Sunne kommun är känt för många saker. En av dessa saker, är de fantastiska författare, som bygden kan stoltsera med:
Selma Lagerlöf...
Göran Tunström...
Helen Tursten...
Tove Klackenberg ...
Inga-Britta Sundqvist...
Nu har ännu en stjärna fötts på den värmländska litteraturhimlen!
Den 26-27 november släpper Karina romanen ”Bara en pärla” i samband med
bokmässan på Värmlands museum i Karlstad. Det är en roman om relationer, drömmar och ond bråd död och utspelas i Sunnemiljö.
Karina är en aktiv tjej och en riktig eldsjäl värd namnet. Hon målar, tränar och bloggar.
Om ni gör ett besök på hennes
blogg, kan ni följa hennes bloggturné, som börjar i och med mitt inlägg.
- Vad fick dig att ta steget - att skicka iväg ditt alster till ett förlag?
Karina:
-Drömmen låg länge i bakhuvudet men jag trodde aldrig att jag skulle komma så långt att jag verkligen skickade iväg manuset. Att ens tänka tanken att något jag hittat på skulle bli en bok kändes väldigt avlägset. Så när jag väl skickade iväg det vågade jag inte ens berätta om det för sambon.
En dag ringde ett förlag och förklarade att de gillade min historia. Gissa om sambon blev förvånad när jag berättade för honom!
Jag:
- Vad är nästa dröm du vill uppfylla?
Karina:
- Att boken blir omtyckt av läsarna. Det är en minst lika stor dröm som att få den utgiven.
Jag:
- Har du något motto som du lever efter?
Karina:
- Jag vill försöka förverkliga de drömmar jag bär på, livet är för kort för att drömmas bort. Skulle jag sedan misslyckas, får jag försöka vara stolt över att jag i alla fall har försökt.
Sen tycker jag att talesättet att ”behandla andra som du själv vill bli behandlad” är ett fint ledord att ha med sig.
Jag:
- Berätta lite om hur arbetet med din debutroman har varit.
Karina:
- Jag började skriva noveller sommaren 2006. Året därpå påbörjade jag arbetet med Bara en pärla och skickade in första versionen av manuset till förlag vintern 2008. Därefter fick jag kontakt med Libra Artic Förlag. De förklarade att de gillade historien, men att vissa delar måste förbättras.
Jag trodde att jag hade redigerat texten mycket innan. Men det var inget emot det arbete som sedan tog vid och många versioner senare satte jag punkt i somras.
-------- -------- -------
Jag blir lycklig när jag hör Karina berätta om sin dröm som gått i uppfyllelse - att skriva en bok... Den drömmen har nog många, även jag.
Och Karina har visat vägen. Det går, om man plockar fram eldsjälen inom sig.
Bara en pärla är en roman om relationer, drömmar och ond bråd död och utspelas i Sunne, Värmland.
Det fanns inget rimligt svar på frågan vad Angelika gjort vid bryggan. Hon var livrädd för vatten och hade inte varit i närheten av sjön på många år.
Emma tror inte på det folk i bygden säger; att Angelika var deprimerad och att drunkningen var ett självmord. Angelika var ju strålande glad över att hon och Emma äntligen kunde ta semester, den första sedan de startade hobbyaffären för tre år sedan.
När Emma sedan finner den tavla som Angelika gömt i affären strax före sin död minns hon plötsligt hur uppjagad hon varit och hur undvikande hon svarat på frågor om den. Emma inser att något inte stämmer. Men hon verkar vara ensam om att tro att Angelika inte begick självmord.
-------- --------- --------
En given plats i min bokhylla!
Kram Sussie - som börjat förbereda årets adventsljusstake. I mitt huvud är den fantastiskt härlig. Hoppas bara den blir det i verkligheten också ;-)
