Har man väl börjat med bokashi kan man inte sluta. Av matrester får du den finaste, mest näringsrika jord du kan tänka dig. När jag gräver ner bokashi på friland hittar jag maskar tjocka som pekfinget efter ett tag. De bearbetar och mumsar i sig bokashin och som tack bajsar de ut fantastisk jordnäring. Maskar och bokashi går fint i hop.
I tomathuset har jag odlingslådor där jag just nu grävt ner matavfallet som fermenterats med bokashiströ under några veckor. Så här gjorde jag:
Jag grävde ett dike i mitten av odlingslådan.
Sen tömde jag i hinken med bokashin i fåran.
Sen är det viktigt att blanda bokashin med den gamla jorden riktigt ordentligt. Jag brukar använda en grep för att verkligen blanda ihop allt på ett bra sätt..
Lika viktigt som att blanda väl, är det att sedan lägga ett lager med jord ovanpå alltihop som avslutning. Annars kan det dra råttor och andra djur. Och så förhindrar det lukt. Bokashi luktar speciellt. Inte gott säger en del. Helt okej säger andra.
In i tomathuset kommer inte hönorna in så där räcker det med ett jordlock, men i odlingslådorna som står ute, lägger jag alltid ett kompostgallernät på också förutom jordlocket. Annars kan man ge sig dän på att hönspatrullen kommer farande:
De älskar också att krafsa och smaska i sig av bokashin.
Efter ca två-tre veckor sår eller planterar jag där jag grävt ner bokashin. Då har det allra mesta av bokashin förvandlats till fin och näringsfull jord. Magiskt!
Kram Sussie