T.A.C.K.S.A.M.

Snart är mitt sommarlov slut. Nu återstår bara denna vecka, sen är det skolstart och jobbet som specialpedagog väntar.

Fast sommaren regnat bort och jag har haft mycket att göra i Stallet, så känns det som om jag varit "ledig" länge. Jag är lyckligt lottad.

Mig kvittar det (nästan) hur vädret är. Jag lägger ingen energi på att gräma mig över det. Vissa saker kan jag inte påverka och det finns något skönt i det också.

Istället gläds jag över en rosbukett, ett vykort, ett telefonsamtal...Medmänniskor som ovetande om varandra  berikat mitt liv. 

Vykortet jag fick var personligt och budskapet tydligt - en tacksam gäst som visade sin uppskattning. Sånt är stort!

Telefonsamtalet kom från en annan nyfunnen medmänniska som gav mig kreativa tankar. Sånt är stort!

Och rosorna... De fick jag av en älskad make på vår 18-åriga bröllopsdag. Samma rosor som jag hade i brudbuketten. Sånt är stort!

Vad gör det då att sommaren regnade bort?

Kram Sussie

Fördomar

Jag har fördomar.

• Jag tror, att jag inte tycker om gula blommor.
• Jag tror, att jag inte gillar tagetes.

Men jag jobbar på att försöka tvätta bort mina fördomar. Jag har nämligen köpt gula rosor. I år igen. Minsann köpte jag inte gula rosor förra året också.

För säkerhets skull köpte jag även vita rosor. Bäst att ta det lite easy i hjärnans förändringsarbete.

Sen var det detta med tagetes...

Varje höst saknar jag tagetes i min trädgård. När alla andra blommor börjar sacka efter och gå mot sin viloperiod, då sjunger tagetesen sin lovsång på högsta volym. När höstlöven sprakar i rött, gult och orange, då kompletterar tagetesen överdådigt och klämmer i med andrastämman i naturens symfoniorkester.

Fast inte i min trädgård.

Tji, fick du Sussie för att dina fördomar vann ännu ett år. Tji får man, när man fegar ur på våren och satsar på blommor i pastellfärger och vitt.

Och apropå fördomar. Jag gick i 41 års tid och trodde att jag inte tyckte om ischoklad. Attans så fel jag hade! Vilken tur att jag testade ischoklad för några år sedan, så jag fick rätta till min fördom! 

Eller nja! Kanske inte.

Så skönt det skulle ha varit om man hade sluppit stoppa handen i åtminstone EN godisskål på julens gottebord.

Kram Sussie