- Inredning - Trädgård - Recept - Feng Shui - Välkommen till Granne med Selma!


söndag 28 januari 2024

TAR TILLVARA GAMMAL KRUKVÄXTJORD OCH GLÄDS ÖVER SPARAD HUNDRING

Som jag längtat efter att börja förodla och peta ner små rara fröer i finsållad jord. Idag gick startskottet och först ut var att fixa till en egen såjord. 

Jag har ingen budget att hålla mig till när det gäller sådder och fröer, men när jag ska köpa såjord blir jag snål som attan! Drar mig in i det längsta och muttrar över hundringen jag ska behöva slänga ut på nåt som inte behövs mer än bara det allra första i odlingen. De små fröerna innehåller den näring de behöver allra först. Såjorden ska ju mest vara till för att det ska finnas nåt för fröet att få fäste i innan det är dags för omplantering i mer näringsrik jord. Säger som Emil i Lönnebergas pappa om sammetsasken:

- Totalt värdelös!

I år gör jag istället ett test som jag inte har en aning om ifall det fungerar eller inte. Går det vägen blir det vinstlott!

Jag har sparat gammal krukväxtjord som gjort sitt. Har finsållat den och vattnat igenom med kokhett vatten för att ta död på eventuella sorgmyggor eller bakterier som inte ska finnas i såjorden. 

En del steriliserar jord i ugnen, men det känns inte något vidare för mig. Jag testar kokande vatten istället. Det som dör det dör.


Jag sår i gamla godislådor som jag gjort hål i botten på. Jag ställer sedan lådorna på locket som blir ett helt storleksanpassat litet fat. Det gäller att ta tillvara och återbruka allt som går. Det är ju ändå fröerna som det är roligast att lägga pengar på.



Först ut att planteras blev fjällkvanne och riddarsporrar. Fjällkvanne är ny för mig, men det verkar vara en festlig trädgårdskompis. Trivs den kan den bli nästan två meter hög och fröbollarna kan bli stora som fotbollar. Fjällkvannen är vitaminrik och har hjälpt människor att överleva sedan lång tid tillbaka när missväxtår lurat och så sägs den hålla björnar borta. Hittade rolig information om växten både här och här för den som vill läsa mer.

Bild av fjällkvanne lånad från Cramers blommor.


Nu ska jag fortsätta sålla jord och lyssna färdigt på den tredje boken i en serie som jag läst under januari. Berättar mer i nästa inlägg.

Kram
Sussie


måndag 8 januari 2024

ATT HÅLLA SIG


Snön hänger som gardiner på pergolan. Man kan nästan tänka sig hur det skulle vara om man satte upp en skyddsväv här. 

Egentligen hade jag tänkt att starta odlingen av purjolök redan nu i början av januari, men sen tänkte jag om. Istället började jag fundera på om det tidiga igångsättandet har någon funktion över huvudtaget eller om det bara är en insättning på mitt själsliga nöjeskonto.

Jag landade i det senare och kommer därför att hålla mig från purjolökssådd ungefär en månad till.


Även odlingslådorna har fått som ett hängande snötäcke över sig. Snö är ett fantastiskt skydd när det är riktigt kallt.


Att hålla sig innebär att:

  • Extraljus behövs en månad mindre. Energiförbrukningen minskar och miljön skonas. Det rimmar ju lite dåligt med hållbar odling om det bidrar till utarmning av miljön. Visserligen odlas en giftfri purjo, men det är ju snyggt om den också ger mer än vad den tar på totalen.
  • Plantorna slipper stå för länge inomhus i väntan på uteplantering. Jag vet inte hur många gånger jag tänkt tanken om det överhuvudtaget kan bli något av det rangel jag satt ut. Visst, det har blivit bra, men de första veckorna brukar det mesta arbetet för plantan vara att tjocka på sig innan den börjar växa igen. 
Jag stillar därför min odlingsiver med att läsa i trädgårdsböcker, leta målbilder på örtagårdar och se över fröförrådet. Det går det med. Det svåraste kommer nog att vara att inte ryckas med när ”alla andra” drar igång odlingar och frestar mig på sociala medier. Önska mig lycka till.

Kram 
Sussie

söndag 7 januari 2024

MÅLBILD AV EN ÖRTAGÅRD

 


Här planerar jag just nu en örtagård som ska påbörjas 2024. Visst har jag några kryddväxter, men de är lite utspridda. Det kommer de att fortsätta få vara, men här vill jag också ha en mer samlad odlingsyta för smaksättarna. Sådana som trivs i riktigt varmt läge för här gassar solen på mest hela dagen.
Snö gillar jag inte särskilt mycket, men förlät den när jag kunde använda den till att testa olika former på örtagården.


Jag tänker mig att örtagården ska få fortsätta bakom trädet, så att trädet - och den lilla dammen som också gömmer sig under snön - ska bilda en samlad enhet.
Eftersom jag gärna vill att trädgården håller handen med huset som är byggt på 1920-talet så är jag nästan säker på att kanten runt örtagården ska bestå av runda stenar. 

Känslan ska vara ordnad men ändå lite mer fri, tror jag. Någon liten trampsten, yvigare plantor. Lite mer fritt än strikt.  I huvudet ser det just nu väldigt fint ut. Letade målbilder på nätet och hittade dessa från @blomsus på Instagram.


En liten stig. Livet blir mer komplett med en liten stig av knastrande gårdsgrus. En kisse i siktlinjen är snudd på perfektion.

Byt ut växtvalet och tänk kryddväxter i sjok under trädet. Vår lilla damm som gömmer sig i allt klorofyll. Här är en av mina målbilder av örtagården just nu.

Kram 
Sussie