- Inredning - Trädgård - Recept - Feng Shui - Välkommen till Granne med Selma!


Visar inlägg med etikett Inspirationsresor. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Inspirationsresor. Visa alla inlägg

onsdag 1 mars 2023

TACKSAM I TÄLLBERG

Vägarna slingrar sig fram mellan röda hus och gnistrande vit snö. Vart man än tittar så är det vackert. Dottern och jag befinner oss i Tällberg på ett par dagars må bra och fyll på själen-resa.

Vi bor på Åkerblads, gästgiveriet som ligger i Tällbergs äldsta hus. Förut har vi bott på andra hotell när vi varit  här. 

Det är hotelltätt i Tällberg. 

(Pröva att säga den meningen några gånger. Den ligger bra i munnen).

Åkerblads är mysigt. Otroligt god mat och vacker miljö. Den nybyggda utomhuspoolen gör hela skillnaden. Utan den vet jag spahotell som kvalar in högre på min favoritlista men med den kommer Åkerblads högt eftersom maten är fantastisk och rummen är väldigt fina.

Inredningen är rustik och känns ombonad och omhändertagande. Det är något visst med miljöer som den här. Det finns flera öppna spisar som knastrar välkomnande och allt känns liksom väldigt gediget.

Överallt är det prång och nivåskillnader. Personligt inrett.

Imorse sken solen och vi tog en promenad i omgivningarna. Alltså, så fint! 

Runt trädet ligger runda stenar. En fin och enkel markering precis som stenen på grindstolpen. Det behöver inte vara märkvärdigare än så för att vara fint.

Nu ska vi ta ett dopp i utomhuspoolen igen. Kanske nåt bubbel också innan middag ikväll. Känner mig otroligt priviligerad som kan göra den här resan nu och med Emma. Priviligerad och väldigt tacksam.

Kram

Sussie

lördag 15 augusti 2020

Tjolöholms trädgård

 Hej alla härliga!

Idag är det varmt. Varmt och skönt. Första arbetsveckan är avklarad och det känns fint. Solen har varit perfekt varm när jag kommit hem och en halvtimme i solstolen för att varva ner har gjort gott i både själ och kropp.

Idag håller jag förresten på att beta av den där att göra-listan som jag skrev om i ett tidigare inlägg. Just nu är det saft som kokas. Alltså... doften av svartvinbärssaft! Inte mycket som slår den.

För några veckor sedan besökte vi slottsträdgård 2 för i sommar. Tjolöholms slottsträdgård.

Guiden var otroligt bra och fick både mig och Raymond att vilja åka dit igen. Att se slottsträdgården i slutet av april måste vara magiskt vackert med tanke på alla tusentals vårlökar som ligger gömda i jorden redo att blomma.




Man ser fortfarande hur det skiftar i salvians olika blålila toner. Och plötsligt vet jag vad jag ska göra med vår egen slänt. Den som vetter mot köksträdgård och väst. Slänten där hostan inte trivs alls eftersom det är för soligt.


Någonstans, någon gång skulle jag också vilja ha ett stenvalv.


Den här hortensian heter sammetshortensia och om den kan man läsa: "Har du en gång sett en sammetshortensia blomma så glömmer du det aldrig." Sant!






Inuti de här formklippta buskarna finns flera lager hönsnät för att skapa stabilitet när vinden ligger på. Slottet ligger i zon 1 men det blåser nästan alltid och rejält. 


På engelskt vis odlas helst en växt i varje kruka. Inte som kanske många av oss gör - petar ner något som växer på höjden, något som hänger över kanten och så lite fluff i mellanskiktet.

Inte så stor och inte så uppvuxen än, men visst är det fint! Det kallas knot garden på engelska.eller knutträdgård på svenska. Här kan du läsa mer om vad en knot garden är för någonting. 




Runda buxbomsklot har man ju sett i mängder, men detta var en ny fräsig variant.

Nu ska grillen tändas. Det vankas gäster ikväll. Kvällen är ljum och livet känns fint.


Kram
Sussie

onsdag 12 augusti 2020

Slottsträdgårdslängtan och semester - Gunnebo slott

 
Hej alla fina!

Ingen sommar utan något besök på ett slott med tillhörande slottsträdgård om jag får bestämma. Och det fick jag, i år igen. Det är tur att vi delar trädgårdsintresset jag och Raymond.

I sommar hann vi med två slottsträdgårdar minsann och började med en som vi besökt tidigare, nämligen Gunnebo slott.

Jag blev så förtjust i samplanteringen av vit vallmo och vad jag tror är gul röllika. Vallmo kvalar nog in på en av favoritblommorna faktiskt. Den levererar i alla stadier. Knoppen, blommorna och sedan frökapslarna. Mmmmm....





Luktärt när den får växa som den vill. De här plantorna var en bra bit högre än mig. Jag är 165 cm lång ungefär så gissningsvis två meter höga kanske. Som en ljuvlig vägg. En doftande vägg av luktärtor!




Av människan tuktade former. Ger en känsla av stramhet men skänker också karaktär i en trädgård.



Stramt, men ändå mjuka former på träden som bryter mot de hårt klippta häckarna. Det här tycker jag är väldigt roligt att se och upptäcka. I min egen trädgård är det mest fluff och träd och buskar som får bestämma sin egen form. För ett par år sedan började vi formklippa en del buskar. Och häckar. Det blir en annan känsla.


Men okej.
Det här är väl ändå bland det finaste. Naturliga former på träd. Blandade arter som harmoniserar fint tillsammans i all sin fluffighet.


Eller hm.... Mitt trädgårdshjärta går igång på stramheten. Och att låta fluffigheten röra sig fritt innanför istället. Gärdsgården i bilden ovan tjänar lite det syftet, som häcken här. Avgränsningar behövs sannerligen.




Avslutningsvis en kruka i ett valv.  Liknande kruka har jag också men har aldrig riktigt vetat vilken växt jag ska ha i den. Detta är en stor 
Arons skägg och det var så fint med alla skira, tunna trådar med nya babyplantor som hängde ner över krukan. Man kan i alla fall tänka sig de där små bebisarna för på just den här plantan var det bara trådarna som hängde ner. Kanske besökarna i smyg adopterat med sig en liten bebis hem.

I nästa inlägg tänkte jag visa massor av härlig trädgårdsinspiration från Tjolöholms slott. När jag tänker efter får det nog bli två inlägg. Där smattrade kameran i ett kan jag lova. Så fint.
Hoppas vi ses!

Kram
Sussie

söndag 4 september 2016

I Roslagens famn - bland kräftor och vänner



Nu är hösten officiellt här. Vi välkomnade den med ett mycket trevligt kräftkalas som innehöll allt som en riktig kräftskiva ska - kräftor, skaldjur, pajer, dipp, goda viner, nubbevisor, lekar och underbara samtal på nattkröken.




Några använde tiden innan maten till att plocka svamp, andra vilade upp sig inför kvällens femkamp. Det enkla, det opretentiösa, det gemytliga gör livet fint.



Vilka spikar i flest spikar på två minuter? Det yngre laget eller det äldre?


Och vem kickar pingisbollen flest gånger?




Nu lämnar vi Roslagens famn och styr färden hemåt igen. Söndagssysslorna väntar. Tvätten ska strykas, sängkläder bytas, dammsugaren ska jobba och kaffet ska njutas. Det finns vila i det också. Jag älskar att dona där hemma. Och då inbegrips även städning och tvätt. När det är stökigt hemma beror det oftast på tidsbrist och inte på ovilja.

Kram Sussie







söndag 14 augusti 2016

- Kärlek vid första ögonkastet -


Sista stoppet på vår lilla sistasemesterrycket-resa gick idag till Gysinge. Det var tolv år sedan jag sist var där och nu var det roligt att åka dit igen.
Bland annat köpte jag med mig färg och beslag hem. Vi funderar nämligen på att måla om vår ytterdörr till en grön nyans. Idag är den vit. Jag tycker det är så fint med grönt till gula hus men tycker att det är svårt att hitta "rätt" grön färg. På Gysinge fick jag hjälp att komma rätt i nyanserna. Får vi hoppas iallafall. Jag ska testa lite när jag kommer hem.

Som alltid har jag fullt sjå att kolla in blommor och växter också och på Gysinge fanns det överallt  en helt ljuvlig gul blomma placerade i vaser och krukor. Jag, som nästan inte har en enda gul blomma i min trädgård, blev så betagen av denna lilla solstråle. Den hade ingen direkt styrsel i sig utan såg nästan ut att ramla ur vasen. Som för att kompensera sitt beteende så lyste den som en liten sol i en alldeles klargul färg. Av fina vänner på instagram har jag nu fått veta att den heter Rudbeckia och brukar återfinnas vid gamla gårdar, alltifrån torp till fäbodar. Den kallas också bonnros eller fattigmansros. En sådan ska jag bjuda in till Stavik!

Kram Sussie



lördag 13 augusti 2016

Skoklosters slott

Jag gillar känslan i kroppen när man kliver in i gamla slott och känner historiens vingslag fläkta i ansiktet. Jag tittar på golv, på tak, på dörrar och alla sådana där byggtekniska saker mycket mer än alla porträtt som guider alltid envisas med att prata länge om. Inredningsintresset vinner alltid över historien även om det många gånger hänger ihop.

På Skoklosters slott fanns det inredningsdetaljer att titta på överallt. Bara dörrarna fick mig mållös. Här är ett axplock.




Jag skulle absolut kunna tänka mig att måla blommor i dörrspeglarna på en dörr där hemma. Jag har redan målat motiv på toadörren. Jag tror nästan jag har missat att visa den dörren här på bloggen. Hm! Så bra! En icke visad plats i vårt hus efter 9 års bloggande! Jag lovar att göra ett inlägg om dörren längre fram.

Kram Sussie


En minnesvärd dag i Sigtuna

Vi tog en tur ut till Sigtuna idag och sedan till Skoklosters slott. Jag hade inga förväntningar alls men måste säga att jag verkligen haft en toppendag idag. Inte bara för att vi spenderat tid med Emma och Mike, utan också för att utflyktsmålen verkligen var helt i min smak. I Sigtuna finns Sveriges äldsta gågata och stadskärnan är uppbyggd och bevarad från medeltiden. Vackra trähus och små pittoreska butiker och inte en storkedjebutik så långt ögat kan se.





Jag älskar sådan här bevarade miljöer och kan gå i timmar och bara insupa hela atmosfären. Det finns så många detaljer att vila ögonen på.


Vackra utsmyckningar ovanför portar



Färgerna, snickerierna, gatstenen, skyltarna...


Vackra målade rullgardiner.


En så kallad skvallerspegel så att man kunde sitta inomhus och ha full koll på människorna ute på gatan, både på höger och vänster sida om fönstret.


Vackra grindar...


Och ett dörrstoppar helt i min smak: ett enkelt vedträ. Varför krångla till det? Och vad är det Ernst brukar säga: I det enkla bor det vackra.


Minsann fanns det inte Mårbackapelargoner i flera av fönstren också!

När jag besöker olika ställen har jag upptäckt att jag ofta fotograferar blomurnor. Sigtuna är inget undantag. Jag fotograferade blomurnor även där.



Sen gick vi förbi en gammal telefonkiosk som numera är en bokkiosk. Man tar en bok och lämnar en annan istället. Vilken härlig idé och så mysigt med sådant som ändå bygger på en slags tilltro till människors ärlighet.





Vi hann med ett besök på Skoklosters slott också men det får vänta till nästa inlägg. Nu ska vi äta toast Skagen och så ska jag mysa med Otto.


Kram Sussie