Prövning med finess

 

Han är bra snäll.

Och så är han lika noga med detaljer som jag. 

Ända sedan vi byggde bokhyllorna i biblioteket så har det varit som att vi väntat på att de ska kännas bättre . Krönet för kompakt. Sockeln för liten.

Och jag är osäker på färgen.

Vi har inte ens fogat in listorna ordentligt och jag hatar glipor. Det ser ofärdigt ut.

Istället för sockel ska vi testa att göra små ben så att känslan blir mer av bokskåp istället för "hemsnickrad bokhylla". Lite mer finess.

Det kan ju bli väldigt fel. Eller också blir det precis det vi vill åt. Sånt vet man ju inte förrän man provar. Och det gör vi gärna. 

Provar.

Apropå gardintyget jag visade i förra inlägget så blev det inte världens hurrarop från övriga i familjen. Majoriteten (eller ja... alla förutom jag) undrar om det kommer att bli rörigt ihop med tapeten som ni skymtar på bilderna ovan. 

Just nu är jag i "Vi kan väl prova- läget". I alla fall i tanken. Men okej, jag prövar att tänka om också. För man vet ju som sagt inte förrän man provat.

Och det gör jag ju gärna.

Kram Sussie

Grönt ljus för blått i biblioteket

Hej alla fina!

Vi har tillbringat helgen i Dalarna hos släkt och vänner. Närmare bestämt i Rättvik. Skratt och gemenskap är liksom det bästa man kan fylla livet med.

När det börjar bli höst brukar jag få inspiration till att greja inomhus igen. Sommaren och våren är jag knappast inomhus alls utan tillbringar all ledig tid i trädgården. Men nu så.

Ni vet, jag gillar listor, att planera och att ha målbilder att jobba mot. Jag har satt ihop en moodboard för det rum som jag grejar mest i just nu, biblioteket.

Jag har haft så svårt att få till det där inne eftersom jag har levt med någon föreställningsbild av att bibliotek ska gå i grönt. Men vet ni - jag struntar i det nu. Jag vill hellre att det går i vitt, beige och blått som alla andra rum i huset. När det gäller inredning är jag nog tyvärr inte så ombytlig. Jag hittade min stil för länge sedan och har aldrig hakat på någon direkt trend. Tråkigt men sant.

Skinnfåtöljerna har hängt med sedan inköp 1989. Världens skönaste och färgen matchar fint med kuddarna från Klässbol.

Ski

I Rättvik hittade jag dessa lampfötter som fick följa med hem. Just nu letar jag lampskärmar och tänker mig vita i linne.

Drömkrukan från Svenskt Tenn. Inte min än men man kanske skulle önska sig från tomten...

Favorittyget nummer ett till detta rum är det här som jag skulle vilja sy rullgardiner av. Ni vet sådana där á la  1700-tal. Jag tröttnar aldrig på dem. Har den gardinuppsättningen i köket, hallen och sängkammaren redan, så varför inte i ett rum till?

Älskar den här typen av matta. Ibland dyker de upp på nätauktioner till bra pris annars är det lite väl dyrt för min smak. Hittade en liknande till väldigt fördelaktigt pris på Rusta. 

Nu ska jag fortsätta måla fönsterkarmarna där inne. Det blir lagom pyssel för söndagseftermiddagen.

Kram

Sussie

Vinbärssaft och helgbravader

 Hej alla fina!

Idag har vi fått mycket gjort även om det inte känns som vi gjort annat än slappat, fikat och myst. Det blir gärna så där när man kommer upp tidigt. 06.15 är ju ändå rätt tidigt att gå upp är man är ledig menar jag. Jag antar att det har med åldern att göra även om jag alltid har tyckt om att gå upp i ottan.

Saft har kokats, mattor har tvättats och fönstersmygarna i biblioteket har fått sig en välbehövlig uppfräschning och är nu så där fräscht ommålade som nästan gör att man hajar till när man kommer in i rummet.

Och så har vi bakat pizza tillsammans med barnen och deras respektive. Underbart gott! Jag som inte äter gluten gjorde mina bottnar av broccoli, ägg, pesto, vitlök och glutenfria havregryn. Vill ni ha recept så skriv gärna en kommentar. Eftersom jag precis återupptagit bloggen är det svårt att veta vad ni vill läsa. Jag ser dock på statistiken att ni är många som kikar in. Veckan som gått har det varit över 3000 visningar på bloggen vilket är helt fantastiskt. Så glad över det!

Min silställning är en riktig trotjänare från 70-talet. Duken är utbytt men ställningen... ja ni ser ju färgkombon på den. Tänk att vissa färger är så förknippade med vissa tidsepoker *haha*.

Det är inte bara silställningen som är gammal. Även kokboken har varit med ett tag. Lappad, lagad och oerhört älskad.

Sidan med saftreceptet är bucklig efter alla år som den fått utstå skvätt och söl. När det kommer till saftrecept är jag inte så äventyrlig av mig. Jag har gjort samma recept sedan jag fick boken. Då var jag 16 år och hade precis flyttat hemifrån. Det ska böjas i tid det som krokigt ska bli.

Nu ska jag avsluta söndagen med att ta upp potatis i köksträdgården. Och simsalabim så var helglistan avklarad. 

Kram

Sussie