~ Älskade Selma ~

Direkt efter avslutat gymnasium arbetade jag två år som bildlärare på högstadiet.
Min allra första bildlektion var i årskurs 9. Tuffa gänget var bara tre år yngre än vad jag var. (Kommer ni förresten ihåg den här historien?)
Gängets ledare tittade skeptiskt på mig, synade mig uppifrån och ner och bestämde sig för att sätta den nervösa, nittonåriga bildlärarvikarien på plats.

- Du! Rit en solstol ôt mä!

Inte så enkelt, men jag fick till något som i alla fall gjorde att han slutade syna mig och istället bestämde sig för att jag klarat testet. Jag kunde mer än vad han kunde och jag hade bevisat det. Han blev sedan en av mina allra roligaste elever att undervisa resterande år i nian! Vi skrattade många gånger tillsammans åt just denna händelse.

En person, som jag aldrig någonsin kommer att kunna bevisa att jag kan mer än när det gäller bildskapande, är vår talangfulla svärson Mike. Jösses, vad han kan!

Bilden av Selma Lagerlöf är underbar! Helt enkelt underbar! Tack Mike!

Den finns i fyra exemplar och tre av dem säljer jag.  Priset är 800 kr exkl ram. Maila mig på susanne@grannemedselma.se

Kram Sussie

Det är så himla värt det efteråt

Ett av de bästa köpen jag gjort när det gäller köksmaskiner är blendern vi gör smoothies med. Efter ett träningspass längtar jag hem efter duschen och den goda drycken fylld av vitaminer och energi.
Jag brukar alltid slänga i några isbitar också när jag gör smoothie för jag gillar när den är riktigt kall.
Dagens boost innehöll både äpple, apelsin och banan. Helt klart en okej belöning efter ett svettigt entimmespass på gymmet.

Tänk att det snart är mars hörrni! Nästa helg ska jag väcka mina pellisar. Jag ligger någon vecka efter mot vad jag brukar men det gör inte så mycket. Jag har kikat på dem och det verkar som om alla har överlevt. Jag ska väcka dem med en skvätt vatten under veckan. Annars är jag inte så mycket för att dalta med blommor. Blomman på bilden har konstigt nog överlevt vintern och några uttorkade tillfällen. Kanske vill den utmana mig och bevisa att den inte ger upp trots rätt dåligt underhåll.

Apropå allt och ingenting förresten. Jag har snart passerat 1000 inlägg på bloggen. Jag tänkte jag skulle göra några återblickar i kommande inlägg. Mitt allra första var det här..


Kram Sussie

Mer sockerkaka åt folket!

Har ni också minnen av, att när man var liten och hälsade på hemma hos äldre människor, så stod det alltid en sockerkaksform på bänken. Den stod där och försäkrade åskådaren om att man snart skulle få smaka en bit.  Det kändes tryggt.

Raymond älskar sockerkaka. Själv är jag nog i ärlighetens namn mer förälskad i känslan av hemtrevnad som den ger när den står där nygräddad på bänken. 

Jag gillar formen för den gör det enkelt att skära snygga bitar.

Kram Sussie

Det börjar likna något!

Lite bökigt och meckigt att få till det kring alla snickerier.

När tapeten väl är på plats kan man gott kosta på sig att ta ett par steg bakåt och bara njuta av hur fint det blir, eller hur?

Nu är det färdigtapetserat i sonens rum.
Det enda som fattas är att skära våderna uppe vid taklisten och måla alkoven en gång till.  Det får ni se en annan dag.

Alla snickerier kom fram så fint till tapeten. De "gifter sig" som man säger.

Jag är så glad över att vi byggt breda golvlister i alla rum. Till just denna tapet passar de extra bra.

 

Jag har varit i Stockholm ett par dagar i jobbet. Tänk, vilken fin stad det är! Det kändes nästan som en liten minisemester även om jag hade resväskan full av administrativa arbetsuppgifter som måste göras. När jag stod på Stockholms central och väntade på tåget hem så värmde solen i ansiktet. Snart, snart är det vår på riktigt.

Kanske jag skulle passa på att köpa nya arbetsskor.... Mina älskade "foppa" är fula, fläckiga men fantastiska. Det finns få skor som slår ett par fejk-foppa för några tior när det gäller skor att renovera i.

Kram Sussie

Randiga tapeter och möss man inte vill vara utan

Här syns de spacklade väggarna. Snyggt på ett vis tycker jag. Under finns en tapet med lite struktur som måste spacklas bort.  Raymond är en mästare på att spackla. Slätt och fint blir det. Alkoven målas ljusare än den var förut. Den ska bli en walk in closet.

Tapeterna blir randiga. Äntligen får jag ett rum med randiga tapeter! Vi har hållit oss ifrån det eftersom gamla hus sällan låter sig tapetseras med randiga tapeter utan att ställa till med mycken möda för att få det rätt. Ska man gå på känsla, ögonmått eller lod, liksom...

Den lilla musen är målad i skarven mellan murstocken och golvlisten och är ett minne från när barnen delade rum och kakelugnen stod mitt i det gemensamma rummet mellan alkoverna. Lilla musen får vara kvar även om rummet inte längre är ett barnrum. För många "god natt lilla musen"-minnen för att ta bort.


 

Vi tapetserar i sonens rum denna helg. Han har fått välja precis hur det ska se ut där inne.

Han har valt en randig tapet som är underbart fin. Den är vit och ränderna upplevs som ljust grå men är egentligen en bestrykning av en annan glans på bottenfärgen.
Vi hann sätta upp några våder igår innan dagsljuset förvann och det kommer att bli toppenfint.

Kram Sussie