Lantlig lampett

Sommaren är snart slut, om den ens har hunnit börja...

Kvällarna blir mörkare och man hinner mindre, känns det som. Men mig gör det inte så mycket. Jag älskar nämligen hösten. När blåsten viner och man sitter på verandan med en kaffekopp och ser löven virvla förbi, ja då trivs jag som fisken i vattnet.

Eller när man tänder ljus och eldar en brasa, då är lyckan påtaglig.

Förr kunde man inte slösa med ljus som vi gör nu för tiden. Man fick hushålla och spara och nyttja det man hade på bästa sätt. För att bättre lysa upp skumma rum, med de få ljus man hade, använde man sig av sk. lampetter. En ljusstake på väggen, oftast med en dekorativ och skyddande bricka bakom, som reflekterade ljuset till det dubbla.

Så enkelt och vackert!

En gammal bricka har fått nytt liv...

Kram på er alla!

/Sussie

Kejsarrabatten - final

Så går det som det går med Jan i Skrolycka. Vetskapen och längtan om dotter gör honom förvirrad.

En riktig tok...

Och en sinnesbild av längtan och drömmar.

Efter missförstånd och förvecklingar, slutar dock berättelsen i ett förlåtelsens tecken, när så Klara Gulla finner ro vid sin älskade faders grav.

"Än en gång kände hon den stora ömheten skölja upp ur hjärtat som en stor våg och fylla hela hennes varelse. Och med det samma visste hon, att nu var allt gott igen. Nu var hon och fadern ett som förut. Nu, när hon älskade honom, var det ingenting mer, som behövde försonas."

I kejsarrabatten planterar jag till sist:

• Kejsarkronor - som symbol för den kejsare han var, Jan i Skrolycka. Om än bara i drömmarnas och fantasins värld.
• Humle - som slingrar runt mina humlestörar. Den får symbolisera de år som gick innan Klara Gulla återvände hem. Ett varv för varje år...

Sommarens sista dagar är här. Augusti byts mot höstens första månad, september. Och kejsarrabatten får vila och växa till, för att nästa år stå i full blom. Om jag så bara lyckats inspirera en endaste en, att läsa Selmas bok, Kejsaren av Portugallien, så har det varit mödan värt. Och har du fortfarande inte läst den, så gör det. Den berör och lever kvar inom dig, många stunder framöver.

Kram Sussie

Fejkad exklusivitet

Att detaljer gör mycket för helheten, det vet man ju. Men ibland förstår man kanske inte HUR mycket, förrän detaljen väl är på plats...


Ett vanligt tvättställ, som det brukar se ut.

För att få till en mer exklusiv känsla, utan att det kostar mycket alls, har Raymond byggt en pelare av trä, som sedan lackats med högblank sprayfärg. Så här ser den ut på insidan:

En salig blandning av hålkärlslister, plattlister och kvartslister. Ett riktigt pusselarbete.

Men resultatet blir fint och känslan en helt annan.

Önskar att jag hade en helhetsbild att visa, men jag har tyvärr inte det. Vi ska nämligen byta blandare också. Och sätta dit ännu en liten "fuskdetalj". Därför håller jag er på halster lite till.

Sköt om er alla - och ursäkta att jag just nu är så dålig på att besöka andra bloggar, eller lämna kommentarer. Det händer så mycket just nu och jag behöver tiden till att landa i mina inredningstankar. Går allt i lås, kommer jag att leva min dröm... Tack ändå, alla ni som troget återkommer och läser min blogg!

Kram Sussie