Bloggtankar

Om man räknar bort helgen är det sista semesterdagen för mig idag. Det känns som jag varit ledig i evigheter. Och ändå känns det som om jag skulle vilja ha minst två veckor till som kompensation för de kalla och regniga dagarna som augusti hittills levererat.

Jag, som aldrig brukar reflektera över vädret känner mig lite gnällig över allt regn eftersom vi hade planerat att hinna så mycket mer när det gäller ommålning av vårt hus i sommar. Det funkar ju inte att skrapa och måla när regnet aldrig vill ge sig.

Nog om det!

Sommar är instagram, höst är blogg. Nu blir det mer fart på bloggen igen och jag har bestämt mig för att släppa lite på prestationsångesten. Det blir sådär när man hållit på att blogga så länge som jag har gjort. Man får ångest tillslut och tänker " Hur många gånger kan jag visa upp den här vinkeln från köket?" Eller "Det här skulle jag kunna skriva om men nu har jag inte kameran med mig och kan fota utan bara mobilen". Och så slutar det med att inget inlägg blir gjort.

Men som sagt - slut på prestationsångesten!

Tätare inlägg på prov och mer foton från mobilen. Då kan man blogga lite mer på språng, precis som livet är. 

Idag är jag på väg till Emma och Mike i Uppsala. De har fått tillökning. En liten Otto. Han har fyra ben och päls och så säger han mjau.

Kram Sussie

Sommar 2016

Vi fyller våra dagar med sånt som vi båda älskar när vi har semester. 

Raymond bygger och jag målar. Och så dricker vi kaffe och pratar om stort och om smått. Vi hinner med små dagsturer för att bryta av i allt byggande men den längre semesterresan har vi kvar. Just nu känns det roligast att få verandagolvet på övervåningen färdiglagt. 

När verandan är klar är ska vi måla taket och västsidan av huset. Ett tag funderade vi på att byta färg på huset men nu har vi bestämt oss för att behålla den kulör vi har. Det känns som ett gult hus och har gjort så sedan vi  såg det första gången. Det känns så skönt att äntligen ha bestämt sig. Jag hatar att vela och är glad för alla beslut jag kan ta utan att behöva tänka igenom allt hundra gånger innan jag är nöjd. En perfektionists lott i livet.

Om ni vill kan ni också följa mig på Instagram under namnet grannemedselma. På Instagram uppdaterar jag varje dag nu under sommaren.

Och så måste jag få passa på att tacka alla er som hört av er angående reportaget i Dagens industri. Ni är för goa!

Kram Sussie

Att drömma högt

Jag hade besök häromdagen av reporter och fotograf från Dagens industri. Ibland får jag nypa mig i armen för att kunna ta in och förstå vad jag får vara med om. Jag har under åren tackat nej till flera inredningsreportage från fina, fina tidningar men när Dagens industri vill komma, då säger man liksom inte nej.

Eller mja....

Jag sa faktiskt nej till Di en gång för flera år sedan och då fick jag på mopsen av en vän som högtidligt förklarade för mig att "som egenföretagare finns det väl i stort sett bara en sak som man inte gör - och det är att säga nej till Dagens industri om de vill skriva om företaget".

Men, just där och då tyckte jag inte att det jag gjorde var så värst mycket att skriva om. Inte så intressant för andra att ta del av utan mest en egen inre resa som jag själv kunde relatera till.

Men men...

Nu har de varit hemma och gjort ett reportage. Och hela huset var nystädat och det luktade nybakade bullar när dörren slogs upp. Bara det är ju en bonus i sig *haha* 

Och jag fick sätta ord på ännu en dröm som jag har, en dröm som jag nästan aldrig vågar uttala högt eftersom den har känts ouppnåelig. Och kanske också för att jag måste få göra den inre resan med mig själv först. Vem vet, kanske blir min dröm verklighet en dag. Jag kommer att hålla er underrättade.

Kram Sussie