Titta här, vem som ska ut och flyga och fara, i vida världen igen! Läs mer här.

Häromdagen fick jag en liten önskan. En önskan om att visa många, många bilder från vårt kök. Och då fick jag en idé!

Och idéer är till för att ta tillvara - eller hur?!

Jag tänker göra en... Ingvar! Ni vet, ha en temavecka.

"Missa inte! Köksvecka hos Granne med Selma!"

Det ska bli kul!

Vi ses väl nästa vecka?

Kram Sussie

Pytt i panna

Dagens inlägg blir en mix av allt möjligt. Ingen röd tråd, bara ett sammelsurium av svar på frågor och information om ett och annat. Det kan vara otroligt skönt att servera pytt i panna ibland. Ett slags reningbad och möjlighet att börja på nytt efter det.

Stallet
I mailboxen och i kommentarerna får jag frågor om hur det går med stallet :-) Då blir jag så glad, eftersom det upptar så stor del av allt vi företar oss just nu. Enkelt uttryckt, kan man väl säga , att vi i dagarna kommit till den där magiska gränsen, när man börjar bygga upp istället för att riva ner. Takbjälkar har specialinhandlats och satts på plats.

Och jag har lärt mig ett nytt namn - fyrskäring. Fråga mig inte vad det är, men jag gillar namnet. Och jag gillar att kunna säga: "Jo, det går bra med bygget! Vi håller som bäst på att byta ut en och annan fyrskäring just nu..." Låter klart mer insatt än: "Jo, det går bra med bygget. Vi byter ut nåt ruttet i taket..."

Kejsarrabatten

Fick en fråga för någon dag sedan, om hur min Kejsarrabatt ser ut färg- och formmässigt. Det är lite svårt att svara på det, eftersom den är så nyplanterad. När jag tog kortet i höstas, var det inte så mycket som blommade. Därför ser det väldigt grönt ut. Jag har annars försökt hålla basfärgerna i blått, lila och rosa, men sedan blandat in lite av gult och vitt. Bara som ett lätt penseldrag, inget som får ta över. Kanske får jag ändra lite under sommaren som kommer, men det gör inget. Det känns i magen som om den kommer att bli bra. Jag har ju också försökt att tänka på, att växterna ska ha olika sorters höjd och bladform.

Sponsrade inlägg

Frampå, kommer jag att ha inlägg i bloggen som är sponsrade på ett eller annat sätt. Det kan vara smycken, detaljer, inredning... Alla har de ett gemensamt, och det är, att det är saker som jag själv tycker om och som passar in på den känsla jag vill förmedla i bloggen.

 Jag kommer att tala om i inlägget, att det är sponsrat, och också länka till den som är ansvarig för varan, men det är fortfarande jag som gör inlägget. Jag har ju valt att plocka bort reklam på min blogg, eftersom jag gärna vill välja vad jag gör reklam för. Google-annonser i all ära - men ibland gör de reklam för saker som man själv inte skulle vilja använda. De sponsrade inläggen är en slags blandning av eget inlägg och reklam.

Kram Sussie

Rädda det som räddas kan

Det kostar att vara lat.

Jag brukar alltid ha en massa pelargoner under sommarhalvåret. Rosenpelargoner, vita pelargoner, Apple Blossom - och så förstås den vackraste av dem alla - Mårbackapelargonen.

Allra mest rädd är jag om mina rosenpelargoner. Nu finns de att köpa överallt, men det är något visst med att ha en historia bakom.

I höstas ställde jag ut alla mina pelargoner under några veckor. Det var ju så många och vi skulle göra så mycket. Det regnade ute... pelargonerna kunde ju få komma ut på grönbete - tänkte jag. Ingen som skulle behöva tänka på att vattna en miljon pelargoner. Vilken supersmart idé Sussie!

Pelargonerna såg ut att stortrivas ute, de fick stå kvar.

Men så en morgon  upptäckte jag till min fasa, att det hade blivit en frostknäpp under natten. Och då förstår ni att mina pelargoner hade stått ute - och "mått bra", ganska lång tid.

Rädda det som räddas kan!

In med dom, fort som busen!

Och under vintern har jag vankat som en äggsjuk höna för att hålla koll på vilka som överlevt.
Några Mårbacka, och en rosenpelargon. Gudskelov att det går att ta några skott av dem. Och gudskelov att min snälla mamma tagit sticklingar från sina Mårbackor. Det är ingen lat människa det! Hos henne har alla pelargoner överlevt.

Förlåt fru Rosenpelargon och fröken Mårbacka! Förlåt, för att ni bor hos en lat och lättjefull människa.

Jag ska vara så snäll, så snäll resten av året. Ni ska få den där pratstunden på mornarna, när jag dricker mitt morgonkaffe och plockar bort vissna blad.

Ni ska få extra gödning och någon som ser till er om vi åker bort eller har mycket att göra.

Och ni ska få stå i skyddat läge. Som utomhuspelargoner kan vi ju alltid låta de där ekivoka, lätt vulgära köpepelargonerna för 14.90 på PEKÅS få ta sommarjobb. Från och med nu är det ni som bestämmer!

Kram Sussie