Man tager vad man haver

Dagens inlägg lär inte framkalla några känslor av typen :

"Oj, så fint!... "eller "Tänk om man hade så..."

Snarare "Men gud..." och "Vad ska det bli av detta?..."

Tänkte idag visa, hur det brukar gå till hemma hos oss när en gammal möbel får en ny skepnad under makens flinka fingrar :-)

- Sussie! Jag hittade en perfekt byrå efter morsan och farsan ute i uthuset!

- Jaha! Vad tänkte du på...?

- Den här blir perfekt ute i duschen! Kom och kolla! Jag har mätt, så den är perfekt i måtten.

- Öhh...jaa...joo! Lådorna kan nog tas tillvara. Det är ju gediget och bra hantverk i dem. Kolla! (Jag springer och hämtar kameran)



- Men, varför tar du kort på detta?


- Kul att se gediget hantverk vet du. Inga spånskivor som är hopnitade med häftpistol här inte!
- Du vet de där smala hyllorna som satt i förra köket... de skulle man kunna använda också.

- Fast de är ju så grunda, så det får väl knappast plats någonting i dem...

- Jamen, det är väl inga problem! Jag förlänger dem lite i bakändan bara. Det är ju bra stommar! Kolla! Passar perfekt bredvid byrån här! Och så fräser jag till sådana där ben som du sa att du ville ha...lite gustavianskt så...

- Okej! Detta kommer att bli bra! Jag går och grundmålar lådorna då!

Ungefär så där låter det när vi arbetar tillsammans . Vanligtvis kommer jag med en ursprungsidé. Sedan går maken ut i uthuset eller källaren och drar upp nåt gammalt skrot som sparats (kanske därför det många gånger är så svårt att göra sig av med gamla tråkiga möbler... de har en förmåga att omsnickras till nåt annat här hos oss...) Av ursprungsidén blir det sedan ändringar fram och tillbaka tills vi båda är nöjda. Kan bara upplysa er om att vi dividerar verkligen fram och tillbaka tills vi ÄR nöjda båda två.


Gissa om vi har kul!



Kramar till er alla!

Sussie

Äntligen...

börjar det bli något att visa från duschen. Men det är mycket kvar... Det tar tid när allt ska byggas istället för att köpas. En soffa att sitta på när man sätter på sig kläder, hyllor under handfatet och lite annat smått och gott väntar på att få se dagens ljus. Men vattnet är kopplat, golvet är fogat och väggarna är satta och färdigkaklade.


Älskar vackra tvålar och speciellt olivtvålar. Luktar himmelskt och smörjer både kropp och själ...

Knepigt... så fort det börjar på att bli det minsta lilla färdigt, så kliar det i fingrarna att få ställa in saker, inreda och mysa till det... Stenarna är plockade i Turkiet. Hade många stenar med mig hem därifrån :-)

Handfatet är på plats. Gillar att det står ovanpå bänken. Känns nästan som ett gammaldags tvättfat som man hade en kanna till förr.

Trevlig helg önskar jag er alla! Ta hand om er och lev väl.

Kram Sussie

Mystiska Mårbackapelargon!

Även detta inlägg har anknytning till Selma Lagerlöf, Mårbacka - och min mammas kusin - Birgitta.

Mårbackapelargonen är kanske vår mest älskade pelargon. Den är en av de mest kända och spridda pelargonerna i Sverige. Man skulle ju kunna tro att den har sitt ursprung på Selma Lagerlöfs fädernegård Mårbacka. Men så enkelt är det inte. Det finns absolut ingenting som tyder på att Mårbackapelargonen föddes där. Det enda man med säkerhet vet är att sorten omnämndes som Mårbacka redan 1955.

Samma blomma, den vi kallar "äkta Mårbacka", säljs också under namnet Sundbornspelargon. Och här kommer mystiken in.

Visst kan dessa Sundbornspelargoner vara släkt med Mårbackapelargonerna. Selma Lagerlöf bodde i Falun, under tio år kring sekelskiftet. Man vet också att hon satt modell för Carl Larsson när han målade hennes porträtt vid ett par olika tillfällen.

Man kan leka med tanken: Selma kanske gillade Karin Larssons romantiskt rosa pelargoner i salongsfönstren på Lilla Hyttnäs och bad att få ett skott för att odla fram egna blommor. Sticklingsförökning är, och var redan på Selmas tid, det vanligaste sättet att mångfaldiga pelargoner.

En "äkta" Mårbacka känns igen på sina ljust rosa kronblad, något bleknade mot kanten, och rosa ståndarknappar med rostrött pollen.

Hemma hos mig kan du hitta Mårbackapelargoner lite varstans. Den gör sig lika bra i lerkrukor som i zink, korgar eller blå-vita krukor.


Det är kul att stamma upp dem ...


Men så var det ju det där med mammas kusin Birgitta också...


För ett tiotal år sedan bodde hon ute vid Mårbacka minnesgård ovanpå det som idag är gårdsbutik. I hennes fönster fanns ljuvligt röda rosenpelargoner. Varje liten blomma påminner om en fulländad ros, därav namnet. Nu för tiden finns dessa pelargoner att köpa i butik, men inte vid denna tiden.

Av Birgitta fick jag några skott tillsammans med orden: "Ta hand om dem. De går från vän till vän. Det är enda sättet att få tag i dem."


Jag är så glad över att jag fortfarande har kvar pelargoner som härstammar från just dessa sticklingar. I alla år har jag själv fört vidare traditionen "att ge från vän till vän" och alltid tänker jag på Birgittas ord.

På sätt och vis känns denna röda rosenpelargon ännu mer som en "Mårbackapelargon" för mig än den "rätta" eftersom den har den historia den har...



Ha en underbar dag! Kram Sussie

Till Selma

Dagens inlägg tillägnas kvinnan som gett upphov till namnet på min blogg - nämligen Selma Lagerlöf.

Vanlig fakta om Selma kan man lätt läsa ur böcker och på Internet, så därför tänkte jag skriva om annat i min blogg. Idag handlar den om Mårbackas café och Selmas kakor.

I böcker står att läsa att de dignande kakfaten i Östra Ämterviks socken är kända över hela Värmland. Gamla recept lever kvar från generation till generation.

Selma Lagerlöf var inte bara författarinna. Hon var också mycket mån om sin personal som hjälpte henne på gården och hon drev företag för att folket i Fryksdalen skulle kunna få arbete. Bland annat tillverkades havremjöl, sk skrädmjöl.På vissa paket med skrädmjöl kan man läsa följande, skrivet av Selma:

I Värmland har man sedan uråldriga tider förstått konsten att av havre tillverka ett fint mjöl, befriat från sådor och kli, s k skrädmjöl... Den vara, som här bjudes allmänheten, är just detta värmländska skrädmjöl, rent och oförfalskat, visserligen lite grått att se till, men gott i smaken och rikt på styrkande och närande egenskaper.

Skrädmjöl tillverkas idag bl.a. på Stöpafors kvarn, någon mil norr om Sunne. I minsta lilla butik som säljer livsmedel finns skrädmjöl att köpa i Fryksdalen.

Fikar du på Mårbacka blir du serverad kaffe ur en kopparkittel och naturligtvis kan du köpa Mårbackakaka eller Selmas vinbärsgömmor...

 

Mårbackakaka
200g smör
2 1/2 dl socker
3 ägg
5 dl skrädmjöl
1 msk mjölk
3 droppar bittermandelolja

Sätt ugnen på 175 grader. Rör smör och socker poröst. Rör ner äggen ett i sänder. Tillsätt skrädmjölet. Rör ner mjölk och bittermandelolja. Häll smeten i smord, bröad rund form. Grädda i nedre delen av ugnen (andra falsen) cirka 50 minuter.
Vill du njuta kakan som på Mårbacka, serveras vispad grädde och lingonsylt till.

























Selmas vinbärsgömmor
200 gram smör
1/2 dl socker
4 1/2 dl vetemjöl

Fyllning:
1 liter röda vinbär
50 gram rumsvarmt smör
1 1/2 dl socker
200 gram kokosflingor
1-2 ägg


Sätt ugnen på 200 grader. Hacka samman smör, socker och mjöl. Arbeta ihop till en deg. Låt vila en halvtimme i kylskåp. Tryck ut degen i lätt smorda och mjölade formar. Fyll med vinbär. Rör ihop fyllningen och täck formarna med den. Grädda i mitten av ugnen 8-10 minuter.

Kram Sussie

Fredagskväll och pysselsugen

Nu ska jag gå ut och plocka mer lin till den andra kransen. Blåklinten tog jag med på bilderna för att den är så vacker... men jag använde den inte i kransen.

Ha en underbar helg alla mina vänner!
Kram Sussie!

Vilken sida sover jag på?

Zzzz Zzzz

Mera bilder från vår sängkammare:

Från början var syftet med sängomhängen att stänga ute kyla och drag samt skapa lite avskildhet. Maken gjorde vår eftersom det också är vackert. Listen är ångad över varmt vatten för att sedan kunna böjas.

Älskar pärllister och urfräsningar, sk. kannelyrer.

Kram Sussie

Spegel, spegel på väggen där.

För ett par år sedan var jag med jobbet till Danmark. Detta ledde till att jag fick tapetsera om hela sängkammaren när jag kom hem...
I en liten, mysig dansk affär fick jag nämligen ögonen på denna tavla. Kärlek vid första ögonkastet!Visste med en gång att den skulle sitta mellan fönstren i sängkammaren. Visste också med en gång, att de tämligen nymålade, enfärgade sängkammarväggarna inte alls skulle göra tavlan rättvisa...

Väl hemma gick det förvånandsvärt lätt att övertyga maken om, att det var tavlan som var rätt och väggarna som var fel och inte tvärtom ;-). En gustaviansk tapet skulle göra att tavlan kom till sin rätt så, så fick det bli. Utmärkande för den gustavianska tiden är symmetri. På loppis hittade jag dessa två lampetter som flankerar på båda sidor.

Under den gustavianska tiden förekom speglar ofta i inredningen. De gav ljus åt rummen och var mycket omtyckta. Här är en annan omtyckt spegel från vår sängkammare. Maken har gjort rosetten, men själva spegelramen är en gammal ram vi satt spegelglas i och sedan förgyllt.

Min vän Malin har två jättefina speglar hemma hos sig som jag tänkte avsluta dagens inlägg med. En sådan står högt på önskelistan... Visst är de vackra! Ser ni att vi har samma smak när det gäller tapeter? Ganska bra... då vet jag ju att spegeln passar in hemma hos mig också :-)

Tack för att du tittar in! Du är hjärtligt välkommen tillbaka!

Grönsåpa och trasmattor

Hade så gärna velat visa bilder från duschen idag, men maken behöver några dagar till innan han vill lägga ut något. Kan han väl få...?

Visar upp dagens aktiviteter istället som är väldigt förknippat med sommar för mig. Att tvätta trasmattor! Finns det något härligare än att lägga på rena trasmattor på såplutade golv?

Har du en högtryckstvätt rekommenderar jag den varmt till mattvätt. Fast visst är det finare att ta ett kort på en zinkhink istället för på en högtryckstvätt...Fast borsten använde jag faktiskt! Tillsammans med grönsåpa.Hemvävda mattor användes både på enkla 1800-talsgårdar och på de sofistikerade 1700-talsgårdarna. Mattorna var oftast vävda helt i linne eller bomull. Trasorna klipptes förr alltid av utslitna kläder eller av tyg som blivit över vid klädsömnad.

Ett litet collage av mattor. De två på vänster sida har min mamma vävt. Ripsmattan längst upp till höger köpte jag när jag var på skolresa under högstadiet... hm... undrar vad klasskompisarna som köpte singlar och smink tänkte...?Mattan längst ner till höger har vi fått av barnens farmor. Den är lång och ska vara vävd av en vävkonstnärinna. Inte vet jag, men det var något Astrid alltid sa... Ser ni vad effektiv högtryckstvätten är?

Nu ska det bli skönt med en kopp kaffe, medans mattorna hänger ute i solen och vinden. När de är torra ska de rullas ihop och läggas i kökssoffan i väntan på hösten. På sommaren har jag väldigt sällan på några mattor.

Välkommen tillbaka! Kram Sussie

Nu drar vi!

Åh, som jag har rensat och rensat uppe på vinden... jo, det är faktiskt sant. Jag håller på ÄN! Det har varit både kul, jobbigt och vemodigt. Jag har gjort en mental resa från tidig barndom fram till dags datum och har säkert tagit flera tusen beslut under tiden. Spara...? Kasta?... Ge bort...? Spara...? Kasta...? Ge bort...? Fick ett så fint citat bland kommentarerna som jag gärna delger er alla:

Man måste våga släppa taget och ge hemmet utrymme att andas ny och stärkande energi och på så vis ge sitt inre harmoni i vardagslivet.

Sant och vackert skrivet!

Idag tyckte maken vi skulle ta ledigt från kakelsättning och städning och bara dra iväg några timmar, vilket var underbart.

Vi tog en tur till Lidgården i Sunnemo där handdukshängare till duschrummet inhandlades. Tänkte hålla er på halster och inte visa dem förrän nya bilder på rummet läggs ut ;-) Istället ska ni få se hur underbart denna pärla till inredningsaffär ligger. Väl värt ett besök!

Enkelt och snyggt blomarrangemang:

Efter fika på Sahlströmsgården bar det av hemåt igen. Hem till nya vindsbeslut, men med nya krafter och gott mod! Några handdukshängare, en kopp fika och vind emot kinden var allt som behövdes...

Tack för att du tittade in! Ta hand om dig själv och tänk på vad du slänger upp på din vind:-)

Kram Sussie

Ibland vill man inte visa allt...

När vi köpte huset för 15 år sedan stod vi inför valet att tilläggsisolera på insidan eller utsidan. Valet var enkelt då vårt hus är stort nog (250 kvadrat fördelat på 8 rum och kök). Vi ville spara utsidans kärnfriska virke och utseende när det gäller foder, fönster och nockar och beslöt oss därför för att isolera på insidan.

Elementen hamnade en bit in när de nya väggarna kom på plats. Element kan vara fina om de är gamla, men våra var INTE så fina att vi ville visa dem hur som helst. Ögat dras till fönster och ljus och hamnar då också på elementen. De första elementskydden gjorde vi så här:

Nu har vi bytt ut några och istället är det denna modell som är på de flesta elementskydden idag. De känns mindre "röriga" om ni förstår vad jag menar. Kortet är taget i sonens rum. Detaljer av spjälorna. De är något urfrästa i över- och underkanten.

Vredet, som man höjer och sänker värmen med på elementen, sticker ut lite så man slipper flytta bort skyddet varje gång man vill ändra inställningar.
I köket är elementskydden fristående, men i samma stil. Fötternas form går igen på köksskåpens underdel och som mönster i panelen på väggen. Vill du se mer av det kan du klicka på tidigare inlägg i bloggen under rubrikerna KÖK eller DETALJER.Kan någon gissa min favoritblomma? Mmm... Mårbackapelargon! De trivs i köket fast det är mot norr och pelargoner egentligen älskar ljust. Fast fönstret är stort, liksom kärleken till dem - det är väl det som är hemligheten :-)
Ha en underbar vecka! Kram Sussie