- Inredning - Trädgård - Recept - Feng Shui - Välkommen till Granne med Selma!


tisdag 2 juni 2009

Sillegårdsblå

Fryken breder ut sig med sitt klara, rena vatten. Himmelens färg skimrar magiskt i solljuset och någonstans i mötet mellan himmel och horisont - bildas en alldeles underbar blå färg!
Sillegårdsblå...

Besöker du Sillegården kan du se den överallt. På fönsterfoder, på utemöbler, på gardiner...


Vill man köpa med sig en färgburk hem, går det också bra.

Avslutningsvis vill jag också slå ett slag för den utställning som pågår på Sillegården just nu.
Bland annat, ställer en gammal klasskompis till mig, ut sina fantastiska skulpturer . Så unika, så roliga och så "på pricken". Av trädknotor, rötter, och annat från naturen, skapar hon sådant som ingen annan gör.

Hon heter Maria Westerberg och kallar sig Vildhjärta.


Kram Sussie

söndag 31 maj 2009

Sillegården

Mors Dag...... tillbringade vi bland annat på andra sidan Fryken, nämligen i VÄSTRA Ämtervik. Det finns en liten pärla att besöka där om man tycker om fin utsikt, gott kaffe, fantastisk mat och trevlig liten handelsbod, nämligen Sillegården.
Vid förra seklets början öppnades här en restaurang och ett sommarpensionat av "Fryksdaksmoran" Ida Sahlström.
Och kan man tänka sig! Skymtade jag inte några Mårbackapelargoner i fönstret fast vi är på "fel" sida om Fryken?
Sedan urminnes tider har det munhuggits mellan de som bor på västra och de som bor på östra sidan om Fryken. Vilka bor egentligen vackrast?

Följande episod lär ha inträffat strax efter att Selma Lagerlöf mottagit sitt Nobelpris i litteratur:

Det beslutades att folk i trakterna skulle samla in pengar till en gåva, som skulle överräckas till Selma när hon kom hem med sitt fina pris. Att Selma mottagit Nobelpris var ju en stor och världsomspännande nyhet! Även befolkningen i VÄSTRA Ämtervik fick frågan om de ville vara med och lägga en slant till denna stora och märkvärdiga händelse.

Församlingen i Östra Ämtervik fick då till svar:

- Nej, det tjäner ittna te! På den här sia ôm Fryken ä ho inge vider känd!

Inte vet jag om det är sant, men en härlig berättelse är det.


Sillegården är också känd för att ha en alldeles egen färg uppkallad efter sig. Mer om det får ni läsa i nästa inlägg.


Stor kram till alla mammor idag, och en extra stor kram till de som är ensamstående. Ni är beundransvärda!

/Sussie

lördag 30 maj 2009

Kejsarrabatten - del 2

"När den lilla flickan i Skrolycka var så där en tre år gammal, fick hon en sjukdom som nog tör ha varit scharlakansfeber, för hon var röd över hela kroppen och brände som eld, när man tog i henne.

... Jan var inte i stånd att gå hemifrån, så länge som hon var sjuk, utan satt kvar i stugan dag efter dag, så att det såg ut, som om Erik i Fallas råg, skulle bli otröskad det året.

... Hon låg i egen säng, men hon hade bara ett par halmdynor under sig och inga lakan. Det var nog strävt och svårt för den lillla fina kroppen, som hade blivit ömtålig av utslag och svullnad, att ligga på de grova blångarnsöverdragen.

Det var så eget, att var gång Jan såg hur hon kastade sig fram och tillbaka i sängen, måste han tänka på det finaste han ägde i denna världen, som var hans söndagsskjorta.

... Men det var bara galet att tänka på den där skjortan. Kattrina skulle aldrig i världen gå in på att han fick förstöra den,för det var hon, som hade gett den till honom i brudgumsgåva.
... Kattrina gjorde nog ändå allt, vad hon förmådde. Hon lånade häst av Erik i Falla, lindade in den lilla flickan i schalar och täcken och for till doktorn med henne. Det var duktigt gjort av Kattrina, men Jan kunde inte se, att det var till någon nytta.

...Det var kanske så, att man inte kunde få behålla en så märkvärdig gåva, som den lilla flickan var, om man inte var färdig att offra för henne det, som man hade bäst. men det var inte lätt att få en sådan människa som Kattrina att förstå detta.
Romersk malört

...Den gamla Finn-Karin kom in i stugan en dag, medan flickan låg sjuk.


... När hon kom in i stugan, såg hon ju strax, att barnet låg sjukt, och Kattrina talade om för henne, att det hade scharlakansfeber, men det var ingen som bad henne om ett gott råd.

... så sa hon alldeles av sig själv:

- Den här sjukdomen går det över mi makt att bota. Men så mycke ska jag lära er, att ni kan ta reda på om det bär mot liv eller död. Håll er vakna te klocka tolv i natt, å sätt då ihop pekfingret å lillfingret på vänstra hanna som e ögla, å se igenom den bort te flickungen! Ge då akt på den, som ligger breve´na i sängen, så får ni veta vad ni har å vänta!

Kattrina tackade henne så vackert, för det är bäst att hålla sig väl med sådant folk. Men inte ett ögonblick ämnade hon göra, som hon var tillsagd.
Jan fäste ingen vikt vid rådet han heller. Han tänkte inte på något annat än skjortan. Om han bara tordes för Kattrina!

Romersk malört

...Hur det nu var, så när klockan närmade sig midnatt och Kattrina sov som djupast, gick han bort till kistan och tog fram skjortan... sedan slet han den i två delar. Den ena smög han under den lilla kroppen, och den andra bredde han ut mellan flickan och det varma,tjocka täcket, som hon hade över sig.


Sedan kröp han ihop igen i sin vrå och vaktade på henne som förut. Han hade inte suttit länge förrän klockan slog tolv. Nästan utan att tänka på vad han gjorde höll han då upp fingrarna på vänstra handen som en ring framför ögonen och såg mot sängen.

Och se!

Då satt där en liten naken Herrens ängel på sängkanten. Han var rispad och stucken av de grova sängkläderna, och han hade visst ämnat gå sin väg från alltsammans. men nu vände han sig om och kände på den fina skjortan, strök över lärftet med båda händerna, och rätt som det var, svängde han benen inom sängkanten och la sig ner igen för att vaka över barnet.

... Nästa dag var den lilla flickan på bättringsvägen. Och Kattrina blev så glad över att sjukdomen gav med sig, att hon inte hade hjärta att säga någonting om den förstörda brudgumsskjortan, fast nog kan man veta, att hon tyckte, att hon hade en stolle till man.

I kejsarrabatten har jag planterat:

  • Romersk malört som kantväxt mellan gräsmatta och rabatt.

Om malört kan man läsa:

Malörten har använts i alkoholhaltiga drycker åtminstone sedan antiken. Den alkoholhaltiga drycken har använts förebyggande mot feber.

Linné använde malört att dämpa feberfrossa med.

Malört användes också förr i kyrkobuketter för att ha något friskt att lukta på under de långa predikningarna.

I kejsarrabatten får malörten symbolisera

  • Klara Gullas febersjukdom

  • Jan i Skrolyckas fina brudgumsskjorta som han endast använde på söndagarna - då gick han kanske i kyrkan och hade med sig en kyrkobukett med bland annat romersk malört i.

Kul att veta: Moderplantan som jag tar skott ifrån, kommer ursprungligen från Mårbacka.



Fortsättning följer nästa söndag.



Kram Sussie