Jag har någon slags hatkärlek till dahlia. Å ena sidan tycker jag de är sega, alltför svulstiga och känns som en blomma som bara tar över och vräker sig på så andra blommor hamnar i skymundan.
Men samtidigt…
De är ståtliga, finns i ett oändligt varierat utbud och blommar länge, länge.
Jag är kluven.
Jag tillhör dessutom de som inte alls går igång på dahlior som Café au Lait. Nej, hellre enkla sorter eller bolldahlior. De gillar jag mycket mer.
De som jag testade i år kanske får vara kvar i min samling till nästa år. Jag tror det. På hösten vill jag gärna ha lite mustiga toner i blomsterträdgården och de här är så härligt o-rosa och o-pastelliga att jag måste älska dem bara för det.
Kram
Sussie