- Inredning - Trädgård - Recept - Feng Shui - Välkommen till Granne med Selma!


Visar inlägg med etikett Sängkammaren. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Sängkammaren. Visa alla inlägg

söndag 26 februari 2023

BRÖSTPANEL DEL 3 - SÅ BLEV DET



Nya panelen i sängkammaren känns gedigen och ”rätt”. Äntligen tittar jag in i sängkammaren och tycker att den är fin på riktigt.

Det enda som fattas att göra därinne nu är att måla dörren in till min garderob. Den är vit men ska bli lika grå som panelen. Eller kanske fodren ska bli grå och behålla dörren vit?  Jag börjar med dörrfodren så får vi se vad magkänslan säger sen. 




Jag har inte bestämt mig än, om jag ska låta panelen vara ifred på långväggen eller om jag ska ställa ett litet fint avlastningsbord för att få blicken att stanna upp lite. 
Det är nåt med alltför enhetlig känsla som jag inte riktigt känner mig bekväm med när det bara är panel flera meter. Vi får se vad det blir. Jag har en lös tanke som skramlar på inne i hjärnkontoret.


Mellan fönstren är de tre speglarna som fick bestämma storlek och format på hela panelen. Powerwall var ordet.



Idag ska jag ta mig an städning av huset. Nästa vecka åker jag och dottern iväg på lite mys i tre dagar. Hon har sportlov och jag har tagit semester. Maken, som också har sportlov nästa vecka, ska ägna sig åt att fixa i poolhuset. Dörren till bastun och de måttbeställda fönstren ska äntligen på plats.

Kram

Sussie

söndag 19 februari 2023

~ BRÖSTPANEL DEL 2 - SÅ BYGGDE VI ~

 Dags för del 2 i serien om hur vi byggde bröstpanelen i sängkammaren.

Hoppas ni inspireras!


Den där känslan när man precis ska starta ett projekt, det är den kicken som gör att det alltid, alltid är värt att börja. Det, tillsammans med känslan när allt är klart, gör att man glömmer allt det mindre roliga som byggdamm, röra och beslutsångest efter vägen. Här bryter vi bort listen som markerat avslutning av det målade fältet upp mot tapeten. Första steget är lika med med maxad pirr-känsla.


Ytan mellan sängkammarens två fönster är en powerwall. Det vill säga en yta som är den första du ser när du kommer in i ett rum. En yta dit blicken dras. Ett bra knep är att alltid lägga lite extra energi på att göra just den ytan genomtänkt i fråga om proportioner. Vi låter nästan alltid just rummens powerwall få styra resten av våra olika projekt.
Tre speglar ville vi få plats med i ytan mellan fönstren.



Maskeringstejp är ett annat bra tips. Eftersom vi ville få plats med tre speglar mellan fönstren testade vi först med hjälp av maskeringstejp hur det skulle upplevas med just det antalet speglar.. 
Skulle måtten upplevas rätt? 
Jag ville inte ha speglar som kändes kvadratiska eller liggande med bredare bas än höjd. Även om det på pappret är tydligt att så inte är fallet kan man aldrig vara riktigt säker förrän man testat med maskeringstejp om ni frågar mig. Karta och verklighet stämmer liksom inte alltid i ett gammalt hus.




När vi hittade måtten på bredden och höjden fick sedan dessa mått avgöra panelens utseende i hela rummet. Powerwall var ordet!


Hörn kan vara lite av ett huvudbry. Vi prövade oss fram till att avståndet mellan spegel och ram skulle vara 4 cm runt om när vi utgick från vår powerwall. Detta mått togs även hänsyn till när vi kom fram till ett hörn. Här ser ni hur fel det skulle blivit om det byggts två separata speglar för att slippa dela en spegel i hörnet. Känslan skulle ha gått förlorad.


Vi byggde vår panel av mdf-skivor. Först en yttre ram gjord av 10 mm tjock mdf  och i ramen en spegel av 12 mm. Man kan ha samma tjocklek såklart men vi ville komma åt känslan av att spegeln skulle vara lite, lite tjockare. Är spegeln för tunn går det inte så bra att hyvla och fasa kanterna. Är ramen för tjock funkar det inte att få till det snyggt mot golvlisten som panelen vilar mot.

Den som tittar noga, noga på bilden ovan ser en bit maskeringstejp på spegelns vänstra sida. Varken den eller något annat är ditsatt här eftersom ytan i mdf-ramen där spegeln ska sitta först måste spacklas slät. Tapetkant, vävkant och olika texturer på ytan måste slätas ner.

Här syns det hur mycket den där fasningen på spegeln och en kvartslist mot ramen gör för känslan. Det skulle bli alldeles för hårt intryck utan dem. Att grundmåla innan allt är riktigt klart är ett annat bra tips. När det målas in är det lättare att se om just den fasningen eller just den listen tillför något eller känns helt fel. Det är lätt att gå vilse och vräka på med för många detaljer eller missa någon liten list som höjer hela alltihopa.

Här syns spackling av underytan och spegelns fasning bra. Grundmålning ändå... jag sa ju det! Fortfarande inga kvartslister ditsatta.

Utan kvartslist känns det hårt.


Med kvartslister känns hela panelen "nu snackar vi"!



Avslutningslisten mellan panel och tapet krävde ett par funderingar. Vi kände att just vår panel behövde en liten uppstickande kant bakom huvudlisten. En plattlist som sticker upp bara någon millimeter blev pricken över i. 


Det är de små, små detaljerna som (oftast) gör det.



Mdf är ett ganska sugande material när man ska måla fasningar. Det blev några extra strykningar på just dem innan  hela panelen färdigmålades.


Önskar ibland att jag också kunde ha välmanikyrerade naglar och sammetslena händer likt en adelsdam för några århundraden sedan. Har aldrig varit så, kommer nog aldrig att bli så heller. Jag är för evigt en lady med färgstänk på huden och jord under naglarna. Som jag för övrigt klipper kort, kort för att inte få andra människor att rygga tillbaka och tro att jag är världens lortmaja.



Det färdiga resultatet förtjänar ett eget inlägg. Det kommer nog i nästa inlägg om solen skiner och jag får till bra bilder. 
Förr fotade jag alltid med systemkamera och det blir såklart så mycket bättre kvalitet på bilderna då. Men det var också en stor anledning till att jag tappade lusten för att blogga. Så många steg, så många moment som jag nu slipper genom att använda mobilkameran istället. 

Har ni några frågor angående panelbyggande får ni gärna kommentera så svarar jag i nästa inlägg.



Kram
Sussie

lördag 18 februari 2023

~ BRÖSTPANEL DEL 1 - ÅTERBLICK ~

 

Jag gillar verkligen tapeten vi har i vårt sovrum. Ränderna går liksom aldrig ur…

När vi gjorde iordning vårt sovrum i början av vår renoveringsresa kunde vi inte lägga varken tid eller pengar på just det rummet, det fanns ju så många andra rum som också behövde göras iordning.

Panelen blev en budgetlösning där vi målade nedre delen av väggen och sedan satte en list mellan det målade och tapeten.

Jag kan väl inte direkt påstå att jag retat mig på den där lösningen under alla år, men faktum är att jag alltid sett det som en provisorisk lösning i väntan på annat.




Här mäter vi in var skjutdörren in till klädgarderoben skulle vara. 

Nästa inlägg kommer att ta er med på arbetet med att bygga den nya panelen. Kanske kan det ge tips till er som också vill ha en riktig bröstpanel med speglar i något rum där hemma.

Stay tuned.


Kram

Sussie


måndag 9 januari 2023

Min julledighet i bilder och TACK Marie

Jag har varit ledig många dagar. Vilat och fyllt på med energi. Att jag tagit upp bloggandet igen känns  otroligt uppiggande.  Som en sockerbombad energikick utan onödiga kalorier.

Här kommer en liten (nåja) bildkavalkad av vad jag fyllt mina lediga dagar med. 

       

Vi firade jul med de allra närmaste. I år blev jag mest nöjd med sillen som jag la in själv. Säger som Pippi: 

- Det har jag aldrig gjort förut så det kan jag säkert. 


Ja jäsingen vad jag kan lägga in sill! Raymond hyllade mest Mozartkulorna på gottbeordet men jag säger bara det: Sillen...



Vi tog vårt tråkiga, opiffade sovrum och bestämde oss för att låta det bli en rörig, byggdammig byggarbetsplats istället. Tanken var att "bara" bygga en fin bröstpanel men ni vet hur det är. När man nu ändå är igång kan man ju lika gärna göra mer/annat/lite till. Jag rev ut garderoberna för att kunna bygga om inredningen i dem och Raymond hakade på, glad över att få slänga ut vår gamla stationära dator som huserar i en av garderoberna. 


Skrattade lite när jag såg hur otroligt monokrom färg- och formskalan är på det som fanns i linneskåpet. Någon som tvivlar på att jag gillar ränder, rutor, blått, vitt, grått och linnefärgat? Nu finns det bildbevis.

Men så, längst in i garderoben hittade jag ett tyg som jag sparat. Ett tyg i fantastiska färger och mönster. Inget blått, beige eller vitt. Inte en ruta eller endaste rand så långt ögat kan nå.

Tror jag ska göra kuddar och stolsdynor av det. Har inte bestämt mig än.



 Apropå fjärilar, nyckelpigor och gräshoppor...



Jag sådde kål, chili och paprika. Blev varse om att vi inte har 25 grader varmt i huset eftersom fröna inte grodde förrän jag ställde in dem i duschrummet. Där är det varmt och gott och fröna tackade för att jag förstod att de behöver värme också, inte bara kärlek. Efter 4 dagar dök små groddar upp.


Jag tröttnade på att ha gamla handarbeten liggande som inte gjorts färdiga och såg till att göra färdigt några. Och påbörja nya så nu är det som det var innan återigen. Stickningsglädjen smittade av sig och fick flera att börja. Mysiga samtal över en kopp kaffe med elden sprakande i bakgrunden är verkligen inget man ska underskatta när det gäller vila. Jag trillade naturligtvis dit på vitt och beige, men mitt sticksällskap slog till på ett melerat garn i väldens vackraste färgkombination. Nu tröstar jag mig med att just den här mössan är en beställning. Den jag stickade till mig själv blev grå...



Jag åt årets första semla. Ingen gluten- eller mjölkfri variant och alldeles fullproppad av socker. Inte bra för mig men OJ så gott. Åt den som jag alltid äter semlor. Locket först!


Omnomnomn



Köpte en primula som passade fint till mormorskopparna med rosenmönster. Färgen är fin, men titta lite extra på kanten. Så elegant med den smala vita kanten mot det svulstiga rosa!


När vi ändå är inne på godsaker så var jag husmorsaktig och tog reda på juläpplena genom att torka äppelringar. 



Vissa hänger upp tyggardiner, jag kör på ätbara . Åtminstone nu och åtminstone i köket.

Jag besökte någon loppis och fyndade två lampskärmar för 5 kronor styck. Färgen är helt fel, men jag gillar strukturen och storleken. Vet precis hur jag ska pimpa upp den så håll utkik framöver. Just lampskärmar är ett bra tips att hålla utkik efter på loppisar. Kostar nada. 


Varje jul både tänker jag och säger högt: 

- Vi borde ha fler stora skedar att ta julmaten med.

Gamla skedar är stora, vackra men inte trevliga alls att äta soppa med. Tycker att de är alldelels för djupa och stora att ta i munnen. Men de är perfekta att plocka till sig mat med på ett julbord. På loppisen fyndade jag även stora, gamla silverskedar och putsade silver på min ledighet som den värsta piga på 1700-talet.


 


Mest av allt har jag gjort minsta möjliga. En fin ledighet. Batterierna är laddade.






Kram
Sussie

P.S Tack Marie, som kommenterade under inlägget Carmen Curlers! Nu slipper jag fundera längre.D.S


torsdag 29 december 2022

Snällhet och sängkammarröj

 Tacksam… Glad… Förvånad… och väldigt peppad!

Så känner jag mig efter feedback från er över att börja blogga igen. Så tacksam för snälla människor och för den tid som lagts ner på att kommentera och gjort tumme upp och hjärtan, både här och på Instagram. 

Jag brukar säga att jag är beroende av snällhet. Förstår faktiskt inte människor som väljer taskiga alternativ att bete sig på. Tycker allmänt att snällhet är en alldeles för underskattad egenskap.  

Så därför…

Tack för snällhet och för gåshuden den förde med sig.

På tal om något helt annat: ÄNTLIGEN ska sängkammaren få lite kärlek. Törs inte berätta hur många år vi haft samma gardiner eller hur erbarmlig panelen egentligen ser ut om man skulle få för sig att titta nära. Det är ingen panel ens om vi nu ska vara superärliga.  Tapeten gillar jag så den blir kvar men panelen, den ska få sig en makeover. 

Det är något med den här typen av tapeter som jag verkligen tycker om. Den ser handtryckt ut, den känns randig och lite romantisk ut utan att vara puttinuttig. Jag är verkligen ingen puttinuttig människa. Gillar rakt, randigt och rutigt allra, allra mest.

Tapeten har stått pall för varenda trend som kommit och gått under de 30 år som vi bott i huset. Den har överlevt fondväggar, caffelattefärgat och shabby chic. Känner på mig att vi aldrig kommer att byta ut den någon endaste gång…


När det nu är så där opiffigt och tråkigt i rummet så får man ändå vara glad åt det som faktiskt är rätt fint härinne. Våra såpade trägolv och kakelugnen till exempel. Det är ju ändå ganska mycket att vara glad över.  Två gånger har vi eldat i kakelugnen ungefär. Två gånger på 30 år!  Både jag och Raymond tycker om att ha det kallt i sängkammaren och den här kakelugnen värmer så det räcker och blir över. Det blir för varmt om man nu som vi (f´låt.. jag) vill ha det så kallt att det nästan slår ut ånga när man andas. Haha!


Här ryker listen och i precis det här ögonblicket känner jag alltid både hopp och förtvivlan. Hopp för att jag vet att det kommer att bli så fint när det är färdigt. Ingen kan som Raymond förverkliga mina inredningsidéer. Vet ärligt talat ingen som har sån fingertoppskänsla och ögonmått för vad som blir bäst. 

Känslan av förtvivlan kommer för att jag vet att innan vi är framme vid målet så kommer det att vara rörigt, dammigt, värre än innan och allt annat än lättstädat.
Men, efter tre decennier av renovering, uppfräschning, tokidéer och ett och annat felsteg så vet jag att vi inte ger oss förrän båda är nöjda. Andas in… andas ut….


Maskeringstejp kan inte överskattas när det kommer till att testa idéer. Vi tänker ta upp spegelformatet från skjutdörren in till min klädgarderob. Det brukar alltid vara en bra tanke- att utgå från något som redan finns. Då känns det som att det alltid funnits där. En bra känsla trots att dörren faktiskt inte satt där från början utan på ett helt annat ställe i huset. Men ändå.


Kontakter ska bytas ut också. Stort gilla på det!

Här finner du fler inlägg om sängkammaren.



Kram Sussie

fredag 2 oktober 2015

Höstmarknad och nytt jobb

 
Idag är det marknad i Sunne. När jag var liten var det en stor dag. En dag jag längtade efter i flera veckor. Bruna martenskarameller, lyckobrev och virvelvindar skulle svepa fram den där första fredagen i oktober och lämna efter sig en lyckokänsla som skulle sitta i länge efteråt.
 
Jag inser att jag blivit lite tråkig för nu kan jag välja att inte åka in till Sunne alls på marten. Det är bökigt att ta sig fram med bilen, krångligt att hitta parkeringsplats och lyckan hittar jag inte längre i ett pappersbrev för fem kronor.
Men visst är det häftigt med perspektiv på tillvaron!
För det går med all säkerhet små flickor och pojkar mellan stånden som tycker att just den här dagen är bland det roligaste som händer just nu.
 
~
 
Apropå roligheter förresten.
Jag har fått ett uppdrag som rekryteringsambassadör för Karlstad kommun. Under två år ska jag vara kommunens ansikte utåt för att få människor att vilja söka jobb i Karlstad. Uppdraget ligger vid sidan om mitt ordinarie jobb och innebär inte några förändringar där. Jag är väldigt stolt och otroligt glad över att få representera Karlstad.
 
Kram Sussie

söndag 15 februari 2015

Sov gott ~ Sov skönt

Vår sängkammare går i gustaviansk stil. Inte renodlat men i huvudsak.
Tapeten, sängen, färgerna, tygerna. Allt passar in i den gustavianska stilen.
Sängkläderna är viktiga för helhetsintrycket. De förstärker känslan och med tanke på att man tillbringar väldigt mycket tid i sängen är det viktigt med sängkläderna. Hur de ser ut, hur de känns, hur de tar hand om din vilande kropp.

Förlåt den dåliga bildkvalitén. Systemkameran är inte samarbetsvillig just nu så korten är tagna med mobilen. 
Vilken stil har ni i sängkammaren?
Jag tycker Bomull och linne har en väldigt bra hemsida. Där kan man klicka in sig på vilken inredningsstil man har och sedan se vilka typer av sängkläder som passar till stilen.

New England, Lantligt, Trendigt, Shabby chic eller Fjällstuga.


Även bäddsetet Big Square New York Edition från New England-stilen skulle funka bra.


Som ni ser på de översta bilderna gillar jag att blanda. För mig är det viktigast med god kvalitet.

Kram Sussie