Ljusstakar De tre vise männen

 Hej alla!

Hur går det med julkänslan? Har den infunnit sig än?

Det var rätt så länge sedan som själva julafton var julens höjdpunkt för mig. Första advent, adventssöndagar i allmänhet och fixet innan, slår julafton med hästlängder. Och så juldagen. Den är nog på delad första plats tillsammans med första advent för mig.

I förra inlägget lovade jag visa ett av det finaste julpyntet jag sett på länge. Underbara ljusstakar av de tre vise männen från bungalow.dk. Jag har letat och letat men de verkar vara slut överallt hos svenska återförsäljare. Även utomlands är de slutsålda för jag har kollat Danmark och Tyskland också. Mest bara för att. Nu har jag satt upp mig på en väntlista inför julen 20201 och vi får väl se om jag tycker det är lika fint även nästa jul.

Idag är det fjärde advent och idag åker krubban fram. Änglar, jesusbarn och vise män ska ställas upp i väntan på julafton och juldag. Vem vet, kanske blir det ett inlägg till idag. Med ledighet framför mig känns det som att det finns all tid i världen att fixa och dona med allt.

Kram

Sussie

Luciatåg med minnen

Hej alla ljusspridare!

Visst är det konstigt med pynt? En del saker betyder lite extra mycket och sätter stämning bara genom att det finns en historia kring dem. Så är det med en del av vårt luciapynt. Det lilla tåget vid pepparkakshuset bär minnen från när barnen var små. De brukade ändra ordningen på figurerna då och då så att luciatåget ständigt förändrade utseende. Den lilla granen som den lilla kören samlats runt är gjord av cernitlera. Ett sånt där pyssel som duktiga fritidspedagoger såg till att förse våra barn med inför stundande jullov i lågstadieåldern. Jag tror att det är sonen som gjort den men är inte säker. Det kan lika gärna vara dottern också.

Övriga luciadekorationer är köpta från Vallis keramik. De ställs inte fram förrän på luciadagen. En sådan där jultradition jag håller fast vid. Jag börjar julpynta första advent och sedan fyller jag på varje helg fram till dan före doppardagen. Nästa helg kommer krubban att ställas fram. Den är viktig för påminnelsen om varför vi egentligen firar jul. 

Det är svårt att fota nu när mörkret är så närvarande. Ber om ursäkt för suddiga bilder. Slutartiden är så lång och jag borde köpa mig ett stativ. Eller kanske önska av tomten...

En annan sak jag gärna skulle önska mig av tomten tänkte jag visa i nästa inlägg. Det kan vara bland det finaste julpyntet jag någonsin sett. Synd bara att det verkar vara slut överallt. 

Luciakram

Sussie