Jag hade besök häromdagen av reporter och fotograf från Dagens industri. Ibland får jag nypa mig i armen för att kunna ta in och förstå vad jag får vara med om. Jag har under åren tackat nej till flera inredningsreportage från fina, fina tidningar men när Dagens industri vill komma, då säger man liksom inte nej.
Eller mja....
Jag sa faktiskt nej till Di en gång för flera år sedan och då fick jag på mopsen av en vän som högtidligt förklarade för mig att "som egenföretagare finns det väl i stort sett bara en sak som man inte gör - och det är att säga nej till Dagens industri om de vill skriva om företaget".
Men, just där och då tyckte jag inte att det jag gjorde var så värst mycket att skriva om. Inte så intressant för andra att ta del av utan mest en egen inre resa som jag själv kunde relatera till.
Men men...
Nu har de varit hemma och gjort ett reportage. Och hela huset var nystädat och det luktade nybakade bullar när dörren slogs upp. Bara det är ju en bonus i sig *haha*
Och jag fick sätta ord på ännu en dröm som jag har, en dröm som jag nästan aldrig vågar uttala högt eftersom den har känts ouppnåelig. Och kanske också för att jag måste få göra den inre resan med mig själv först. Vem vet, kanske blir min dröm verklighet en dag. Jag kommer att hålla er underrättade.
Kram Sussie