Pardörrar

S: - Du... jag har nögger dörrer stånas i uthusa... ärrä nô du skull vill ha te Stallet tror du?

Jag: - Tjaaa.... vad är det för typ av dörrar då?

S: - Ja, jag vet int riktit.... Dä ä två stycken. Dä kan händ att di hör ihop. Fast jag ä inte säker. Di ser rätt olika ut.

Jag: - Jag kommer bort och tittar på dem.

....................

S: - Dä ä rätt mörkt här... vi får väl dra fram dôm så du ser.

Jag: - Nämen! Nämen! Nämen.... De hör ju ihop! Det är bara den ena som står upp och ner! Ser du? Det är ju en pardörr! Ska du verkligen inte ha den kvar?

S: - Nääää, jag va ju på väg te tippen mä dôm. Ta dôm du!

Lycklig kram från mig!

/Sussie

Bryderi blir självklarhet

"Blir det något kafferep i år?"

Den frågan har jag fått via mail, via telefon och när jag jagar runt mellan bygghandel och färgaffär.

Och det är här, som mitt bryderi gnager.

Av tradition har ju kafferepet alltid varit i den sk. fruntimmersveckan - i slutet av juli. Men hur jag än räknar och försöker skaka fram några fler timmar per dygn, så får jag ändå inte tiden att räcka till, så att Stallet står "färdigt" om två veckor.

Hur göra?

Ja, ibland måste man ställa sig följande fråga:

Vad är viktigast?

Att det blir kafferep eller att det händer i fruntimmersveckan?

Och då blev det helt enkelt inte något bryderi längre, utan en självklarhet.

SÅKLART att det blir kafferep i år igen!

Jag har ju liksom förstått, att kafferepet blivit en trevlig tradition för många av er. Och andra väntar med spänning på att komma för första gången.

Vi skjuter lite på det och siktar på att det blir i slutet av augusti i stället. Eftersom många av oss inte längre har semester då, kommer det att bli under 1-2 helger.

 Vill ni har förhandsinfo om kafferepet direkt till mailen så skicka mig dina kontaktuppgifter på denna adress:

grannemedselma@hotmail.com

STOOOOR kram till er alla!

/Sussie

Jobb och dåligt samvete

Jag hoppas ni har förståelse för att jag inte hinner besöka eller kommentera några bloggar just nu. Jag märker ju att kommentarerna hos mig blir färre och färre, ni tror väl att jag struntar i er...

Men så är det ju förstås inte!

Jag är bara så oerhört mycket ute i Stallet just nu. Vi börjar 07.00 varje morgon och kör sedan fram till 16.00. Som ett vanligt jobb.

Fast sen går jag ofta ut igen när klockan är sex och kör några timmar till... Fönster ska kittas, takbjälkar ska målas, skruvhål ska spacklas och.... ja ni fattar!

Jag tror det här projektet kommer att bli ett sådant där vi om ett par år säger:
Kan ni fatta att vi gjorde det?!

Och jag har ett sådant fruktansvärt bryderi som virvlar runt i min skalle. Jag tror jag måste berätta om det - i nästa inlägg.

Under tiden får ni några bildbevis på, att vi inte ligger på latsidan :-)

Det är lite svårt att tänka sig, att detta hörn såg ut så här förut...

... och så här idag.

Före...

Efter...

Före...

Efter...

Fönstret ni ser, köpte jag på auktion. Kommer ni ihåg? Nykittade och nymålade är det snart dags att sätta in dem i gluggarna.

Kram på er alla! Tack för att ni tittar in.

/Sussie