis som potatis.

Nu till det trixiga med potatislök, men också det roliga! Lyckas det, ja då blir det succé. Misslyckas det, då blir det ingen potatislök.

Potatislök hittar man nämligen inte till försäljning hur som helst. Den brukar delas människor emellan. Det är så den har bevarats.

Så kul det vore om jag på något sätt kunde bli en av flera i ett led av människor som delar potatislök mellan sig!

Självklart betalar jag för den. Att dela den betyder ju inte per automatik att ” ge bort gratis”.

Har du potatislök som du kan tänka dig att avvara får du  g ä r n a  maila mig eller kommentera på bloggen. 

Håller tummarna. Hårt.

Kram

Sussie

STENLÄGGNING PLANERAS

Etapp 2 av 3 blev klar i år. Trädäcket framför poolhuset hann i stort sett bli helt färdigt förutom uteduschen. Det blir vårens arbete. Vi bygger vidare på bastun istället.

Trappen som är byggd för att ta sig upp på däcket är endast provisorisk. Vi har sparat stora grundstenar som ska läggas ut på ytan framför däcket. Tanken är att bygga ett område med utekök och möjlighet att grilla över öppen eld här. Raymond har en tydligare bild över hur det ska se ut än vad jag har just nu. Vi har oftast olika projekt som snurrar runt i våra respektive huvuden. Förhoppningsvis blir helheten fin när våra olika idéer ska flätas samman. Det brukar gå vägen.

Jag planerar hellre stenkanten jag vill lägga från hörnet, längs vägen till ingången på poolhuset. Till höger om den provisoriska trappan vill jag också ha någon växtlighet, men kan inte bestämma mig för vad. 

Jag har inte bråttom. Vintern är lång. Jag hinner tänka färdigt tanken och tänka om ifall det behövs. Jag antar att det kommer att bli lättare att bestämma när uteköksområdet börjar ta form.

Området till vänster om trappen - utekök planeras.

Området till höger om trappen- någon slags växtlighet, snygga stenkanter som fortsätter runt hörnet fram till poolhusets ingång.

Nu väntar ett stilla Fars Dagsfirande. Jag är dunderförkyld och vill bara vila. Ögonen svider, näsan rinner och halsen känns tjock. Vi tar det lugnt idag.

Kram

Sussie

LUKTÄRTSBESTÄLLNING GJORD

Nästa års beställning av luktärter är gjord. Det finns så många fina, det svåraste är att begränsa sig. I år har jag köpt mina fröer från luktärtsdrottningen Cecilia Wingård.  

Här kommer listan med de sorter jag valt:

Charlie’s Angel

Earl Grey

Windsor

Queen of Hearts

Bilderna är lånade från hemsidan.

Ni anar temat - lila, blått och vitt.

Platsen de ska växa på är där årets solrosrabatt legat. Det är roligt att förnya blomsterträdgården år från år. Både när det gäller färgtema och sorter. Dahliorna kommer fortsatt att gå i aprikos och i mitt huvud kommer de att matcha fint med luktärternas färger. 

Nu ska jag bara tänka ut ett nytt ställe att så solrosorna på. Är det något jag har gillat i årets blomsterkvarter så är det solrosrabatten. En sådan vill jag ha nästa år också. Fröbeställning påbörjad.

Kram

Sussie

NU SKA VITLÖKEN PLANTERAS

 Varje år, samma fråga:

När ska egentligen vitlöksklyftorna ner i jorden?

I år planterar jag sorten Sabadrome. En tidig köldtålig sort med vitt skal som har lila inslag.  

Jag har bestämt mig för att NU är en bra tid. Vi bor i Värmland, zon 3. Den första snön har landat men marken är fortfarande hanterbar. Ingen djup frost. Kanske borde jag ha första snön  som riktmärke så jag slipper fundera varje år. Men jösses så mycket snö det kom härom dagen! 

Årets vitlöksskörd blev ett skämt trots att jag la ner själ och hjärta på att förbereda jorden. Mättade upp den med bokashi och hönsgödsel men hade alldeles för dåligt utsäde. När jag kom på att det var dags att plantera vitlök så var det slutsålt överallt.  Fick tag i någon liten torr och skruttig sak på ett gardencenter men tänkte i ärlighetens namn att det nog skulle gå åt skogen redan när jag stod i kassakön.

Jag tycker mig ha märkt att de allra flesta företag på nätet nu tar förbeställning långt i förväg istället för att vänta med att sälja när det är dags. I år förbokade jag min vitlök redan i somras. Nu borde väl nästa års skörd bli bättre än årets hoppas jag.

Bort med snön ur odlingslådan.

I med något som tillför näring och kväve. Jag ryckte upp luktärtorna och la ner dem i lådan.

Sen ett lager bokashi och jord innan klyftorna petas ner. Nu är det bara att vänta. I vanliga fall brukar jag blanda hej vilt, men i år tänker jag ägna en hel låda åt vitlöksodling. Här ska vattnas, gödslas och fjäskas så att skörden blir bra!

Denna vecka är jag ledig. Jag fyller den med sådant som jag älskar mest:

Möten med de jag älskar och tycker om. Gärna i sällskap av en kopp kaffe.

Trädgårdsfix. Jag har så många idéer som jag behöver organisera upp i mitt huvud.

Simning och bubblande. Att ha 25 meter till ett eget badhus slår det mesta.

Trädgårdsplanering. Lyssnade på en podd om grön rehab och vill gärna lära mig mer om det. Har lånat några böcker på biblioteket som jag ser väldigt mycket fram emot att läsa..

Kram

Sussie

PRYDNADSPUMPOR - ETT MYSIGT HÖSTPYNT

 I år odlade jag många prydnadspumpor. Det är definitivt något jag ska fortsätta att göra. Det är roligt att ösa på när man dekorerar. Jag har en hel skottkärra full och tänker ta frön från några fina sorter. Sen ska jag satsa på några riktigt stora pumpor nästa år också. Även de till dekoration. Jag är inte så jätteförtjust i smaken av pumpa. 

Det behövs inte så mycket för att det ska bli fint. Naturliga saker är det bästa. Blommor, prydnadspumpor, höstlöv. På utsidan av vårt gårdsplank, på den sidan som vetter ut vår lilla grusväg står utomhuspiedestalen som sonen snickrade åt mig i somras. Som ett litet utropstecken till alla som passerar.

- Hej, hallå! Kör sakta och försiktigt så du hinner se! Vi har djur här på gården som vi är rädda om ifall de av någon anledning skulle förvilla sig ut på grusvägen.

De första snöflingorna har fallit hos oss. Jag förlikar mig aldrig med det. Inser att det snart är november och att det så klart är helt naturligt att det kan komma snö, men det känns som att månaden oktober försvann ur medvetandet när livets skörhet knackade på. Jag kör oktober en månad till. Har precis klickat hem fler narcisser på rea.

Kram

Sussie

IBLAND BLIR ALLT SÅ SKÖRT

 Hej alla!

Bloggpausen var inte planerad. Plötsligt behövdes all tid läggas till en nära anhörig som blev hastigt och allvarligt sjuk. Ibland hänger livet på en skör tråd.

Nere i blomsterkvarteret har jag tre ytor som jag gör i ordning allt eftersom. Jag har inte bråttom utan tar en bädd i taget. Den första - längst upp i bild- gjorde jag i ordning förra året och den var helt fylld av rosenskära i somras. Jorden är näringskraftig och full av mask. En bra jord.

Nu har jag förberett den andra bädden för odling nästa år. Ni ska få se steg för steg hur jag gjort. Den tredje bädden är lite påbörjad, men om jag inte hinner eller orkar, så blir den färdig nästa år istället. Allt har sin tid. Sakta går också framåt  

Här syns två lager i de båda bäddarna som jag håller på med just nu. I den längst till höger har jag klippt ner solrosorna, rosenskärorna, tagetesen, ja allt som blommat färdigt och som nu ska bli ny jord igen.

Över det har jag lagt löv. Odlingsbädden till vänster är mer iordning än den högra. Under veckan som kommer ska även den högra bädden få ett lövtäcke på sig.

Vår kompost har verkligen gjort sitt. Den är byggd av gamla lastpallar som nu börjar sjunga på sista refrängen och har några år på nacken. Ett roligt vårprojekt att ta tag i.

Komposten är perfekt att lägga ovanför lövtäcket i odlingsbäddarna. Jag tömde båda facken för att också underlätta när vi bygger ny kompost. Skönt att ha dem tömda tills dess. 

Allt har inte förmultnat färdigt, men det gör ingenting. Det som fortfarande är kvar av gamla kvistar och grenar skapar struktur och fortsätter att brytas ner när det ligger i odlingsbäddarna.

Här ovan syns det tydligt vilka olika lager som jag byggt upp odlingsbäddarna med.

Till våren lägger jag på ett lager finjord köpt i påse för att fröna ska få en bra grund att starta sitt växande i. Jag har inte riktigt bestämt mig för vilken typ av växter jag ska odla här, men något som blommar vet jag i alla fall. Har ni några bra förslag får ni gärna tipsa.

Ta hand om er och var rädd om livet. Det är skört.

Kram 

Sussie 

FLER DJUR TILL VÅR GÅRD OCH EN HÖNA SOM HITTAT HEM

I flera veckor har en av våra äldre hönor vägrat att tillbringa nätterna i hönshuset tillsammans med de andra i flocken.

Envetet har hon istället traskat in i tomathuset när det blivit dags för kvällsmatningen och inlåsning för natten. Helt ensam har hon sedan funnit sin nattro utan att visa det minsta behov av att sova tillsammans med de andra.

 Idag bestämde hon sig plötsligt för att inte längre välja bort de andra och gick obrydd in i hönsgården med de andra och lät sig utfodras och låsas in för natten tillsammans med dem.

Visserligen ville hon sedan sitta på en egen pinne när det blev dags för nattvila, men nu är hon iallafall en i gänget igen. 

Man undrar ju vad det är som har hänt som föranlett denna månadslånga markering av självständighet. Hönor är verkligen personligheter.

Kommer ni förresten ihåg att jag för en tid sedan skrev på bloggen om att testa biodling?

I helgen hade jag fint besök av fina vänner där en av dem är biodlare. Om allt går som det är tänkt kommer jag också att vara biodlare nästa sommar. Hur roligt är inte det?

Det är mycket jag måste lära mig och jag tänker gå kurs så snart sådana sätter igång, men det känns så otroligt skönt att också veta att jag har en mentor i uppdraget nu när min vän erbjudit sig att finnas där och svara på frågor när sådana dyker upp. För det gör det garanterat.

Kram

Sussie

LURAD PÅ LOPPIS

Ge mig ett kök, en toalett och två meter att sova på och jag har precis vad jag behöver.

Nu råkar vi ha ett stort kök, men det är egentligen inte nödvändigt, även om det underlättar. Framförallt så är det en dröm att leta detaljer på loppis och auktioner till.

Lampan till exempel- dyr att köpa nyskick. Inköpt på en nätauktion för en liten summa och sedan bytte jag tyg själv till det jag ville ha. Det blev några timmars pill och en söndersprucken pekfinger, men för att aldrig ha sytt en lampskärm förut så gick det förvånansvärt smidigt.

Skålen vi har skorpor i är också ett loppisfynd.

Skafferiet ser ut som det alltid har stått där vilket inte stämmer alls. Det är nybyggt, som några av er säkert minns. Och i somras gjorde jag världens kap på en loppis som jag först åkte förbi, men sedan vände och körde tillbaka till.

På slingriga smala grusvägar letade jag mig fram och hamnade sedan på en liten, liten loppis. Ett sommarhus på landet där ägarinnan hade tömt boningshuset på ”sånt där skit som man inte använder och ingen vill ha nu för tiden”.

Och där stod de- burkarna som skulle passa som hand i handske hemma hos mig! 

Sex stora

Fem små. Extra kul med burken som det står Klarskinn på för mig som drivit gammaldags kafé med inriktning på kafferep.

Två hängande väggskålar med lock som passar perfekt på den lilla ytan mellan skafferi och fönster.

Vad jag gav? 150 kronor för hela rasket. Just där och då fick jag en stark känsla av att vi båda tyckte att vi lurade varandra på köpet. 

Just nu är solrosorna som vackrast också. En del sorter har blommat över men den här fina pryder köksbordet och piggar upp våra morgontrötta nunor. Jag är såld på solrosor!

Idag ska det målas med falu rödfärg och städas undan lite i trädgården. Det ser övervuxet ut överallt. Solen skiner och det är varmt ute. En perfekt trädgårdssöndag med andra ord.

Kram

Sussie