- Inredning - Trädgård - Recept - Feng Shui - Välkommen till Granne med Selma!


tisdag 23 juni 2009

Så får du snygg häck!

Lugn, bara lugn!

Dagens inlägg ska inte handla om bantning eller cellulitträning. Istället ska det handla om häckar av det grönare slaget.
Vi håller nämligen på att anlägga sådana i vår trädgård. Det är en sådan där sak, som vi pratat om i flera år att vi ska göra, men så har något annat blivit gjort istället. Häckar skapar sådana fina rum och avgränsningar i en trädgård, så risken är stor att det kommer att bli häckar överallt...
Som ni alla vet, så fodras det alltid en massa förarbete. På gammaldags vis, har vi tjärstrukit plankor som kantstöd. Sedan har vi också lagt markduk, för att förhindra att ogräs kommer upp i vägen. Nytt bärlager och krattgrus ska på.
Vi har också lagt markduk, där plantorna är planterade. Lite lat är man ju, så förhoppningsvis slipper jag rensa brännässlor och smörblommor emellan häckplantorna när de vuxit upp till en ståtlig häck.

Det finns fortfarande tjärstrykning kvar att göra...

Av min mamma, har vi fått rensklippet, från en måbärshäck. Den är snabbväxande, frodig och tål de flesta jordar. Och inte kostar det oss annat än lite (läs mycket) vattning några veckor. Man gör bara så här:

  • Ta rensklippet och dra bort de nedersta bladen.

  • Gör hål i jorden med ett rör eller en skruvmejsel .
  • Ta tre skott och stoppa ner.
  • Vattna.
  • Vattna sedan varje dag tills du märker att skotten rätar upp sig och har rotat sig.


Ovanpå markduken ska vi sedan lägga täckbark, men just nu får det se ut så här eftersom det går lättare att vattna.

Ett litet tips: Jag använder en rotvattnare. Suveränt!

Kram Sussie!

P.S Många har gratulerat mig till att vara månadens blogg i Lantliv. TACK! Eftersom jag inte prenumererar har jag inte tidningen förrän den kommer ut i handeln - den 25 juni. Väntar med spänning på att få läsa vad det står.... D.S

lördag 20 juni 2009

Kejsarrabatten - del 5

”När den unga flickan ifrån Skrolycka var sjutton år gammal, så hände det sig, att hon kom gående till kyrkan en sommarsöndag i sällskap med bägge föräldrarna.

Medan hon gick på vägen, hade hon över sig en schal, som hon la av, när hon kom i kyrkbacken, och då fick man se, att hon var klädd i en klänning, som ingen i socknen hade sett make till.


En av de där köpmännen, som går omkring med stora säckar på ryggen, hade letat sig fram ända till Askedalarna, och när han hade fått se Klara Gulla i hennes friska ungdomsprakt, hade han tagit fram ett tyg ur påsen, som han ville förmå föräldrarna att köpa åt henne. Det var rött, och det gick i skiftningar, och det var nästan som siden. Tyget var likaså dyrt, som det var vackert, och det fanns ingen möjlighet för Jan och Kattrina att köpa tösen en sådan klänning, fast nog kan man förstå, att åtminstone Jan inte skulle ha begärt bättre.

Men tänk, att när handelsmannen hade trugat och bett dem förgäves en lång stund, så blev han rent ifrån sig över att han inte fick sin vilja fram! Han hade satt sig i sinnet, sa han, att deras dotter skulle ha tyget. Han hade inte sett någon i hela trakten, som det skulle bli så vackert på som på henne.
Och därpå tog han och mätte av så mycket tyg, som behövdes till en klänning, och gav det till Klara Gulla.
… Den söndagen, då Klara Gulla skulle visa sig med den nya klänningen vid kyrkan, hade varken Jan eller Kattrina kunnat stanna hemma, så nyfikna var de att få höra vad folk skulle komma att säga. Och det gick så, att alla människor la märke till den röda klänningen, och när de hade sett på den en gång, så vände de sig om och såg på den en gång till.
… Men nu föll det sig så, att den söndagen var det prosten i Bro, som skulle predika i Svartsjö, och inte den vanliga prästen. Och prosten var en sträng och gammaldags man, som blev förargad över allt slags överflöd både i kläddräkt och annat.
- Hör du, min flicka, jag ska säja dig en sak, sa han till Klara Gulla och la handen på hennes axel. Det är ingenting, som hindrar mej ifrån att klä mej som en biskop med guldkors om halsen, om jag så vill.Men det gör jag inte, för jag vill inte synas förmer, än jag är. Och på samma sätt ska inte du klä dig så grann som en herrgårdsmamsell, när du bara är dotter till en fattig backstusittare.
… Jan var färdig med ett svar, innan han kom ur hörhåll.


- Om den här lilla flicka skulle vara klädd på ett passande sätt, sa han, då skulle ho vara fin som sola, för e sol å e glädje har ho vart för oss, alltsen ho föddes.


- Om det är så, att du har varit till ljus å glädje för dina fattiga föräldrar, så kan du bära din dräkt med heder, sa han med mild röst. För ett barn, som kan skaffa lycka till far å mor, det är det bästa, som vi ser för våra ögon.”



I kejsarrabatten har jag planterat:


  • Malvor, malvor, malvor! I våras sådde jag bl.a. Rödmalva och på påsens baksida står det: "Likt satinglänsande ballerinor med veckade kjolar dansar denna malva högt i rabatten."

  • Rödmalva, liksom sommarmalva och rosenmalva, får symbolisera Klara Gullas röda klänning.

Fortsättning följer nästa söndag!


Kram Sussie

fredag 19 juni 2009

Midsommarafton
















Midsommarafton, och solen strålar från klar himmel! Så skönt och så välbehövligt.


Alla har vi ju våra traditioner när det gäller midsommar. Hos oss finns det bara en - nubbesalladen.

Ett år dansade vi kring midsommarstången, sjungandes alla reklamjinglar som fastnat i huvudet under året. Vi skuttade runt med barnen när de var små och sjöng "ICA:s egna vaaaror, som vi gjort själv..." - de kunde massor av reklamlåtar som spelades på TV för tillfället. Vi skrattade så vi nästan låg dubbelvikta och barnen pratar om det än idag. Ett roligt midsommarminne, om än lite otraditionellt.


Har du tid över idag, så kommer här receptet på just det enda som MÅSTE finnas på vårt midsommarbord - inte ens jordgubbar hamnar på första plats hos oss.
Nubbesallad

1 dl gräddfil

1 1/2 dl majonnäs

4 msk kaviar

1 st rödlök

1/2 dl purjolök

1/2 dl finklippt dill

1 burk matjessill

5 kalla kokta potatisar

Blanda allt och servera på hårt tunnbröd.

Kram Sussie