Randiga tapeter och möss man inte vill vara utan

Här syns de spacklade väggarna. Snyggt på ett vis tycker jag. Under finns en tapet med lite struktur som måste spacklas bort.  Raymond är en mästare på att spackla. Slätt och fint blir det. Alkoven målas ljusare än den var förut. Den ska bli en walk in closet.

Tapeterna blir randiga. Äntligen får jag ett rum med randiga tapeter! Vi har hållit oss ifrån det eftersom gamla hus sällan låter sig tapetseras med randiga tapeter utan att ställa till med mycken möda för att få det rätt. Ska man gå på känsla, ögonmått eller lod, liksom...

Den lilla musen är målad i skarven mellan murstocken och golvlisten och är ett minne från när barnen delade rum och kakelugnen stod mitt i det gemensamma rummet mellan alkoverna. Lilla musen får vara kvar även om rummet inte längre är ett barnrum. För många "god natt lilla musen"-minnen för att ta bort.


 

Vi tapetserar i sonens rum denna helg. Han har fått välja precis hur det ska se ut där inne.

Han har valt en randig tapet som är underbart fin. Den är vit och ränderna upplevs som ljust grå men är egentligen en bestrykning av en annan glans på bottenfärgen.
Vi hann sätta upp några våder igår innan dagsljuset förvann och det kommer att bli toppenfint.

Kram Sussie

Att vara här och nu

Stolen har jag skrivit om här

Lampans modell kallas Strindbergslampa. Bredvid står ett Traderafynd: En byst av Selma Lagerlöf tillverkad av Rörstrand.

Mina fina vantar gjorda av min mamma. Fodrade med fleece och alldeles oumbärliga när det är 20 grader kallt ute.

Söndag igen.

Veckorna går fort.

Just nu känns det mest som en stilltjeperiod när det gäller inredning här hemma. En mellanperiod där jag inte riktigt vet vad jag ska ta itu med. Det är för tidigt att väcka mårbackapelargonerna och för sent för julpyntet. Kanske är det just en perfekt tid till att träna mindfullness på. Att stanna upp och bara njuta av stunden som den är.

Ibland blir det dock en skön mix av inredningsdetaljer utan att man haft en tanke på att det skulle kunna bli något estetiskt av det. Som när vantarna "Made by Mormor" plötsligt hamnade på skrivbordsstolen i hallen efter en promenad. Plötsligt blev det bara... fint.

En loppad stol, ett slitet skrivbord, en lampa given av en älskad pappa och ett par vantar stickade av en älskad mamma. Plötsligt behövs inget nyinköp eller någon ny inredningstrend uppsnappad på Formexmässan. Inredningslusten kom tillbaka i all sin kraft!

Kram Sussie - som förresten pallrade sig iväg till gymmet igår för att försöka ruska liv i en kropp som haft mindfullness och fokus på det goda i stunden alltför länge nu.