Bästa julkolan som passar alla smaker

När vi hade öppet på Lilla julkaffet hade jag gjort en kola som verkar passa för alla smaker. Den gillades av er som tycker om det söta, ni som hellre föredrar sälta och ni andra som var nyfikna på lite lätt beska i julkolan. Jag hade nämligen gjort salt kaffekola. Ni är några stycken som hört av er för att få receptet så varsågoda, här kommer det: Mitt bästa recept på en kola som "har allt":

Du behöver:

2 dl vispgrädde
3 dl strösocker
1 dl ljus sirap
2 msk smör
1 tsk vaniljsocker                                     
3 msk starkt kaffe
1 krm salt
                                                                                                                                                                                                                                                   flingsalt att strö över

Så här gör du:

1. Blanda alla ingredienser utom flingsaltet i en vid kastrull.
2. Koka upp och låt koka på medelvärme till 126˚C. Det tar ca 20-25 minuter. Rör inte i smeten för då finns det risk för att kolan sockrar sig. Var istället noga med att inte koka på för hög värme.
3. Häll smeten i en bakpappersklädd form, ca 25 x 15 cm.
4. Strö över flingsalt. (Jag gillar ganska mycket sälta så jag har på en del).
5. Låt svalna i kylen.
6. Skär kolan i bitar och slå in i smörpapper.
7. Förvara kolan kallt, i kylskåp.

Idag tänder vi andra adventsljuset och fikar traditionsenligt på något hemabakat när mörkret sänker sig. Jag älskar, älskar, älskar advent!

Kram Sussie

Första advent kom fort i år

 

Plötsligt var det första advent! Jag fick ett plötsligt uppvaknande när en vän förra helgen påminde om att advent är denna helg och inte nästa. Förstår ni vilket uppvaknande för någon som håller första advent mer kär än julafton! För mycket stress, för lite" baravara".

Där och då förstod jag att jag måste dra lite i handbromsen. Stanna upp, njuta och tillåta hjärnan att vara småmosig och fokuserad på ljusstakar, julbak och skogspromenader för att hitta den där perfekta mossan och laven och de där ursnygga pinnarna och kottarna som bara måste få följa med hem. Jag kompenserade mitt försummade julhjärta med att köpa tre nya adventsljusstakar till köket. Märkligt vad man hitta på för att stilla sitt dåliga julsamvete...

Idag får ungdomarna sin första adventspresent. En försmak på julen. Bara för känslan att få ge de man älskar mest av allt, något totalt onödigt men med den största omtanke. Inget slår känslan av att få vara en del av deras liv trots att de flyger och far över världen och sliter med jobb och skolor.

Och så blir det fika med nybakad saffranskaka. Älskad son är hemma, älskad dotter befinner sig i Uppsala och jobbar extra denna helg mellan tentorna. Tur att tekniken finns, en skypefika är ju trots allt inte så dum den heller.

Annars rullar det på som vanligt här hemma. Både jag och Raymond får hålla i oss för att inte sätta igång med att riva i väggarna mellan sal och förmak på nedervåningen. Båda har nämligen längtat efter att få börja sätta in fönster i väggen på varje sida om dubbeldörrarna. Men förhoppningsvis håller vi på oss och hittar andra jultraditioner än att dra igång med sådant där alldeles före jul. Att slappa och vara allmänt relaxad ska ju vara så skönt. Har vi hört...

Kram Sussie

Lilla julkaffet hos Granne med Selma 2016

Bilden har blivit ett signum för Lilla julkaffet hos Granne med Selma. Jag har använt den många gånger sedan jag började med Lilla julkaffet i Stallet. En försmak på julen, en hälsning av utsträckta armar som när man verkligen vill välkomna och omfamna den som kommer. Precis så.

På lördag är det åter dags. Klockan 12 slår vi upp porten och ända fram till 17.30 sprakar det i kaminen och doftar gott av kaffe med dôpp. Ingen förbokning behövs. Man kan bara slinka in och sätta sig ner för att njuta en stund.

I år kommer det att finnas några portioner av det juligaste som finns - gammaldags ris á la Malta. Tillagad efter Raymonds mammas recept. Världens godaste. Helt säkert.

Hoppas vi ses.

Kram Sussie