Katten på råttan och råttan på repet...

... eller Berättelsen om varför jag visar så gamla foton av vårt kök.

Allt började med, att vår - inte alls så gamla induktionsspis - gick sönder. Endast 36,5 månader gammal, sa den poff och slutade helt enkelt fungera.

Som tur var, hade vi tagit en extra lång försäkring på den...

Nu visar det sig, att just den spisen har slutat att tillverkas. Induktionsspisar är numera nästan uteslutande två separata delar. Spishäll för sig och ugn för sig.

Jaha! Vad gör man?

Jo, om man river ut det gamla skafferiet så skulle ju ugnen kunna byggas in där...

Och jag har ju alltid önskat mig ett stoooort skafferi, som man kan gå in i. Med vackra hyllremsor, söta små burkar och en vansinnigt prydlig ordning *jojo* Då skulle vi ju kunna bygga ett sådant om vi bygger ihop köket med kökskammaren. Om nu ändå det gamla skafferiet måste bort?!

Det är väl lugnt? Stallprojektet börjar ju inte förrän tidigast om två veckor...*andas in, andas ut*

Där har ni förklaringen till varför ni får passa på att titta på de gamla korten så länge. Det är den rackarns spisens fel.

Kram Sussie - som förstår om ni skakar på huvudet och tänker: Är de inte kloka!

Inspiration - Stallet

Nu börjar verkligen stallplanerna att ta fart - på riktigt!

Men jösses, vad mycket det är att tänka på!

Tillstånd hit, bygglov dit, offerter in och förfrågningar ut...

Men för varje litet "hinder" kommer vi en bit framåt. Pappersarbete tar mycket kraft - och syns inte på samma sätt som om vi skulle ha snickrat, sågat och byggt, med samma nedlagd tid.

För att orka hålla ångan uppe, letar jag gärna inspiration på nätet. Just nu är det köksdelen jag funderar på. Bästa inspirationen hittar jag hos Kvänum.

Kram Sussie

Vittne till stöld och mordförsök!

Plötsligt -

hajar jag till, när jag tidigt imorse står i duschen och slänger ett öga ut genom fönstret.

Mamma Älg med två kalvar mumsar nerfallna äpplen fem meter från mitt fönster...

Plötsligt -

hajar jag till, när jag i morse får syn på Mickel Räv med en av våra hönor i käften alldeles utan för min dörr...

Fort ut med kaffekoppen i näven, skrikande och viftande med både armar och ben! Dock hade jag hunnit klä på mig efter duschandet...*tur det*

I rena förskräckelsen tappade Mickel vår höna, som klarade sig men blev halt på kuppen...

Det är aldrig tråkigt att bo på landet...

Kram Sussie

Vissa människor gör avtryck...

När folk frågar mig, om jag samlar på någonting, brukar jag svara:

- Jag samlar på människor, möten och citat.

På kafferepet i somras träffade jag M och C, och tänk...

Igår låg det ett paket i brevlådan. Från M och C.

En tackgåva för kafferepet. En tacksam, vänlig tanke som gjorts om till en vacker duk och som sedan blev en gåva till mig...

Klart man blir rörd! Och tacksam!

Att någon tagit sig tiden att tänka, köpa och skicka en gåva...

Tack snälla! Och välkommen igen nästa år. Ni vet att det gäller er andra också - gamla som nya kaffegäster :-)

Kram Sussie

Rostig krona i höstskrud

Sommaren som gick, regnade bort, men det var inte BARA av ondo - faktiskt!

Jag ställde ut en smideskrona, som Raymond gjort, i början av sommaren för att få den rostig. Och med allt regnande, gick det ganska snabbt.

I helgen har jag höstpyntat den med lite Halloween-tema. Pumpa, rönnbär, höstlöv eller ljus.

Bara fantasin sätter gränser...

En gammal träkratta utan skaft... loppisfarbrodern trodde jag var knäpp! Men den passar in i hösttemat, så den var väl värd 10 kronor...

Vitlök sägs skrämma bort vampyrerna....

En riktigt skön helg önskar jag er alla!
Kram Sussie