Titta, kom å titta….
…kom sätt er häromkring. Det dröjer säkert ännu en stund innan sömnen kommer med John Blund. Han vill visa oss någonting. 🎶
Kommer ni ihåg barnvisan och John Blund? Jag fick en riktig flashback och var tvungen att köpa den lilla dockan i plast på en loppis eftersom jag hade prick en sådan när jag var liten.
Kay Bojesens fina variant av sömnfarbrorn är jättefin tycker jag. Om jag skulle inreda ett barnrum hade nog en sådan fått flytta in. Tillsammans med 70-talsvarianten i plast.
Tjuvkik!
Alkoven i sängkammaren är äntligen målad. För en gångs skull tänkte jag mörkare färger än vad jag brukar måla med här hemma. Jag vill att känslan ska vara lite mer dov och ombonad där inne även om fönstret är i söderläge. En viloplats att dra sig undan på. Jag behöver gå förbi några gånger, inreda och liksom vänja mig vid färgbomben, men jag tror det kommer att bli kanon när jag är klar och har vant mig
Det kommer att göra mycket när panelen är målad i en något gråare ton som stämmer med snickerierna i rummet. Nu är panelen alldeles för vit. Det blir för skarpa skillnader i mina ögon.
Tillbakablick
Vi har så många saker i våra garderober. Allt från kläder (Va! Ärrä sant!?) till sånt som borde packas ner i kartonger och förvaras på vinden istället. De blandade sakerna är inte nödvändigtvis i samma garderob, nej där finns det ändå något slags ordningssinne, men vissa av de större garderoberna fungerar mer som ”det kan få vara kvar där för vi använder ändå inte den här garderoben till något särskilt”.
Hittade så många minnen i garderoben inne i dotterns gamla rum. Blir lite blödig när jag finner sånt här.
Första pusslet med djur från bondgården, en bit från ett Alfons Åbergpussel, ytterligare några pusselbitar från ett pussel för äldre barn. Och en brun plupp från Trivial Persuit. En tidslinje i barndomsaktiviteter tillsammans med barnen.
De små lådorna som barnen fick en varsin av mormor. Där finns mössan från BB, bandet runt lilla handleden med siffror på så rätt barn kommer med hem därifrån och andra små fina minnen från den där allra, allra första tiden.
Nallarna som jag kallmålade till barnen för länge sedan väcker också minnen. De fick en varsin.
Om någon av er läsare har kallmålat så vet ni vilket otroligt borstande det är innan det blir nåt resultat. Det tog några timmar innan de blev färdiga men gulliga blev de.
Kram
Sussie