Det är inte mer än cirka hundra år sedan, som det fanns luffare i Sverige. Luffare var människor som inte hade något annat val än att ge sig ut "på luffen" för att försöka få ihop pengar till sitt levebröd när det var ont om jobb.
En del av luffarna började tillverka bruksföremål av ståltråd. Det kunde vara vispar, brödnaggar, säkerhetsnålar och fönsterhakar. De fick betalt i småslantar eller i form av mat och sovplats för natten.
Tänk, vad tiderna förändras!
Handen på hjärtat - skulle ni välkomna en helt främmande man i ert hus och låta honom få mat och sovplats för en visp?
Handen på hjärtat - det skulle inte jag... våga...
Fast jag älskar luffarslöjd!
Luffarslöjd är på modet igen. Fast det görs inte av luffare längre. Och jag tror att många kallar det trådarbeten nu för tiden.
Min goa, goa kompis Mia gör sådana där vackra trådarbeten! Och henne behöver man inte vara rädd för heller. Hon är godheten själv! Tack Mia, för att du stått bredvid och stöttat mig genom hela resan med Stallet!
M... som i Mia.
Kram Sussie
P.S Vi har INTE pratat om att göra ett varsitt inlägg om varandra. Detta var precis som i Triss-reklamen: Plötsligt händer det... D.S
15 kommentarer:
Visst är det vackert med trådslöjd! Går det bar bo en natt hos er i sommar...vi ska ju runt på lite vandrarhem + erat då kanske...Kramis Gunilla
Nej men Sussie, ibland bara stannar tiden för en stund. Precis så var det nu......
Tänk, just idag kände jag så för att göra ett inlägg om kafferepet i söndags - också har du gjort ett inlägg om mig!?!?!.... Håller med dig nu, tror jag måste köpa mig en trisslott imorgon *ler stort och lyckligt*
Tack snälla du för att du är min vän Sussie. Det är jag väldigt glad för, bara så du vet.
Tiden finns inte alltid för oss båda att ses, men i tanken finns du med mig ofta, ofta.
Kram på dig!
Mia
Och, förresten - jag är ju inte så värst farlig så om jag tar med mig tången och tråden och står utanför dörren nån dag så betyder det bara att jag väldigt, väldigt gärna vill sova över i Stallet *hi, hi*
Hur många vispar blir det tro?!......
Åhh vila vackra pardörrar u har och vilken fint trådarbete Mia har gjort......lite nyfiken är jag vart du håller till med ditt kafferep. Är nämligen själv från Bössviken, någon mil ner mot Kil, så i Stavik har jag varit några gånger......ha det gott, kram
Hihihi...:)..*lycka*..
kram..Pia
Jag som har ganska många år på nacken har ju upplevt det där med "luffare" och jag minns att min mamma alltid bjöd dem på mat. En av dem var hon rädd för men de andra var jättesnälla och glada. Luffarslöjden är så fin och det är roligt att den kommit tillbaka.
Må så gott och trevlig helg.
Yvonne
Men så vackra bilder, och fint trådarbete! Njutbart.
/Marie
Grattis du rara!!!! Blir så glad för din skull och vet ju hur mycket och länge ni har kämpat! Jag skriver gärna ett litet inlägg om detta på min blogg om det är ok med dig? KRAM i massor till både dig och gubben din!
Åh vilket härligt o gracilt trådarbete. Folk litade nog mer på varandra förr. Kram /Therese
Vilka vackra trådarbeten! Din vän Mia är verkligen duktig.
Önskar dig en trevlig helg!
Kram Maria
Hamnade här av en tillfällighet... Vackra bilder, men du visst är det en pärlhyacint...inte snödroppe som hänger i luffarslöjden?
Ha det...
MVH Agneta
Helt underbart rum... dörrarna, detaljerna... Me like! :)
Hoppas att du har haft en underbar helg! :)
Hihi, jag såg Mias inlägg också, så kul:)
Visar dessutom själv en krona som Mia gjort på min sida idag...och Mia kan man släppa in utan att behöva bli rädd:)
Kraam
God kväll!
Vilken härlig, inspirerande blogg jag hittade till!
Vad glad jag blev :)
Mysigt med kafet!
JG BLIR LITE AVIS... DET ÄR JU DRÖMMEN!
Ha en fin kväll och vecka!
Jag ska kika vidare! :)
Kram
Hej!
Så jättefina bilder och vilken underbar dekoration din vän gjort. Ha en underbar dag
/Karin
Skicka en kommentar