"Oj, så fint!... "eller "Tänk om man hade så..."
Snarare "Men gud..." och "Vad ska det bli av detta?..."
Tänkte idag visa, hur det brukar gå till hemma hos oss när en gammal möbel får en ny skepnad under makens flinka fingrar :-)
- Sussie! Jag hittade en perfekt byrå efter morsan och farsan ute i uthuset!
- Jaha! Vad tänkte du på...?
- Den här blir perfekt ute i duschen! Kom och kolla! Jag har mätt, så den är perfekt i måtten.
- Öhh...jaa...joo! Lådorna kan nog tas tillvara. Det är ju gediget och bra hantverk i dem. Kolla! (Jag springer och hämtar kameran)
- Men, varför tar du kort på detta?
- Kul att se gediget hantverk vet du. Inga spånskivor som är hopnitade med häftpistol här inte!
- Du vet de där smala hyllorna som satt i förra köket... de skulle man kunna använda också.- Fast de är ju så grunda, så det får väl knappast plats någonting i dem...
- Jamen, det är väl inga problem! Jag förlänger dem lite i bakändan bara. Det är ju bra stommar! Kolla! Passar perfekt bredvid byrån här! Och så fräser jag till sådana där ben som du sa att du ville ha...lite gustavianskt så...
- Okej! Detta kommer att bli bra! Jag går och grundmålar lådorna då!
Ungefär så där låter det när vi arbetar tillsammans . Vanligtvis kommer jag med en ursprungsidé. Sedan går maken ut i uthuset eller källaren och drar upp nåt gammalt skrot som sparats (kanske därför det många gånger är så svårt att göra sig av med gamla tråkiga möbler... de har en förmåga att omsnickras till nåt annat här hos oss...) Av ursprungsidén blir det sedan ändringar fram och tillbaka tills vi båda är nöjda. Kan bara upplysa er om att vi dividerar verkligen fram och tillbaka tills vi ÄR nöjda båda två.
Gissa om vi har kul!
Kramar till er alla!
Sussie
