Mårbackapelargoner och silverkallor

När ska man egentligen väcka sina pelargoner? Februari månad är en bra månad för det.
Just nu håller jag på som bäst med det här hemma.

Vi har ett bra förhållande jag och mina pelargoner.
De talar liksom om när det är dags och då spelar det ingen roll vad regelboken säger.

De börjar blomma med små, bleka blommor på långa, rangliga stjälkar. Och sätta knoppar.

Så talar de om att jorden är mager och uttjänt och att de måste börja blomma för att sätta frö och på så sätt överleva.

- Snälla, Sussie, säger de. Ge oss bättre förutsättningar så lovar vi att blomma vackert och överdådigt nu när ljuset är på väg tillbaka.

Jag beskär, tar skott och omplanterar på samma gång. Hittills har de alltid klarat omställningen även om den är brysk. Jag daltar ju aldrig med mina pelargoner om ni kommer ihåg. (Här kan ni läsa mer om det och hur man tar sticklingar av mårbackapelargoner.)

Ser ni förresten på OS ? Det gör inte jag. Jag är totalt befriad från den där genen som gör att man uppskattar sport på tv. Det räcker med att titta på nåt sammandrag över godbitarna. Som när OS-bukettens hippaste blomma - SilverKallan - fixade guldet tillsammans med sina lagkamrater i stafetten till exempel. Då tittade jag.

På sammandraget.


Kram Sussie

Julkrona av mossa

Som bloggare får man ofta frågor från läsare som undrar om saker man skrivit om.
Jag får ofta frågor om såpade golv och mårbackapelargoner.
Men gissa vilken som är den absolut vanligaste frågan?

Den vanligaste frågan är tveklöst:

- Hur hinner du allt?

Standardsvaret är:

- Jag ser aldrig på tv.

Fast det är egentligen ett svar som endast stämmer till viss del. Jag ser visst på tv. Kanske lika mycket som andra människor, vad vet jag.

Hemligheten ligger i att jag ser på tv när jag själv vill. Vi har Canaldigital  , den inspelningsbara boxern.  Jag väljer alltså vilka program jag vill se, spelar in dem och tittar sedan när jag själv vill.
När barnen var små var detta perfekt! Inga middagar som blev avbrutna för att Bolibompa startade t.ex.

Och nu, med all reklam som programmen innehåller, är det underbart att kunna sätta på paus och sedan spola när reklamen kommer. Förr gick man på toa när reklampausen kom. Nu går jag på toa när jag behöver.

Tid är ju faktiskt det enda rättvisa här i världen. Vi har alla precis lika mycket tid oavsett ålder, kön, ekonomi eller annat. Kruxet ligger ju i hur vi använder tiden och vilka möjligheter vi har att kunna prioritera den.

Kram Sussie

Återbruk ~ Reuse

Det är roligt och väldigt praktiskt, att inreda med tema.

Verandan är ju inredd med en touch av marin stil och därför blev jag så oerhört glad när Pia  kom på besök och visade vad hon skapat av återbruk.

En bit drivved och ett hjärta av rostig metalltråd fick mitt hjärta att slå ett extra slag av glädje och jag köpte det på fem röda. Var det skulle sitta visste jag direkt.

Visst är det vackert i all sin enkelhet?
Precis rätt grå färg. Precis lagom rufft. Och precis den symbol jag ville tillföra verandan. En plats vi älskar att vara på. En plats vi gärna umgås med våra nära och kära på. En hjärteplats helt enkelt.

Som alltid måste jag också ha en liten Mårbackapelargon inom synhåll. Denna pelargon har precis den rätta rosa färgen, så den ska jag använda som moderplanta till nästa års pelargonbestånd.

Jag har faktiskt några Mårbackapelargoner som (i mitt tycke) har en alltför skarp rosa färg. De tänker jag ge bort. Jag är nog lite petig när det gäller nyansen på Mårbackapelargoner.

Tro det eller ej, men i mitt huvud poppar det upp julidéer i massor. Fast de tänker jag vara tyst om ännu ett litet tag. Än vill jag njuta av sommarens sista sköna dagar.

Kram Sussie

Mormors Mårbackapelargoner

Titta vilken vacker handduk!

Mönstret "Mormors Mårbackapelargoner" fick mitt hjärta på fall när jag såg det. Ibland blir man bara så lycklig när man hittar det där lilla extra. Mönstret är skapat av textildesignern Marléne Sandblom Ek som faktiskt bor i Västra Ämtervik!
Redan på Selma Lagerlöfs tid rådde det olika uppfattningar om vilken sida av Fryken som är den bästa, den vackraste, den mest framgångsrika. Ni minns kanske följande historia?

Det vackra mönstret finns även på disktrasor. Tänk att ha en disktrasa som är så vacker att man inte vill använda den!

Tänk att en disktrasa och en handduk kan få hjärtat att spritta till!

De underbara sakerna hittade jag på Hildas Trädgård, en webbutik som säljer produkter för odling och inredning. Kika gärna runt på deras hemsida så hittar ni fler saker som får (odlings)hjärtat att spritta till.

Kram Sussie

Frågor och svar

Jag får många frågor i min mailbox och bland kommentarerna. Här kommer lite svar på de senaste frågorna:

"Så jättefina hyllor! Är de platssnickrade?"

Det är Raymond som snickrat dem på plats i köket. De är tillverkade av 28 mm tjock fura. Konsollerna är gjorda av samma virkesdimension. Formen på konsollen har vi ritat på frihand efter att ha kikat runt i olika heminredningstidningar.

"Vad har ni använt för material till panelskivan i sovrummet? Har försökt fråga på bygghandeln men de fattar inte riktigt vad jag menar."

Man kan använda gipsskivor eller MDF. Båda dessa material är "döda" material och då slipper man att det spricker i skarvarna.


"Vad är länken till den här med apelsinblommorna, något som jag vill prova."

http://grannemedselma.blogspot.se/2013/01/josses.html

"Övervintrar du dina pelargoner så att de håller sig sådär fina med blommor och allt?"

Jag gör lite olika. Många gånger har jag behållit mina pelargoner som de är och vattnat utan näring när de blivit törstiga. De har stått i fönstret som vanligt i ett rum där det inte gjort något om de sett lite skräpiga och rangliga ut. Blommorna plockar jag bort allteftersom de vissnar.
Vissa år har jag burit ner dem i källaren där de stått svalt (ej frostkallt) och bara gett lite vatten ett par gånger under vilan.

"Måste man ta sticklingar från Mårbackapelargoner nu, på våren, eller är det ok att ta det i juni också?"

Jag tar sticklingar när som helst under säsongen (februari - hösten)


Hoppas ni har haft en fin påsk allesammans!
Kram Sussie

Så tar du sticklingar av dina Mårbackapelargoner

Det finns ett skimmer av mystik kring Mårbackapelargoner. De anses besvärliga.
De växer inte som man vill utan skjuter i höjden och blir rangliga istället för knubbigt välväxta.
De sköts som små bebisar och serveras både vatten och kärlek i överflöd.

Kärlek får de hemma hos oss också, men sen är det faktiskt lite si och så med resten. Jag behandlar dem utan minsta krusidull. Ibland är de snustorra, ibland tar jag skott av moderplantan så att det knappt finns något kvar av den.

Och faktum är att vi har ett bra förhållande, jag och mina Mårbackapelargoner. Vi vet var vi har varandra.

För några veckor sedan så köpte jag nya moderpantor. Nu har jag tagit sticklingar av dessa. Tre Mårbackapelargoner har blivit åtta.

Här är ursprungsplantan. Lyfter man på bladen hittar man massor av nya plantmöjligheter.

Det är nu som modet krävs för er som känner er lite (för) rädda om pelargonerna. Jag utgår från tanken att sticklingarna är viktigare än moderplantan. Då är det lättare att ta massor av sticklingar.

Som ni ser så har jag kapat moderplantan rejält. Av det jag kapade av blev det sedan tre kraftiga och fina sticklingar. Denna gång använde jag en vass kniv för att få fina snittytor. Sax är också bra (och ja... jag nyper av med fingrarna också. Som sagt: jag pjoskar inte. Det är liksom jag som bestämmer).

Så här ser en fin och livskraftig stickling ut. Som ni ser har den många blad. De nedersta ska bort så att det blir en bättre stam på sticklingen. De nedersta bladen ruttnar ändå så det är lika bra att ta bort dem direkt. Och så tar de onödig kraft från plantan som behöver lägga energi på att bilda rötter istället för att försörja blad med vatten och liv.

Jag sätter alltid ner mina sticklingar i jord direkt. De bildar rötter och rotar  sig utan att behöva stå i ett vattenglas först.

 

 

En del kanske sätter på en platspåse med lufthål för att hjälpa sticklingarna att rota sig. Det gör aldrig jag, det funkar ändå.

 

Nu är det bara att vänta och komma ihåg att hålla jorden lätt fuktig så att rötter kan bildas.

 

Lycka till med era Mårbackapelargoner!

Och kom ihåg: De är tuffa och tåliga! Och byt ut ordet ranglig till uppåtsträvande så kanske Ni ser på dem med andra ögon när det tar fart på fönsterbrädan. Annars är det ju bara att ta nya skott igen :)

 

Kram Sussie

Norrfrid

På ett av mina köksskåp hänger just nu ett hjärta. Det är en gåva från Eija! Visst är det vackert?!

Alla som följer Eija på hennes blogg vet att hon är en kvinna som har modet att följa sina önskningar. Tack vare henne har jag fått en längtan att resa uppåt i landet. Jag vill bo på hennes B&B!

Tack för hjärtat Eija! Det förmedlar tro och tillit att lita på den egna kapaciteten.

Jag får ofta frågor i min mailbox från er läsare. Det kan vara frågor om pelargoner, om att starta företag eller om vilken färg jag använder när jag målar. Ofta handlar frågorna om våra såpade golv. Jag ska försöka få till ett inlägg om golv snart, för nu är ni några stycken som mailat om precis det. Tack för att ni visar sånt intresse!

Efter förra inlägget om Mårbackapelargoner fick jag några frågor om beskärning och jord. Jag ska göra ett inlägg om det också snart.

Nu ska jag gå ut i solen och sätta mig ett tag. Sportlovets sista dag bjuder på underbart väder!
Kram Sussie

Mårbackapelargoner

Idag har jag planterat om mina Mårbackapelargoner. Inte alla, för jag har ganska många, men en stor del av dem.

Förra året snålade jag och använde jord som inte innehöll så mycket näring. Resultatet blev pelargoner som blommande fantastiskt, men nästan utan några gröna blad.
I år satsar jag på bättre jord och hoppas att mina Mårbackapelargoner ska berika mig med några blad bland blommorna också.

 

Jag planterar alltid Mårbackapelargoner i lerkrukor.

 

 

Med åren har krukorna fått härlig patina.

De här kraftiga exemplaren är nya och ska få agera modersplantor i år. Först ska de rota till sig ordentligt i sin nya jord och sedan ska jag ta skott av dem.

Kram Sussie

Trädgårdsinspiration

Min sista lediga dag, innan sommarlovet tog slut, besökte vi ännu en trädgård som deltog i Tusen Trädgårdar.
Under en hel vecka har jag gått som i en egen liten bubbla och bara låtit inspirationen sätta sig fast ordentligt i hela min kropp, så rädd för att bara rusa vidare mot andra inspirationskällor att jag inte ens vill göra ett blogginlägg för snabbt.

Ni vet, lite grann som när barnen var små och precis hade kommit hem från ett roligt barnkalas och ville åka till en kompis och leka direkt efter. Sällan eller aldrig fick de det, eftersom jag ville lära dem att stanna kvar i känslan av att ha haft en rolig eftermiddag och inte rusa vidare till nästa upplevelsekick.

Vi reste hit, till Furuvik i Storfors och kom till en trädgård som fick min trädgårdssjäl att finna ro för en lång tid framöver. Jag fann en trädgård som har svaret på alla mina önskningar.

Här kommer en bildkavalkad på något av det vackraste jag upplevt i trädgårdsväg:

Rosa Mårbackapelargoner i vita blomlådor.

I urnorna på trappen välkomnandes man av röda pelargoner. Ett bra trick enligt feng shui är att placera något som drar ögonen till sig vid ingången. En röd dörr, röda blommor... Ögat drar sig till rött och besökaren vet var ingången är placerad.

En rundel av buxbom innehållande rosor och heliotrop.

Stormhatt, phlox och borstnejlikor. På väggen en lila clematis som passar perfekt till husets gula kulör.

Vårdträdet är en kastanj.

Underbar kombo: Gullris och vad jag tror är en kornell kallad "Diablo".

Under framsidans kastanj möttes man av porlande vatten. En trädgård för alla sinnen.

Här bor kycklingarna.

Några månader gamla är det snart dags att få flytta till den stora hönsgården längre in i trädgården.

Fänrikshjärta gör gränsen mellan rakt och kantigt lite mer mjuk och romantisk.

 En trädkoja! Precis som vi har.

Ett av gårdens gästhus där man nästa sommar planerar för B&B.

Här fick jag ett bra tips! Om man gallrar ur lite mellan hostan och planterar en annan växt där -som t.ex. fänrikshjärtan - blir rabatten luftigare och tydligare.

Phlox i lila, rosa och vitt.

Genom denna rabatt går en liten stig. På våren är här sprängfyllt med påskliljor, tulpaner, scilla... Vilken ögonfröjd det måste vara.

Närbild av stigen.

Vacker kombination!

Ett vitt staket och en klarblå stormhatt. Det enkla är det vackra!

Det är inte bara växter som är vackra i en trädgård.

Växthuset var en hel upplevelse i sig. Jag tror aldrig jag sett så kraftiga Mårbackapelargoner. Vad är hemligheten?

Afrikas blå lilja kommer jag att försöka mig på nästa sommar. Den fanns planterad i krukor på flera ställen i trädgården.

Detaljbild från växthuset.

Här kan man sitta och mumsa vinbär. Lägg märke till den lilla stensättningen. Så lagom mycket!

Less is more, Öppna fria ytor är vackert. Och gräsmattan var just bara en gräsmatta. Jag upptäckte inte ett enda groblad eller en endaste maskros. När man tänker efter vilket enormt arbete det ligger bakom det, kan man ju inte bli annat än imponerad.

Köksträdgården.

Vem drömmer inte om en egen sandstrand?

Min tagetesfördom bleknar mer och mer.

Blommande näckrosor... say no more.

Mittemot trädgården ligger Lundsbergs skola.

Trädgården har en egen udde med en promenadstig längst ner vid vattnet..

Ordning och reda i kompostriket! En kompost för varje år. Tre år tar det från start till färdigt jordförbättringsmaterial.

På våren ser hönsgården ut så här. Massor av lökväxter och lyckliga höns!

Ett vackert stilleben. Renfana och rönnbär.

Hög klarbå stormhatt längst bak i rabatten. Framför är det planterat vit phlox och längst fram bortsnejlika i en mörkt, mörkt röd nyans. Nästan chokladbrun.

Dahlior som frösås i mars varje år. Lägg märke till det vackra läget med vattnet längst ner i trädgården.

En porlande liten fontän ger ett välkomnande hörselintryck precis framför huset. Natursten, hosta och ormbunkar bidrar till känslan av lummig, romantisk trädgård.

Mjukt rundade former gör att ögat vill se mer. Vad finns det bortom svängen?

Kram Sussie