Vi är glada över att vi hann med den sista guidade visningen av Carl Larsson-gården.
Fortfarande har caféet bredvid öppet, även om det gapar tomt i hyllorna efter dagens alla kaksugna kaffegäster. Efter besöket hos Carl slår vi oss ner en stund och vilar, innan det är dags att åka vidare.
Alldeles innan bron, på väg till parkeringen, passerar vi en antikaffär - Murmanska gården.
"Stopp! Här vill jag gå in! ropar jag till övriga i familjen.
"Ja, skynda dig då... de stänger ju nu".
Tre sekunder... tre sekunder, inte mer, tar det innan jag får syn på dem... RIPSMATTORNA som kommer att göra vår trapp underbar, vacker, ombonad och härligt Carl Larssoninspirerad!
Och det finns två likadana. Och tillsammans blir de i precis rätt längd... Och priset ligger på mindre än hundra kronor per meter... Och färgen är alldeles rätt... Och kanterna är hela...
Och jag känner att hela resan till Dalarna för alltid kommer att vara förknippad med de där vackra ripsmattorna :-)
Tack för att ni kikar in! Att glädjas åt det lilla är stort. Att glädjas åt andra är större...
Kram Sussie