Besök gärna hemsidan http://www.grannemedselma.se/ för aktuell information om kafferep, bokningar och kursverksamhet.




söndag 2 augusti 2009

Kejsarrabatten - del 9

Efter samtalet med notbindarn, hade Jan i Skrolycka , fått tillbaka arbetslusten igen. En kväll, frampå hösten, när han var på väg hem efter ett dagsverke på Falla, kommer ett kvinnfolk emot honom på vägen.

Det är redan skumt, men Jan ser strax, att det är den gamla, riktiga mor i Falla. Inte den nya, som är gift med Lars Gunnarsson.

Hon är insvept i en stor schal, och Jan som aldrig sett henne så väl påklädd, undrar för ett ögonblick om hon är sjuk. Hon har allt sett så dålig ut på sistone.

- Säj, Jan, sa hon, kommer ni ihåg den gamla ägarn i Falla, min far, han, som var herre på gårn, innan Erik kom dit?

- Skulle jag inte komma ihåg honom? sa Jan. Jag var väl teminstingen tolv år gammal, när han dog.

Mor i Falla stod tyst och tveksam rätt länge, sen sa hon:

- När far låg på sitt yttersta, kalla han fram Erik te sängen å tacka´n för att han hade handlat så väl emot´en, fastän han hade varit kraftlös i många år, å inte kunnat göra nån nytta. "Tänk inte på det, ni far, sa Erik. Hur länge ni än vill stanna hos oss, så är vi glada te å få behålla er." - Ja, så sa han, å det mente han också.

-Ja, det är säkert att han gjorde, sa Jan. Det var inga rävkonster med Erik.

- Vänta Jan! sa mor i Falla. Kommer ni ihåg den långa käppen mä silverknoppen, som far bruka gå mä?

- Ja, både den å den höga mössa, som han satte på sej, då han geck te körka.

- Jaså, ni kommer ihåg kasketten mä? Far gav både käppen å kasketten te Erik å sa: "Jag kunde ha gett dej det, som var mer värt, men jag skänker dej dessa saker, därför att det är större heder å få detta, som alla känner igen, å vet att jag har brukat. Det är ett gott vittnesbörd för dej."

Jan la märke till hur mor i Falla drog ihop schalen. Hon hade bestämt någonting gömt under den, det kunde ju vara en sändning från Klara Gulla. Det här talet om fadern var nog bara en övergång...

- Det är somliga ord som är för tunga te å uttala, sa hon med ett stort allvar. Svara mäj bara med ett tecken, om ni så vill, Jan: kan jag ge det här te Lars Gunnarsson?

Jan tog ett steg tillbaka.

- Ni förstår Jan, att jag inte vill veta någe mer, än om Lars kan ta emot käppen å mössa mä samma rätt som Erik, å ni vetét ju, ni, som var mä honom i skogen.

- Det vore nog bra för mej, tillade hon, om jag kunde ge dem te Lars. Jag tror, att jag finge det bättre efteråt där hemma mellan di unga.

Rösten svek henne.
- Det är bäst att vara fridsam å försonlig, sa Jan. Det kommer en längst mä.

Gumman tog ett djupt andetag.

- Jaså, ni säjer det? Då är det ändå så, som jag trodde, sa hon. Jag frågar er inte hur det gick te. Det är bäst för mej å ingenting veta. Men ett är då säkert, att inte ska Lars Gunnarsson få fars käpp i sin hand.


Hon hade redan vänt sig om för att gå, då hon tvärstannade.

- Hör, Jan, sa hon, ni kan ta käppen å mössa mä. Jag vill, att di ska vara i goda å trogna händer. Jag törs inte bära hem dom igen. Jag kunde bli tvingad, å ge dom te Lars. Ta dom ni, som ett minne åv den gamla husbonden, som alltid mente väl mä er!

En så stor heder hade han aldrig kunnat vänta sig. Skulle dessa arvklenoderna nu bli hans tillhörighet?

Men så med ens fann han en förklaring. Det var Klara Gulla, som låg bakom det hela. Mor i Falla visste, att han snart skulle bli upphöjd, att ingenting var för gott för honom.


I Kejsarrabatten har jag planterat följande:
  • Stormhatt. Den får symbolisera den mössa, kaskett, som Jan fick av gamla mor i Falla.

  • Bolltistel. Dess silvergrå blad och dess tistelboll symboliserar käppen med silverkulan, som Jan också fick.

Kram Sussie

3 kommentarer:

Fru Ekeby sa...

Hejsan svejsan! Helt enkelt: suveränt! Hälsningar från fru Ekeby.

ÄnglarumsMia sa...

Så fin rabatten är, och jag vet att den kommer att bli magnifik när den står där i full blom....
Nu du, har jag skrivit om Sunne-besöket, ifall du vill återuppleva historien :-) :-)
Kram på dig!
Mia

Lisa(vitapelargonerochzink) sa...

Hihi...jo du kan du, alltid en ny histora. Härliga blomster du valt vännen. Ha det gott. kram Lisa