Smideskronan är julklädd i mossa, lav och Ingrid Marie
Det är snart jul.
Jag tänker inte skriva att det går för fort nu, för det gör det inte. Det går inte fortare än annars. Skillnaden är bara, att man tror sig vara tvungen att göra en massa saker bara för att det är jul.
Jag har tränat mig på att ha en ganska avslappnad attityd till julen. Det jag hinner, hinner jag. Det jag inte hinner... hinner jag inte. Större än så känns det inte.
Även om det låter klyschigt så stämmer det - det är känslan av jul som betyder något. Finns inte julen i hjärtat, så finns den inte under granen heller.
Ju äldre barnen blir, desto mindre antal klappar under granen. Istället önskas det kuvert... med pengar i. Det är lite tråkigt på sätt och vis, men ändå är det trots allt den ultimata julklappen. Det är så lätt att byta mot något annat ifall de skulle tröttna och inte är det säsongsberoende heller *häpp*.
Kram Sussie
