Framför huset fanns en förvuxen äng och en gigantisk gran lutade sig oroväckande mot husets entré. Inte en rabatt, inte ens en riktig väg, skymtade fram som skulle kunna välkomna besökare fram till stora entrén. Istället fick man försöka ta sig fram på en gropig grusväg som gick till baksidans köksentré. Ute vid den allmänna grusvägen fanns en liten rest av en gammal stenmur. Övriga muren var rasad och hela vyn gav ett sorgset, övergivet intryck.
Inte kunde jag väl tänka mig, att det var där jag skulle bosätta mig och skaffa familj...
Första intrycket... så viktigt. Men i detta fall fick huset en andra chans, även om talesättet säger att man aldrig får en andra chans att göra ett första intryck. Välkomna!
Stenmuren har vi försökt bygga upp igen. Visst är det vackert med stenmurar...
Vägen vi sedan svänger in på, fanns inte när vi köpte huset. Med hjälp av en gammal tavla, kunde vi se var det funnits en ursprunglig väg. Grävaren Rolf satte ner skopan och prickade rätt med en gång. Det var bara att skyffla bort gammal vall och äng. Under fanns stommen till den "nya" vägen in. Tre björkar på var sida om vägen har vi planterat. Har alltid tyckt att alléer känns välkomnande och nu har de börjat växa till sig i storlek.
Framme vid huset delar sig vägen. Den högra vägen "hakar i " den gamla som gick till baksidan när vi köpte huset. På baksidan skymtar också vårt flerårsprojekt... en stor glasveranda med massor av fönster. (Joo...det tar tid när minsta lilla karm ska byggas själv...)
Kantväxten är en sorts Hosta som vi fått av Raymonds mamma. Den är tålig, robust och pålitlig, precis som svärmor var :-)
Vid en lykta, som "pöjkera på smea" har gjort, stannar vi promenaden för idag. På vår tomt finns sex sådana lyktor. Fyra på vägen in, en på väg till uthuset och en här, som sprider ett välkomnande ljus om du hälsar på i mörkret :-) 
Ha en underbar dag!
Kram Sussie
Sköt om er!
Ute i uthuset har vi en massa bråte liggandes. Lister, delar av möbler med fina detaljer (och förstås sånt som borde slängas... ;-) Bänken är ganska stram och det kändes som om den behövde någon liten rund form ... Hittade denna överdel från en gammal skänk som har väldigt fina, runda detaljer.
Är ju lite svag för det där med urfräsningar, så det fick det bli också!
Än fattas många små detaljer för att det ska bli rätt, men vi är på god väg :-)
Nu börjar Raymond jobba igen och därför dröjer det ända tills helgen innan mer arbete kan läggas ner på bänken. Han arbetar nämligen borta under veckorna. Ville ändå visa er så här långt.
Fast visst ja! När de kostade 40 kronor för paret såg de visst ut så här:
En byst av Selma Lagerlöf har jag velat ha länge. Rätt vad det var stod den framför mig på en loppis. Ta mig med hem, viskade hon i mitt öra. Jag vill bo i ditt förmak... :-)
Jag är så förtjust i mässing. Tycker om det guldiga som passar så fint tillsammans med den gustavianska blå färgen på väggarna. Hade ju funderingar ett tag om jag skulle måla om väggarna, men neej! Jag tycker så mycket om den färgen...
Sist, men inte minst, en kruka från Gustavsberg. Fast det var visst inte 40 kronor jag gav för den... 30 var det för att vara korrekt. Men så länge priserna går åt det hållet så :-)
