- Inredning - Trädgård - Recept - Feng Shui - Välkommen till Granne med Selma!


lördag 26 januari 2019

Impulsköp av fröer

 
Hur har ni det med snö hos er? Hos oss är det ganska mycket. Det känns fint och ljust och alla ljud bli mjukare och behagliga.
Idag blev det impulsköp av fröpåsar. Skulle BARA köpa planteringsjord men gick ut från butiken med 10 fröpåsar också.
 
Fast jag hade faktiskt bara fem påsar med till kassan från början. Sen sas de magiska orden:
- Du vet om att du får de fem billigaste fröpåsarna på köpet om du köper tio va?
 
Så... ja... så blev det. Och fort fick det gå att bestämma sig också, för expediten hade börjat slå in mina inköp och kön började växa på sig.
 
 
Jag köpte bland annat jätteverbena (har redan sått en påse men det går att få plats med ännu en), fjärilskrasse, kålrabbi, basilika, gyllenbär, blomstermorot, solros Ice Cream, vit blomstertobak, klockmalva och en tagetessort som heter Alumia Vanilla Cream.
 
Det kommer att bli fint i köksträdgården det! Här syns hönsgården och tomathuset. Det är nåt visst med falurött mot vit snö, visst är det!?
 
Kram Sussie



 
 


söndag 20 januari 2019

Tillbaka!



Och plötsligt fanns den bara där igen! Lusten att börja blogga. Nästan på dagen exakt två år tog det innan jag åter hittade känslan. Två år! Det är lång tid. Mycket har hänt sedan sist. Både på inredningsfronten, trädgårdsfronten och privata fronten. Vart börjar man ens berätta?
Kanske är det bästa att börja från här och nu. Risken finns väl att jag annars tappar gnistan igen. Jag blickar bakåt när det behövs om det är okej för er, jag är nämligen inget stort fan av att göra det. Jag gillar mycket mer att se framåt än att titta bakåt.

Nog om detta.



Ni som följt bloggen har delat renovering av hus och stall tillsammans med mig. Framöver kommer bloggen troligen att handla mycket mer om trädgård. Det har blivit ett stort intresse på gränsen till passion! Mer och mer sugs jag in i drömmar om svulstiga dahlior och peppriga chillisar. Jag har upptäckt bokashi och vi har skaffat höns igen. Jag hoppas att ni alla som kikar in här ska känna samma glädje som jag över att bloggen är återuppstånden. Välkommen åter alla underbara läsare!

Kram Sussie

söndag 15 januari 2017

Sötpotatischips


Sugen på chips?
Börjar det bli svårt att hålla nyårslöftet?

Idag har jag gjort chips av sötpotatis. Det är supergott! Och superenkelt att göra själv! Nyttigt är det också, i jämförelse.
En normalstor sötpotatis är lagom till en liten skål för 1-2 personer. Jag delade inte med mig (hm) så jag skulle nog säga att receptet är för en person :)

Du behöver:
1 sötpotatis (skalad eller bara sköljd om du vill ha en mer lantlig touch på chipsen)
1 msk kokosolja
flingsalt

  1. Sätt ugnen på 125 grader. Bäst resultat har jag fått när jag använt varmluftsugnen.
  2. Hyvla en sötpotatis med osthyvel, det blir bra tjocklek på skivorna.
  3. Lägg allt i en bunke och ta 1 msk kokosolja och värm upp den i handen så den blir mer rinnig.
  4. Blanda runt sötpotatisen med händerna så att kokosoljan fastnar på sötpotatisen runt om.
  5. In i ugnen på 125 grader i ca 45 minuter.
  6. Strö över flingsalt.




Mums! Supergott! Och med en bra deckare i tv-rutan är myset räddat.
Kram Sussie

söndag 4 december 2016

Bästa julkolan som passar alla smaker


När vi hade öppet på Lilla julkaffet hade jag gjort en kola som verkar passa för alla smaker. Den gillades av er som tycker om det söta, ni som hellre föredrar sälta och ni andra som var nyfikna på lite lätt beska i julkolan. Jag hade nämligen gjort salt kaffekola. Ni är några stycken som hört av er för att få receptet så varsågoda, här kommer det: Mitt bästa recept på en kola som "har allt":

Du behöver:

2 dl vispgrädde
3 dl strösocker
1 dl ljus sirap
2 msk smör
1 tsk vaniljsocker                                     
3 msk starkt kaffe
1 krm salt
                                                                                                                                                                                                                                                   flingsalt att strö över

Så här gör du:

  1. Blanda alla ingredienser utom flingsaltet i en vid kastrull.
  2. Koka upp och låt koka på medelvärme till 126˚C. Det tar ca 20-25 minuter. Rör inte i smeten för då finns det risk för att kolan sockrar sig. Var istället noga med att inte koka på för hög värme.
  3. Häll smeten i en bakpappersklädd form, ca 25 x 15 cm.
  4. Strö över flingsalt. (Jag gillar ganska mycket sälta så jag har på en del).
  5. Låt svalna i kylen.
  6. Skär kolan i bitar och slå in i smörpapper.
  7. Förvara kolan kallt, i kylskåp.


Idag tänder vi andra adventsljuset och fikar traditionsenligt på något hemabakat när mörkret sänker sig. Jag älskar, älskar, älskar advent!

Kram Sussie

söndag 27 november 2016

Första advent kom fort i år

 

Plötsligt var det första advent! Jag fick ett plötsligt uppvaknande när en vän förra helgen påminde om att advent är denna helg och inte nästa. Förstår ni vilket uppvaknande för någon som håller första advent mer kär än julafton! För mycket stress, för lite" baravara".


Där och då förstod jag att jag måste dra lite i handbromsen. Stanna upp, njuta och tillåta hjärnan att vara småmosig och fokuserad på ljusstakar, julbak och skogspromenader för att hitta den där perfekta mossan och laven och de där ursnygga pinnarna och kottarna som bara måste få följa med hem. Jag kompenserade mitt försummade julhjärta med att köpa tre nya adventsljusstakar till köket. Märkligt vad man hitta på för att stilla sitt dåliga julsamvete...


Idag får ungdomarna sin första adventspresent. En försmak på julen. Bara för känslan att få ge de man älskar mest av allt, något totalt onödigt men med den största omtanke. Inget slår känslan av att få vara en del av deras liv trots att de flyger och far över världen och sliter med jobb och skolor.


Och så blir det fika med nybakad saffranskaka. Älskad son är hemma, älskad dotter befinner sig i Uppsala och jobbar extra denna helg mellan tentorna. Tur att tekniken finns, en skypefika är ju trots allt inte så dum den heller.




Annars rullar det på som vanligt här hemma. Både jag och Raymond får hålla i oss för att inte sätta igång med att riva i väggarna mellan sal och förmak på nedervåningen. Båda har nämligen längtat efter att få börja sätta in fönster i väggen på varje sida om dubbeldörrarna. Men förhoppningsvis håller vi på oss och hittar andra jultraditioner än att dra igång med sådant där alldeles före jul. Att slappa och vara allmänt relaxad ska ju vara så skönt. Har vi hört...

Kram Sussie

måndag 31 oktober 2016

Lilla julkaffet hos Granne med Selma 2016


Bilden har blivit ett signum för Lilla julkaffet hos Granne med Selma. Jag har använt den många gånger sedan jag började med Lilla julkaffet i Stallet. En försmak på julen, en hälsning av utsträckta armar som när man verkligen vill välkomna och omfamna den som kommer. Precis så.

lördag är det åter dags. Klockan 12 slår vi upp porten och ända fram till 17.30 sprakar det i kaminen och doftar gott av kaffe med dôpp. Ingen förbokning behövs. Man kan bara slinka in och sätta sig ner för att njuta en stund.

I år kommer det att finnas några portioner av det juligaste som finns - gammaldags ris á la Malta. Tillagad efter Raymonds mammas recept. Världens godaste. Helt säkert.
Hoppas vi ses.
Kram Sussie

söndag 23 oktober 2016

Övervintra mårbackapelargoner


Här står mina pelargoner och väntar på att få välbehövlig vintervila. Jag ger dem olika vintervila varje år. Ibland åker de ner i källaren, ibland får de stå kvar i fönstren. Ett år bar jag ut alla pelargoner i Stallet. De verkar klara det mesta. Jag har inte köpt nya plantor på flera år. Istället föryngrar jag med skott när jag väcker dem till liv fram på vårkanten.


Alla pelargoner verkar inte ha förstått att de ska sova nu utan fortsätter producera knopp efter knopp.

En övervintringsprocedur som jag dock aldrig har provat är att slå av all jord på rötterna och lägga plantorna mörkt och torrt/kyligt. Det tar emot.
Jag menar... Så skulle väl ingen vilja övervintra - naken i kyla och mörker.
I år får plantorna vila i källaren. Där är det aldrig minusgrader och rätt så mörkt. Visst ljus kommer det ändå in genom fönstren och jorden låter jag vara kvar på rötterna. Jag ställer helt enkelt bara ner plantorna som de är i sina krukor. Ingen nedklippning ens en gång.


I år har jag planterat alla mina nya lökar i krukor. Tulpaner, narcisser, och snöklockor ska få en ärlig chans att överleva rådjuren. De är dyra i drift de där rådjuren. Det är många hundralappar som ätits upp under åren.

Jag har också sått vita violer nu på hösten. Det är de som tittar upp i krukan på golvet längst till höger. Har jag tur överlever de vintern och sätter full fart tidigt, tidigt till våren.

Kram Sussie

lördag 22 oktober 2016

Golvlampor


Hej i höstmörkret!

Snart är en av mina favoritmånader här. November....
Mörkt, kurigt, vilsamt.

Varje år tror jag att jag ska sitta uppkrupen i soffan och handarbeta till en bra tv-serie om kvällarna i november. Kanske brodera så där vackert och rofyllt i en bra golvlampas sken.

Det sker aldrig,

Oftast somnar jag halvvägs in i programmen om klockan drar sig mot 21.30 och den där lampan som ska ge bättre syn åt kisande ålderssvaga ögon, ja den lyser med sin frånvaro.
Haha! Vilket bra ordval! High five på det!

Den golvlampa vi har är
1. tung och bökig att flytta
2. åbäkig och tar stor plats
3. inte direkt fokuserad i sitt sken. Mer en sån där lampa som vill ge stort sken till alla i rummet och till förtret för majoriteten av familjen som vill njuta av spännande deckare i totalt mörker.

Kanske är det en sådan här lampa jag borde ha eftersom den ger ljus på fokuserad liten yta?

 Fast jag tycker ju egentligen att den här är snyggare:
Väljer jag den senare är dock risken överhängande att jag får sitta med en släckt lampa - visserligen snygg men lite för generös med mysljus för de som hellre sitter i totalt tv-mörker med tända ljus.

Lamporna hittade jag hos golvlampa.nu.

Nu blir det bakad potatis med räkröra i sällskap med gänget i Så mycket bättre. Först ut är Tommy Nilsson. Har ni missat hans senaste låt så klicka här. En av de allra finaste texterna jag vet. En text om vikten av att vilja människor väl. Att vi ska se varje person som en medmänniska och inte som någon vi inte tillåter att höra till  För vart stjärnorna faller är det ingen som vet...

Kram Sussie