Falu koppargruva var fascinerande, Zorngården magnifik och Carl Larssongården ett riktigt lyckopiller! Gissa vad jag fann i en antikaffär alldeles bredvid Carls hem?
Kom tillbaka i morgon får ni se! Då ska jag fota i dagsljus och GISSA om jag är glad! De bara låg där och väntade på mig...
Och ibland lönar det sig faktiskt att vänta.
I ett av mina allra första inlägg skrev jag om rosentornet som maken gjort i smea. Nu - ett år efteråt - har det blivit sådär vackert rostigt. Gammaldags rosor växer så det knakar och i år har jag planterat ett par klätterrosor. De får jag vänta på tills nästa år innan de börjar växa till sig och blomma... Men det gör inget. Det lönar sig ju att vänta...
Kram från en resetrött Sussie som också vill passa på att önska alla kaffegäster HJÄRTLIGT välkomna till veckan! Vilken succé!
