BRA ATT VETA OM (MÅRBACKA)PELARGONER

 

Bläddrade igenom gamla kort och hittade det här på sonen som stolt poserade framför mina mårbackapelargoner i köksfönstret för snart 20 år sedan. Vi var lika stolta båda två vid det där tillfället. Jag över mina mårbackapelargoner och sonen över t-shirten han själv målat dit trycket på.

Stickling tagen av nyväckt Mårbacka vit.

Min kärlek till pelargoner är fortfarande stark. En garanterat livslång kärlek till blomman som tål det mesta utom för mycket daltande. Jag har överlag rätt god hand med pelargoner om jag får säga det själv. Förutom en sort som ständigt ger mig huvudbry och det är Dr Westerlunds. Jag vill så gärna, så gärna att den ska trivas hos mig. Så jag daltar och gullar och den dör och jag köper ny. Ett pålitligt kretslopp som jag alltid förlorar. Måste sluta dalta! Eller inse att doktorn faktiskt inte gillar att bo i Stavik.

Det har blivit några inlägg om pelargoner sedan jag började blogga 2007.

Det här inlägget är ett av de mest lästa inläggen av alla på bloggen:

Så tar du sticklingar av dina mårbackapelargoner 

Det här inlägget kanske också är kul att läsa om du gillar pelargoner lika mycket som jag:

Här kan du läsa om andra pelargonsorter jag gillar och om hur du  kan vara säker på att din Mårbackapelargon är äkta.

Vill du läsa fler inlägg om pelargoner skriver du bara ordet mårbackapelargon i bloggens sökruta längst upp till vänster på sidan.

Kram

Sussie

Vackra tankar, vackra ord

 Godkväll alla!

Veckan som varit har inneburit sportlov för makens del som arbetar som lärare. Jag jobbar visserligen också inom skolan, men har tyvärr inte längre kvar loven. Jag arbetade dock hemifrån i slutet av veckan. Det gör stor skillnad och känns nästan som att vara ledig. 

Vis av erfarenhet efter nästan 30 år av renovering och byggande har vi lärt oss att inte längre sätta slutdatum för alla våra projekt . Vi sätter startdatum istället. Startdatum för ombyggnad av stallet/kaféet till inomhuspool för i år satte vi till v. 9, dvs sportlovsveckan, och det höll. Raymond har jobbat på bra där ute. Takstolar till nya innertaket är på plats och jag nyper mig fortfarande i armen varje gång jag går ut för att inspektera - tänk att vi faktiskt gör det här! 

På instagram har jag lagt ut på stories för den som vill se mer av hur processen framskrider. Det kommer att komma inlägg här på bloggen också men idag ska ni få se någonting riktigt vackert istället. Takstolar och en stor grävd grop kan vi kika på en annan dag. 

Det vackra är en anteckningsbok med mårbackapelargoner på.

Mårbackapelargonen i krukan har vaknat till liv och ska få ny jord och friseras lite.

Ända sedan jag var liten har jag älskat papper och anteckningsböcker. Jag har inte alltid en tanke med vad jag ska ha allt till. Det räcker liksom bara med att titta på det om det är fint för att jag ska tycka att jag fått valuta på pengarna. Just den här anteckningsboken tänkte jag dock samla vackra tankar i. Citat eller dikter som betyder något för mig. Som en dagbok i form av vackra tankar just här och nu.

Jag köpte brevpapper i samma mönster också. Jag är ju i ärlighetens namn ingen brevskrivare av rang, men jag tänkte använda dem som fina kort till presenter istället. Sedan tidigare har jag handdukar och disktrasor i samma mönster. Såg att det också finns bakformar. Tänk, kaffe med nybakade bullar, en solvarm trapp och förmiddagssolen i ansiktet. Snart är vi där!

Allt det vackra är köpt av Marléne Sandblom Ek som bor tvärs över sjön , i Västra Ämtervik närmare bestämt. Hennes hemsida hittar ni här- Tänk att det finns så duktiga formgivare nästan nästgårds!

Kram Sussie

Fuchsia Celia Smedley

Inspirationsbild från Pinterest

Jag har aldrig tidigare ägt en fuchsia. Nu har jag beställt tre stycken av sorten Celia Smedley.
Jag läste någonstans att den ska vara väldigt fin tillsammans med mårbackapelargoner och i så fall vill jag absolut pröva att odla den. Mårbackapelargoner har jag  i massor.

Inspirationsbild från Pinterest

Jag har en känsla av att Celia Smedley inte kommer att bli min sista eller enda fuchsia. Jösses så många fina det finns! Om någon av er läsare har tips på andra fina sorter får ni gärna kommentera. Nu vill jag lära mig allt om fuchsior.

Kram Sussie

Övervintra mårbackapelargoner

Här står mina pelargoner och väntar på att få välbehövlig vintervila. Jag ger dem olika vintervila varje år. Ibland åker de ner i källaren, ibland får de stå kvar i fönstren. Ett år bar jag ut alla pelargoner i Stallet. De verkar klara det mesta. Jag har inte köpt nya plantor på flera år. Istället föryngrar jag med skott när jag väcker dem till liv fram på vårkanten.

Alla pelargoner verkar inte ha förstått att de ska sova nu utan fortsätter producera knopp efter knopp.

En övervintringsprocedur som jag dock aldrig har provat är att slå av all jord på rötterna och lägga plantorna mörkt och torrt/kyligt. Det tar emot.
Jag menar... Så skulle väl ingen vilja övervintra - naken i kyla och mörker.
I år får plantorna vila i källaren. Där är det aldrig minusgrader och rätt så mörkt. Visst ljus kommer det ändå in genom fönstren och jorden låter jag vara kvar på rötterna. Jag ställer helt enkelt bara ner plantorna som de är i sina krukor. Ingen nedklippning ens en gång.

I år har jag planterat alla mina nya lökar i krukor. Tulpaner, narcisser, och snöklockor ska få en ärlig chans att överleva rådjuren. De är dyra i drift de där rådjuren. Det är många hundralappar som ätits upp under åren.

Jag har också sått vita violer nu på hösten. Det är de som tittar upp i krukan på golvet längst till höger. Har jag tur överlever de vintern och sätter full fart tidigt, tidigt till våren.

Kram Sussie

En minnesvärd dag i Sigtuna

Vi tog en tur ut till Sigtuna idag och sedan till Skoklosters slott. Jag hade inga förväntningar alls men måste säga att jag verkligen haft en toppendag idag. Inte bara för att vi spenderat tid med Emma och Mike, utan också för att utflyktsmålen verkligen var helt i min smak. I Sigtuna finns Sveriges äldsta gågata och stadskärnan är uppbyggd och bevarad från medeltiden. Vackra trähus och små pittoreska butiker och inte en storkedjebutik så långt ögat kan se.

Jag älskar sådan här bevarade miljöer och kan gå i timmar och bara insupa hela atmosfären. Det finns så många detaljer att vila ögonen på.

Vackra utsmyckningar ovanför portar

Färgerna, snickerierna, gatstenen, skyltarna...

Vackra målade rullgardiner.

En så kallad skvallerspegel så att man kunde sitta inomhus och ha full koll på människorna ute på gatan, både på höger och vänster sida om fönstret.

Vackra grindar...

Och ett dörrstoppar helt i min smak: ett enkelt vedträ. Varför krångla till det? Och vad är det Ernst brukar säga: I det enkla bor det vackra.

Minsann fanns det inte Mårbackapelargoner i flera av fönstren också!

När jag besöker olika ställen har jag upptäckt att jag ofta fotograferar blomurnor. Sigtuna är inget undantag. Jag fotograferade blomurnor även där.

Sen gick vi förbi en gammal telefonkiosk som numera är en bokkiosk. Man tar en bok och lämnar en annan istället. Vilken härlig idé och så mysigt med sådant som ändå bygger på en slags tilltro till människors ärlighet.

Vi hann med ett besök på Skoklosters slott också men det får vänta till nästa inlägg. Nu ska vi äta toast Skagen och så ska jag mysa med Otto.

Kram Sussie

Mårbackapelargoner och silverkallor

När ska man egentligen väcka sina pelargoner? Februari månad är en bra månad för det.
Just nu håller jag på som bäst med det här hemma.

Vi har ett bra förhållande jag och mina pelargoner.
De talar liksom om när det är dags och då spelar det ingen roll vad regelboken säger.

De börjar blomma med små, bleka blommor på långa, rangliga stjälkar. Och sätta knoppar.

Så talar de om att jorden är mager och uttjänt och att de måste börja blomma för att sätta frö och på så sätt överleva.

- Snälla, Sussie, säger de. Ge oss bättre förutsättningar så lovar vi att blomma vackert och överdådigt nu när ljuset är på väg tillbaka.

Jag beskär, tar skott och omplanterar på samma gång. Hittills har de alltid klarat omställningen även om den är brysk. Jag daltar ju aldrig med mina pelargoner om ni kommer ihåg. (Här kan ni läsa mer om det och hur man tar sticklingar av mårbackapelargoner.)

Ser ni förresten på OS ? Det gör inte jag. Jag är totalt befriad från den där genen som gör att man uppskattar sport på tv. Det räcker med att titta på nåt sammandrag över godbitarna. Som när OS-bukettens hippaste blomma - SilverKallan - fixade guldet tillsammans med sina lagkamrater i stafetten till exempel. Då tittade jag.

På sammandraget.


Kram Sussie

Julkrona av mossa

Som bloggare får man ofta frågor från läsare som undrar om saker man skrivit om.
Jag får ofta frågor om såpade golv och mårbackapelargoner.
Men gissa vilken som är den absolut vanligaste frågan?

Den vanligaste frågan är tveklöst:

- Hur hinner du allt?

Standardsvaret är:

- Jag ser aldrig på tv.

Fast det är egentligen ett svar som endast stämmer till viss del. Jag ser visst på tv. Kanske lika mycket som andra människor, vad vet jag.

Hemligheten ligger i att jag ser på tv när jag själv vill. Vi har Canaldigital  , den inspelningsbara boxern.  Jag väljer alltså vilka program jag vill se, spelar in dem och tittar sedan när jag själv vill.
När barnen var små var detta perfekt! Inga middagar som blev avbrutna för att Bolibompa startade t.ex.

Och nu, med all reklam som programmen innehåller, är det underbart att kunna sätta på paus och sedan spola när reklamen kommer. Förr gick man på toa när reklampausen kom. Nu går jag på toa när jag behöver.

Tid är ju faktiskt det enda rättvisa här i världen. Vi har alla precis lika mycket tid oavsett ålder, kön, ekonomi eller annat. Kruxet ligger ju i hur vi använder tiden och vilka möjligheter vi har att kunna prioritera den.

Kram Sussie

Återbruk ~ Reuse

Det är roligt och väldigt praktiskt, att inreda med tema.

Verandan är ju inredd med en touch av marin stil och därför blev jag så oerhört glad när Pia  kom på besök och visade vad hon skapat av återbruk.

En bit drivved och ett hjärta av rostig metalltråd fick mitt hjärta att slå ett extra slag av glädje och jag köpte det på fem röda. Var det skulle sitta visste jag direkt.

Visst är det vackert i all sin enkelhet?
Precis rätt grå färg. Precis lagom rufft. Och precis den symbol jag ville tillföra verandan. En plats vi älskar att vara på. En plats vi gärna umgås med våra nära och kära på. En hjärteplats helt enkelt.

Som alltid måste jag också ha en liten Mårbackapelargon inom synhåll. Denna pelargon har precis den rätta rosa färgen, så den ska jag använda som moderplanta till nästa års pelargonbestånd.

Jag har faktiskt några Mårbackapelargoner som (i mitt tycke) har en alltför skarp rosa färg. De tänker jag ge bort. Jag är nog lite petig när det gäller nyansen på Mårbackapelargoner.

Tro det eller ej, men i mitt huvud poppar det upp julidéer i massor. Fast de tänker jag vara tyst om ännu ett litet tag. Än vill jag njuta av sommarens sista sköna dagar.

Kram Sussie

Mormors Mårbackapelargoner

Titta vilken vacker handduk!

Mönstret "Mormors Mårbackapelargoner" fick mitt hjärta på fall när jag såg det. Ibland blir man bara så lycklig när man hittar det där lilla extra. Mönstret är skapat av textildesignern Marléne Sandblom Ek som faktiskt bor i Västra Ämtervik!
Redan på Selma Lagerlöfs tid rådde det olika uppfattningar om vilken sida av Fryken som är den bästa, den vackraste, den mest framgångsrika. Ni minns kanske följande historia?

Det vackra mönstret finns även på disktrasor. Tänk att ha en disktrasa som är så vacker att man inte vill använda den!

Tänk att en disktrasa och en handduk kan få hjärtat att spritta till!

De underbara sakerna hittade jag på Hildas Trädgård, en webbutik som säljer produkter för odling och inredning. Kika gärna runt på deras hemsida så hittar ni fler saker som får (odlings)hjärtat att spritta till.

Kram Sussie

Frågor och svar

Jag får många frågor i min mailbox och bland kommentarerna. Här kommer lite svar på de senaste frågorna:

"Så jättefina hyllor! Är de platssnickrade?"

Det är Raymond som snickrat dem på plats i köket. De är tillverkade av 28 mm tjock fura. Konsollerna är gjorda av samma virkesdimension. Formen på konsollen har vi ritat på frihand efter att ha kikat runt i olika heminredningstidningar.

"Vad har ni använt för material till panelskivan i sovrummet? Har försökt fråga på bygghandeln men de fattar inte riktigt vad jag menar."

Man kan använda gipsskivor eller MDF. Båda dessa material är "döda" material och då slipper man att det spricker i skarvarna.


"Vad är länken till den här med apelsinblommorna, något som jag vill prova."

http://grannemedselma.blogspot.se/2013/01/josses.html

"Övervintrar du dina pelargoner så att de håller sig sådär fina med blommor och allt?"

Jag gör lite olika. Många gånger har jag behållit mina pelargoner som de är och vattnat utan näring när de blivit törstiga. De har stått i fönstret som vanligt i ett rum där det inte gjort något om de sett lite skräpiga och rangliga ut. Blommorna plockar jag bort allteftersom de vissnar.
Vissa år har jag burit ner dem i källaren där de stått svalt (ej frostkallt) och bara gett lite vatten ett par gånger under vilan.

"Måste man ta sticklingar från Mårbackapelargoner nu, på våren, eller är det ok att ta det i juni också?"

Jag tar sticklingar när som helst under säsongen (februari - hösten)


Hoppas ni har haft en fin påsk allesammans!
Kram Sussie

Så tar du sticklingar av dina Mårbackapelargoner

Det finns ett skimmer av mystik kring Mårbackapelargoner. De anses besvärliga.
De växer inte som man vill utan skjuter i höjden och blir rangliga istället för knubbigt välväxta.
De sköts som små bebisar och serveras både vatten och kärlek i överflöd.

Kärlek får de hemma hos oss också, men sen är det faktiskt lite si och så med resten. Jag behandlar dem utan minsta krusidull. Ibland är de snustorra, ibland tar jag skott av moderplantan så att det knappt finns något kvar av den.

Och faktum är att vi har ett bra förhållande, jag och mina Mårbackapelargoner. Vi vet var vi har varandra.

För några veckor sedan så köpte jag nya moderpantor. Nu har jag tagit sticklingar av dessa. Tre Mårbackapelargoner har blivit åtta.

Här är ursprungsplantan. Lyfter man på bladen hittar man massor av nya plantmöjligheter.

Det är nu som modet krävs för er som känner er lite (för) rädda om pelargonerna. Jag utgår från tanken att sticklingarna är viktigare än moderplantan. Då är det lättare att ta massor av sticklingar.

Som ni ser så har jag kapat moderplantan rejält. Av det jag kapade av blev det sedan tre kraftiga och fina sticklingar. Denna gång använde jag en vass kniv för att få fina snittytor. Sax är också bra (och ja... jag nyper av med fingrarna också. Som sagt: jag pjoskar inte. Det är liksom jag som bestämmer).

Så här ser en fin och livskraftig stickling ut. Som ni ser har den många blad. De nedersta ska bort så att det blir en bättre stam på sticklingen. De nedersta bladen ruttnar ändå så det är lika bra att ta bort dem direkt. Och så tar de onödig kraft från plantan som behöver lägga energi på att bilda rötter istället för att försörja blad med vatten och liv.

Jag sätter alltid ner mina sticklingar i jord direkt. De bildar rötter och rotar  sig utan att behöva stå i ett vattenglas först.

 

 

En del kanske sätter på en platspåse med lufthål för att hjälpa sticklingarna att rota sig. Det gör aldrig jag, det funkar ändå.

 

Nu är det bara att vänta och komma ihåg att hålla jorden lätt fuktig så att rötter kan bildas.

 

Lycka till med era Mårbackapelargoner!

Och kom ihåg: De är tuffa och tåliga! Och byt ut ordet ranglig till uppåtsträvande så kanske Ni ser på dem med andra ögon när det tar fart på fönsterbrädan. Annars är det ju bara att ta nya skott igen :)

 

Kram Sussie