Dataingenjör Eklund

Jag: Skulle vilja att du berättade lite om den här datorn. Ska nog investera i en ny...

Expediten: Det här är en... och den har...i minne... den är en perfekt speldator... och skärmen är en.... och processorn... och RAM...

(Jodå, jag stod där och nickade och såg nog tämligen insatt ut)

Jag: Är det en bra dator?

Gissar att det är ungefär här i samtalet som expediten förstår vilken nivå mina datakunskaper är på.

Expediten: Den är mycket bättre än den jag köpte för ett år sedan och ungefär 4000 kronor billigare.

Jag: Oj! Men hur kan det bli så?

Expediten: Man brukar räkna med en livslängd på högst 4 år för en stationär och ungefär ett år för en laptop. Sedan tycker man att de blir för sega...

Jag: Jaa (säger jag lite världsvant eftersom jag åter vill verka insatt och förstod min fatala frågemiss innan). Du, det här Vista... har barnsjukdomarna försvunnit nu? Minns ju hur det var när XP kom *hehe*. Det var precis nytt när jag köpte datorn som pajat nu.

Expediten: Öh... ok. Det kom 2000.

NU fattar jag att det är bättre att hålla tyst. Jag är urkass på tekniska prylar och byter inte förrän de är paj. Jag tänker till exempel INTE berätta att jag "städat" bort drivrutiner och annat småjox för ljudet i dator eftersom det var ont om plats i hårddisken... Resultat: En knäpptyst datorn. Sånt berättar man ju inte!

Jag: Jamen hörredu! Vi står inte här och tölar längre. Jag tar den!

Sonen, som är otroligt teknisk, och som är i den åldern att märke och utseende på prylarna är jätteviktigt, viskar: Mamma. vi kanske ska fråga pappa först?

Förhoppningsvis skriver jag nästa inlägg på min nya, fina dator. Tänk att den kommer att ha ljud:-)!!!

Kram Sussie

Datortrubbel

Först vill jag passa på att säga TACK för alla härliga kommentarer på förra inlägget! Ni är så snälla allihop!

Sedan vill jag också passa på att tala om följande:
Datorn och jag, är för tillfället, INTE vänner!
I morgon bär det av till affären för att titta på en ny. Jag kan inte lägga in bilder och så stänger den av sig... om den ens orkar starta först!

Och jag som så gärna hade velat visa er vad jag pysslat med under helgen...

Alla ni som väntar på svar i mailboxen: Jag svarar så fort jag fått ordning på mitt datorliv ;-)

Kram Sussie

Gåta:

Vet ni varför tjejer över 40 inte kan leka kurragömma längre?
Svar: Det finns ingen som letar efter dem ...

Själv fyller jag just 40 inom kort. Skulle man inte kunna skoja till det lite...?

Inte behöver väl inredning alltid vara så allvarligt... seriöst... felfritt... inspirerat av "det rätta"...?

Själv har jag inspirerats av den småroliga gåtan;-)

När man kommer uppför trappen på övervåningen ser man detta:

Man ser undersidan av det lilla bordet som jag köpte för 40 kronor.

Inte så kul... inte så inspirerande...

Fast NU tycker jag att det är både kul och inspirerande! För nu ser det ut så här:

Det är målat vitt under.. och så står det något... vad står det?

Älskar känslan av, att bara den som råkar vända huvudet och fästa blicken under bordet för en kort sekund, hinner se citatet. En liten hemlis.


Och en liten påminnelse om att det ska vara roligt att leva, att leka och att inreda. Hur gammal man än blir.


Var rädda om varandra och framför allt: Busa lite ibland!


Kram Sussie